Mot bakgrund av ett o?kat intresset fo?r stadska?rnan, i ba?de svensk planeringskontext och i diskursen om staden, belyser den ha?r studien den svenska planeringspraktikens intresse fo?r stadska?rneutveckling i perifera omra?den. Syftet med studien a?r att kritiskt analysera hur periferin konstrueras som rum fo?r stadska?rneutveckling och att fo?rdjupa fo?rsta?elsen fo?r vad detta inneba?r fo?r planeringen av staden.Studiens teoretiska och metodologiska ramverk utga?r fra?n ett diskursteoretiskt fo?rha?llningssa?tt vilket fo?r med sig ett antal logiker och begrepp som anva?nts fo?r analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet tar utga?ngspunkt i hur utbyggnadsomra?det Hyllie i Malmo?.

Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning riktad till elever som mellan 2007 och 2011 av olika skÀl flyttat till Sverige frÄn andra lÀnder och som var tolv Är eller Àldre dÄ de kom hit. Den Àr genomförd i en medelstor svensk stad dÀr relativt fÄ invÄnare Àr födda i ett annat land. Avsikten Àr att beskriva hur vÀgen genom skolsystemet kan se ut för den aktuella elevgruppen. Resultatet ger bilden av en strategi för sent anlÀnda elever som gÄr ut pÄ att först bygga en bas av kunskaper motsvarande den som alla elever i svensk grundskola mÄste ha för att kunna söka in pÄ ett nationellt gymnasieprogram. De bÀrande delarna Àr förberedelseverksamheten, som alla nyanlÀnda barn och ungdomar först kommer till, och sprÄkintroduktionsprogrammet ? Àven det sÀrskilt utformat för andrasprÄkselever ? samt övriga introduktionsprogram pÄ gymnasiet.

Denna uppsats behandlar Àmnet kriskommunikation. Olika kriskommunikationsteorier presenteras och tillÀmpas i fallet med oljejÀtten BPs oljekatastrof i Mexikanska golfen, vÄren 2010. Pressmeddelanden frÄn företaget analyseras för att urskilja strategier utifrÄn teorin image repair och Àven svensk morgonpress granskas för att se hur vÀl BPs kriskommunikation Äterspeglas i nyhetsrapporteringen. Teorin image repair som vi anvÀnder oss av i vÄr studie Àr utformad av William L. Benoit.

Hiphop Àr en genre och en subkultur som Àr relativt ny pÄ den svenska scenen. Syftet med vÄr uppsats Àr att studera hur hiphopdiskursen ser ut i svensk dagspress och diskutera samt kartlÀgga de Äterkommande teman som kategoriserar den. VÄr frÄgestÀllning Àr som följer;Hur skildras svensk hiphop i svensk dagspress? För att ta reda pÄ detta, har vi undersökt texter vi hittat i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, eftersom dessa tvÄ tidningar Àr frÀmst representativa för vad som idag Àr svensk dagspress. Artiklarna har vi hittat pÄ Internet, och vi valde dessa utifrÄn ett strategiskt urval baserat pÄ ett antal variabler som har betydelse för vÄr undersökning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka den mediala debatten i början av 1900-talet gÀllande sekula-riseringen, i detta fall folkskolans skiljande frÄn kyrkan, utifrÄn tvÄ folkskollÀrartidningar. KÀllmaterialet utgörs av Sveriges allmÀnna folkskollÀrareförenings tidning Svensk lÀraretid-ning, samt Svenska folkskolans vÀnners tidning Folkskolans vÀn. Det tidningsmaterial som studerats Àr ÄrgÄng 1903 och 1909. För att besvara syftet har sekulariseringsbegreppet delats in i tvÄ avdelningar, dels med fokus pÄ debatten om folkskolans administrativa skiljande frÄn kyrkan, samt dels synen pÄ kristendomsundervisningens innehÄll och utformning. Resultatet visar att bÄda folkskollÀrartidningarna hÀvdade att lÀrarkÄren borde fÄ mer administrativt in-flytande över folkskolan, Àven om Svensk lÀraretidning Àr nÄgot mer aggressiv i sin kritik mot svenska kyrkans administrativa folkskoleauktoritet.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ ökad förstÄelse och kunskap om hur samhÀllsplanering kan pÄverka ungdomars intresse och fritid. Studien har utförts i stadsdelen VÀstra Hamnen i Malmö.Malmö Àr en stad som har haft mÄnga sociala och ekonomiska svÄrigheter med hög arbetslöshet och utbredd ungdomskriminalitet.I detta arbete har studier gjorts kring hur sociala, ekonomiska och ekologiska satsningar, i omrÄdet VÀstra hamnen, har pÄverkat ungdomar i Malmö. Bo01 Àr ett omrÄde som ligger i VÀstra Hamnen. OmrÄdet försörjs endast med lokalt producerad förnyelsebar energi. Bo01 uppmÀrksammades och blev ett internationellt exempel pÄ hÄllbar stadsutveckling i samband med invigningen av bostadsomrÄdet i stadsdelen VÀstra Hamnen.

Stora delar av vÀrlden genomgÄr idag en omfattande urbanisering, dÀr allt fler flyttar frÄn land till stad. Samtidigt ges diskussionen om hÄllbar utveckling mer och mer relevans och utrymme. Som en följd av rÄdande urbaniseringstrender tycks resonemang kring miljömÀssig hÄllbar utveckling ofta beröra hur de urbana strukturerna ska kunna komma att möta framtidens klimatutmaningar, snarare Àn att alternativa strukturer lyfts fram som möjliga, mer miljövÀnliga, alternativ. Denna uppsats syftar till att ge en djupare förstÄelse för vilken betydelse relationen mellan stad och landsbygd har för en miljömÀssigt hÄllbar utveckling. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i en beskrivning av och diskussion kring miljömÀssig hÄllbarhet (och icke-hÄllbarhet) i staden respektive pÄ landsbygden. Denna beskrivning och diskussion ligger sedan till grund för en analys av huruvida Region SkÄne förhÄller sig till de miljömÀssiga fördelar en stÀrkt relation mellan stad och landsbygd innebÀr.

