Syftet med undersökningen Àr att undersöka dramapedagogikens plats inom den svenska kriminalvÄrden samt att se om nÄgra kopplingar till skolans vÀrld synliggörs. Med plats menas det utrymme dramapedagogiken tillskrivs och hur detta kan se ut. UtifrÄn tre kvalitativa intervjuer synliggörs dramapedagogikens syfte, fördelar, förutsÀttningar samt dess mötta motstÄnd, inom KriminalvÄrden. Resultatet frÄn intervjuerna analyseras, diskuteras och tolkas med innehÄllsanalytisk metod. Informanterna Àr tre anstÀllda/tidigare anstÀllda, som pÄ olika sÀtt varit och/eller Àr involverade i dramapedagogisk verksamhet inom KriminalvÄrden.

Sammanfattning Titel: Mölndals Centrum ? Stadsförnyelse i en svensk förstad Författare: Magnus Björned Kurs: Kandidatuppsats FM 1402 Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunnar Nyström Datum: 2010-05-17 Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera och ge förslag till en trygg, funktionsblandad och konkurrenskraftig stadskÀrna i en kommun som angrÀnsar till en större svensk stad. Metod: Att genomföra en SWOT-analys samt att göra en litteraturstudie pÄ böcker skrivna av Jan Gehl, Gordon Cullen och Kevin Lynch. Att se över Mölndals Stads förslag till stadsförnyelse i Mölndals Centrum och utveckla detta. Resultat: Rekommendationer och förslag pÄ ÄtgÀrder har arbetats fram med utgÄngspunkt frÄn analyser och Mölndals stads planförslag.

Sammanfattning Titel: Mölndals Centrum ? Stadsförnyelse i en svensk förstad Författare: Magnus Björned Kurs: Kandidatuppsats FM 1402 Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunnar Nyström Datum: 2010-05-17 Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera och ge förslag till en trygg, funktionsblandad och konkurrenskraftig stadskÀrna i en kommun som angrÀnsar till en större svensk stad. Metod: Att genomföra en SWOT-analys samt att göra en litteraturstudie pÄ böcker skrivna av Jan Gehl, Gordon Cullen och Kevin Lynch. Att se över Mölndals Stads förslag till stadsförnyelse i Mölndals Centrum och utveckla detta. Resultat: Rekommendationer och förslag pÄ ÄtgÀrder har arbetats fram med utgÄngspunkt frÄn analyser och Mölndals stads planförslag. Nyckelord: Stadsförnyelse, Mölndals centrum, en trygg stad, en funktionsblandad stad, en konkurrensstark stad, SWOT-analys.

El Alto Ă€r en ung stad som vuxit fram som förstad till den Ă€ldre staden La Paz. Idag Ă€r den officiellt en egen stad och landets nĂ€st största. ÄndĂ„ Ă€r den fortfarande till sin utformning en förstad. I projektet har vi undersökt hur en utveckling av El Alto frĂ„n förstad till stad skulle kunna se ut. Genom förĂ€ndringar i strategiska lĂ€gen har vi utformat ett underlag för en process dĂ€r El Alto skulle kunna gĂ„ frĂ„n en stökig, farlig och trĂ„kig plats till en riktig stad. .

Malmö stads jÀmstÀlldhetsarbete har, liksom mÄngfaldsarbetet, pÄgÄtt under enlÄng tid. I en stad som Malmö dÀr det finns mÄnga olika nationaliteter ÀrmÄngfaldsarbetet och integrationsfrÄgan extra viktig. Intersektionalitet skullekunna vara ett perspektiv som möjligen kunde pÄskynda och förbÀttra arbetet förallas jÀmlika vÀrde. Genom att analysera Malmö stads jÀmstÀlldhets- ochmÄngfaldsplaner diskursivt samt att intervjua förvaltnings/personalchefer pÄ olikaförvaltningar inom Malmö stad vill vi undersöka hur arbetet med dessa frÄgor serut idag och ifall intersektionalitet kan och borde genomsyra arbetet mera. EftergenomgÄngen kartlÀggning kan konstateras att normtÀnkandet Àr starkt.

Tidigare forskning har visat pÄ negativa attityder mot homosexuella och till viss grad mot invandrare. MÀn har mer negativa attityder Àn kvinnor mot homosexuella mÀn. Studiens syfte var att undersöka om det föreligger en skillnad i attityd beroende pÄ om en homosexuell man har en svensk eller utlÀndsk bakgrund. Deltagare var 157 studenter i en medelstor svensk stad. En fiktiv personbeskrivning utformades dÀr etnicitet och sexuell lÀggning varierades för att fÄ fyra enkÀtversioner.

I planeringssammanhang Àr begreppet ?attraktiv stad? vanligt förekommande. För att kunna utveckla en attraktiv stad mÄste man börja med att definiera begreppet. Dock Àr det ett begrepp som Àr svÄrt att definiera. Detta beror pÄ hur starkt kopplat det Àr till individens egna vÀrderingar om vad en ?attraktiv stad? Àr.