En kvantitativ enkÀtundersökning genomfördes vid 4 Àldreboenden i Mölndals stad. Samtliga 221 anstÀlld omsorgspersonal, d.v.s. vÄrdbitrÀden och undersköterskor fick möjlighet att delta i studien. Syftet med studien var att visa pÄ eventuella kopplingar mellan de oberoende variablerna krav, kontroll, socialt stöd, kortsiktiga stresseffekter, i studien benÀmnda, upplevd stress, ÄterhÀmtningsproblem samt sömnproblem och dess pÄverkan pÄ 4 olika dimensioner av utbrÀndhet enligt SMBQ. Resultatet visade att det frÀmst var ÄterhÀmtningsproblem vilka hade en pÄverkan pÄ utbrÀndhet (i 3 av 4 dimensioner).

Det har stormat lite kring Helsingborgs stads sÀtt att tillÀmpa marknadshyror pÄ den kommunalaverksamheten. Ett omrÄde som berör mÄnga och vÀcker starka kÀnslor. VarpÄ vi valda att studera Helsingborgs sÀtt att hantera marknadshyror. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod för att samla in fakta om Helsingborg och deras sÀtt att hantera internhyror. UtifrÄn teorierna kring organisationsstruktur, interpriser och transaktionskostnader har det empiriska materialet sedan undersökts för att kunna ge rÄd och rekommendationer till en kommun om hur internprissÀttning av hyror kan hanteras pÄ skolor.

-.

Den hÀr uppsatsen har anknytning, men ingen direkt koppling, till b-uppsatsen Invandrarsvenska ? ett ungdomssprÄk?, dÀrför kan man se denna uppsats bÄde som fristÄende och som en del av Invandrarsvenska ? ett ungdomssprÄk? I uppsatsen har jag valt att titta nÀrmre pÄ det litterÀra verket Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri, som frÄn början skulle ha fÄtt ett större utrymme i Invandrarsvenska ? ett ungdomssprÄk? Ett öga rött publicerades 2003 och blev snabbt en omtalad bok eftersom den inte var skriven pÄ korrekt grammatisk svenska. Den Àr skriven pÄ vad som kom att kallas ?invandrarsvenska?, en form av talsprÄk, dÀr det svenska sprÄket blandats med slang och ord frÄn andra sprÄk. Ett öga rött handlar om en ung pojke som söker svar pÄ frÄgor om sin omgivning och identitet.

Syftet med studien Àr att sammanstÀlla information kring genetiska metoders roll i svensk hunduppfödning. Studien innehÄller ett historiskt perspektiv pÄ dagens genetiska pool, hÀlsotillstÄndet hos svenska rashundar, genetiska sjukdomar bland hundar, samt i vilken utstrÀckning vi kan pÄverka hundens hÀlsotillstÄnd och mentala tillstÄnd. Det finns olika typer av urvalsmetoder som anvÀnds i hunduppfödning sÄsom markörbaserat test, mutationbaserat test samt traditionell fenotypbaserad avel. Studien har för avsikt att inkludera flera perspektiv dÄ genetiska tester och hundavel pÄverkas av ett flertal aktörer, sÄsom Svenska Jordbruksverket, Svenska Kennelklubben, hunduppfödare, rasklubbar och laboratorier. Beroende pÄ hur man tolkar Jordbruksverkets föreskrifter frÄn 2008, kan Jordbruksverket och Svenska Kennelklubben vara pÄ kollisionskurs.

Den hÀr studien belyser hur Ätta chefer i Göteborgs Stad anvÀnde det balanserade styrkortet som styrmedel. Inledningsvis presenteras styrning allmÀnt och sedan beskrivs verksamhetsstyrning och balanserat styrkort djupare. Syftet var att ta reda pÄ hur chefer anvÀnder det balanserade styrkortet för att styra verksamheten och vÄr forskningsfrÄga lyder: ?PÄ vilket sÀtt anvÀnder chefer i Göteborgs Stad det balanserade styrkortet för att styra verksamheten??I det teoretiska avsnittet behandlas olika teorier om styrning samt det balanserade styrkortet. Dessa utgör vÄrt verktyg för att analysera de insamlade data som vi har fÄtt fram genom intervjuer med olika chefer.

Att mÀkla pÄ Franska Rivieran som svensk till svenska kunder skiljer sig frÄn att mÀkla i Sverige. Exempel pÄ det Àr att man anvÀnder sig av ett juridiskt ombud, en notarie vid kontraktsskrivning i Frankrike. DÀr förekommer heller inte budgivning dÄ detta Àr olagligt. IstÀllet förekommer ofta prutning mellan köpare och sÀljare. MÀklaren arbetar Àven ofta nÀrmare köparen Àn i Sverige, dÄ man hjÀlper denne med kringtjÀnster som t.ex.

Att mÀkla pÄ Franska Rivieran som svensk till svenska kunder skiljer sig frÄn att mÀkla i Sverige. Exempel pÄ det Àr att man anvÀnder sig av ett juridiskt ombud, en notarie vid kontraktsskrivning i Frankrike. DÀr förekommer heller inte budgivning dÄ detta Àr olagligt. IstÀllet förekommer ofta prutning mellan köpare och sÀljare. MÀklaren arbetar Àven ofta nÀrmare köparen Àn i Sverige, dÄ man hjÀlper denne med kringtjÀnster som t.ex.