De psykologiska konsekvenserna av staden som uppvÀxtmiljö Àr ett av miljöpsykologins studieomrÄden; hur pÄverkar miljöns utformning barnets tÀnkande, identitet och sjÀlvutveckling? Syftet med denna studie var att undersöka hur kulturell bakgrund pÄverkar relationen till fysisk miljö. En trestegsmetod anvÀndes: en öppen frÄga om vad som Àr en bra stad för barn stÀlldes till samtliga femteklassare och ett antal barnprofessionella i en skola i en svensk sk miljonförort, varpÄ femton av barnen intervjuades, och dÀrefter tio förÀldrar. Analysen av svaren har resulterat i en modell över 12-Äringens stad bestÄende av sex existentiella dimensioner. Resultatet av intervjuer med barn och förÀldrar Àr tio miljöpsykologiska fallfördjupningar som beskriver det sammanhang som barnets kulturella bakgrund, förÀldrars synsÀtt och den fysiska platsen bildar.

Syftet med det hĂ€r arbetet Ă€r att undersöka förtĂ€tning som hĂ„llbar stadsplaneringsmetod och i det hĂ€r arbetet kommer staden Örebro att undersökas. Vikten ligger vid att ta reda pĂ„ hur Örebro kommun arbetar med förtĂ€tning i Örebro stad, samt vilka fördelar och nackdelar som förtĂ€tning kan ha pĂ„ Örebro som stad. Exemplet Örebro har valts eftersom att Örebro Ă€r en vĂ€xande stad som fokuserar vĂ€ldigt mycket pĂ„ förtĂ€tning. Metoden som har anvĂ€nds under arbetet Ă€r kvalitativ metod, dĂ€r  semistrukturerade intervjuer genomfördes med planerare i Örebro samt en analys av styrdokument, program och planer frĂ„n Örebro Kommun.Örebro arbetar frekvent med förtĂ€tning i stadskĂ€rnan, de byggs pĂ„ lucktomter och vissa hus har höjts nĂ„gra vĂ„ningar. Det har Ă€ven byggts i utsidan av parker i staden men Ă€ven parkeringsplatser har byggts bort till förmĂ„n för byggnader.

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur media framstÀller Malmö stad i samband med bombdÄdet pÄ RÀttscentrum natten till den 1 december 2014. Detta sker genom en diskursanalys av sex svenska kvÀlls- och dagstidningar. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr Stanley Cohen's Moralpanik samt Ernesto Laclau's och Chantal Mouffe's Diskursteori. De sex kvÀlls- och dagstidningar som valts ut Àr de allra första rapporteringarna om bombdÄdet i Malmö. Under analysen har tidningarna analyserats utifrÄn sex olika diskurser.

Introduktion: Sverige Àr idag ett mÄngkulturellt land dÀr en stor del av befolkningen har utlÀndsk bakgrund. Flera av dem skattar sin munhÀlsa sÀmre Àn personer födda i Sverige och besöker tandvÄrden mer sÀllan, trots att tandvÄrdsbehov finns. Genom att beskriva vilka faktorer som pÄverkar upplevelsen av svensk tandvÄrd hos individer med utlÀndsk bakgrund kan förstÄelsen för hur den upplevs öka.Syfte: Att beskriva faktorer som pÄverkar upplevelsen av svensk tandvÄrd hos individer med utlÀndsk bakgrund.Metod: Kvalitativ studie med enskilda intervjuer i en stad i Mellansverige. Urvalet bestod av fyra vuxna informanter i Äldrarna 25-50 Är med utlÀndsk bakgrund. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Fyra huvudkategorier framkom vilka var bemötande, kommunikation, tandvÄrdsorganisation och vÄrdkvalitet.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2014:20.

I planeringssammanhang Àr begreppet ?attraktiv stad? vanligt förekommande. För att kunna utveckla en attraktiv stad mÄste man börja med att definiera begreppet. Dock Àr det ett begrepp som Àr svÄrt att definiera. Detta beror pÄ hur starkt kopplat det Àr till individens egna vÀrderingar om vad en ?attraktiv stad? Àr.

Masthuggskajen genomg?r nu en omfattande omvandling fr?n industrihamn till en modern stadsdel med bost?der, kontor, parker och kulturinslag. Det ger en m?jlighet att studera hur en stad v?xer och f?r?ndras och vilka utmaningar och m?jligheter detta medf?r. Denna studie syftar till att unders?ka inkluderandet av barn och ungas behov i samband med projektets planeringsprocess utifr?n begreppen barnv?nlig stad och delaktighet.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera förÀndringen i anvÀndningen av BSC samt eventuella avtryck som förÀndringen medfört i en svensk kommun. Metod: Vi valde kvalitativ metod dÄ information samlades in genom ett antal intervjuer vilka Àgde rum pÄ UtvecklingsnÀmnden i Helsingborgs Stad. Teoretiska perspektiv: Utformningen av den teoretiska referensramen har blivit resultat av vÄra studier av litteratur, forskningsrapporter, artiklar samt en stor del doktorandavhandlingar som behandlar Balanced Scorecard. Teori som var av intresse behandlade dels utformning och implementering, dels utvÀrdering och uppföljning av BSC. Empiri: I uppsatsens empiriavsnitt redovisas för data som erhÄllits frÄn genomförda intervjuer med personalen som arbetar pÄ UtvecklingsnÀmnden i Helsingborgs Stad samt vilka har varit involverade i BSC under en lÀngre tid.