Introduktion: Cerebral pares Àr det vanligaste neurologiska funktionshindret hos barn och ungdomar i vÀstvÀrlden. Prevalensen berÀknas till omkring 2 av 1000 barn. Hos barn och ungdomar med cerebral pares förkommer funktionsnedsÀttningar som spasticitet, minskad rörelsehastighet och nedsatt koordination. Spasticitet har ansetts vara den huvudsakliga orsaken till nedsatt rörelsefunktion vid cerebral pares. StyrketrÀning har förmodats kunna öka spasticiteten och dÀrför inte ansetts lÀmplig som trÀningsform för individer med cerebral pares.

Föreliggande studie har tre övergripande syften: (1) att undersöka vilka huvudsakliga behandlingsmetoder/-modeller som framhÄlls av forskning som mest effektiva rörande behandling av omhÀndertagna ungdomar med svÄr psykosocial problematik, som Àr placerade pÄ institution, (2) att i dessa behandlingsprogram kartlÀgga vilka huvudsakliga behandlingskomponenter (specifika faktorer) som föresprÄkas för behandling av dessa ungdomar, (3) att undersöka vilka andra behandlingsfaktorer och aktiviteter (s.k. ickespecifika faktorer) som lyfts fram i forskningen som verkningsfulla och om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, som dessa s.k. ickespecifika faktorer hÀnger samman med de komponenter som föresprÄkas i respektive behandlingsmetod (specifik faktor). Studien Àr utformad som en integrativ litteraturöversikt dÀr tidigare forskning i form av vetenskapliga rapporter och artiklar sammanstÀlls för att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar. Av studiens resultat framgÄr att behandlingsprogram baserat pÄ kognitiva och beteendeinriktade teorier framstÄr som mest effektiva i behandlingen av denna grupp ungdomar.

Socialarbetare som arbetar med barn och ungdomar och deras förÀldrar kommer i sitt arbete ofta i kontakt med mÀnniskor med en annan kulturell bakgrund Àn den egna. PÄ grund av detta kan det vara viktigt att tala om mÄngkulturellt socialt arbete.Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom uppfattar mÄngkulturellt socialt arbete. I denna uppsats Àr den valda frÄgestÀllningen följande: Vad innebÀr mÄngkulturellt socialt arbete för socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom?Studien Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ fem samtalsintervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar inom Stockholms stad. De teorier som anvÀnts för att analysera det empiriska materialet Àr mÄngkulturalism och universalism.De resultat som framkommit i analysen visar pÄ att socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar anser att mÄngkulturellt arbete innebÀr att man skall respektera varje mÀnniska utifrÄn dennes förutsÀttningar och erfarenheter och att man som socialsekreterare bör skaffa sig kunskap om andra kulturer Àn den egna..

Den ha?r a?r en kvalitativ studie som presenterar resultatet fra?n fem semistrukturerade intervjuer med fem ungdomar mellan a?ldrarna 19-25 som bor i Lulea? kommun och som inte ga?tt fa?rdigt gymnasiet. Syftet med studien a?r att underso?ka ungdomarnas upplevelser av att avsluta sin gymnasieutbildning i fo?rtid, samt ta reda pa? vad som pa?verkat deras beslut att go?ra det. Till grund fo?r analysen ligger Bourdieus begrepp kapital, habitus och kulturell reproducering samt artiklar och tidigare forskning som ses relevanta fo?r studien.Resultatet visar att alla ungdomar, fo?rutom en, genomga?tt en separation mellan fo?ra?ldrarna na?gon ga?ng under barndomen.

Vid gestaltning av landskapsarkitektur finns en mÀngd aspekter att ta hÀnsyn till. Detta arbete undersöker om det finns teorier som kan stödja och inspirera i en sÄdan process. Huvudsyftet med arbetet var att ge oss kunskaper för att i framtiden kunna skapa vÀlfungerande platser i ett gestaltande, funktionellt och socialt perspektiv. Uppsatsens mÄl var att lÀsa och förstÄ sÄvÀl klassiska verk som nutida författare och jÀmföra deras tankar. För att fÄ en djupare förstÄelse för litteraturen har platsstudier utförts pÄ tvÄ olika gaturum i Malmö. I en litteraturstudie sammanfattas litteraturen med hÀnsyn till de valda platserna. Genom att lÀsa litteratur, besöka och studera platserna har vi analyserat och fört ett resonemang kring vÄra frÄgestÀllningar: Finns det teorier som kan anvÀndas för att beskriva platser/gaturum och hur de anvÀnds? Vad har dessa teorier gemensamt och pÄ vilket sÀtt motsÀger de varandra? Svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar Àr att det finns mÄnga teorier för att beskriva platser/gaturum och hur de anvÀnds.

Som trafikant fÄr man mÄnga gÄnger sitt första ? och kanske enda ? intryck av en stad vid förbifartens trafikplatser. HÀr Äterfinns ofta brytpunkter bÄde för körmönster och stadsmönster. Vid trafikplatsen Àndras förutsÀttningarna för bilisterna och deras upplevelse av trafikmiljön och hÀr delar förbifarten stadsbygd frÄn landsbygd. Detta arbete handlar om hur man kan förbÀttra intrycket av en stads entré genom fysiska gestaltningsÄtgÀrder.

Alla gör det - kommuner, stÀder, regioner och lÀnder arbetar för att stÀrka eller skapa sig varumÀrken. Under de senaste Ären har city branding blivit ett populÀrt Àmne bland stadens lokalpolitiker, köpmÀn och marknadsförare för att locka till sig företag, investerare, besökare och ny befolkning till staden. Det handlar inte lÀngre om att landets storstÀder och regioner enbart anammar denna aktivitet utan det har blivit betydande Àven för mellanstora stÀder till smÄstÀder. Med detta som bakgrund blir det intressant att undersöka en stad i Sverige som stÄr i förÀndring, dÀr en utveckling sker och med en stark tillvÀxt. En stad som stÄr med ena foten i smÄstaden och den andra i steget mot den mellanstora staden.

VĂ€rlden idag förvĂ€ntas möta stora förĂ€ndringar i klimatet. Följdeffekterna Ă€r mĂ„nga och leder exempelvis till havsnivĂ„höjningar och intensivare regn. Ökade och varierande mĂ€ngder vatten i urbana miljöer Ă€r en följdeffekt av detta vilket i vissa fall leder till översvĂ€mningar. Studier som gjorts av framtida klimat antyder att extrem nederbörd blir allt vanligare. Syftet med denna studie har varit att bidra med alternativa idĂ©er om hur ökade mĂ€ngder vatten orsakade av klimatförĂ€ndringar kan hanteras i gestaltningen av staden, dĂ€r vattnet ska ses som en resurs istĂ€llet för ett problem. MĂ„let har varit att för en stadsmiljö i Helsingborg utforma ett stadsrum som kan ta emot stora mĂ€ngder vatten och som kan vara attraktivt bĂ„de nĂ€r det blir vattenfyllt och nĂ€r det Ă€r torrlagt. Stadsrummet ska Ă€ven kunna fungera som ett pedagogiskt inslag i staden genom att framhĂ€va klimatförĂ€ndringarna och samtidigt bidra till en rekreativ stadsmiljö. Arbetet har varit en designprocess som har bestĂ„tt av en kunskapsinhĂ€mtande del och en gestaltande del. Ett antal svenska kommuners syn (Helsingborg, Göteborg, Malmö och Kristianstad) pĂ„ klimatanpassning har studerats, vilket visade pĂ„ att de till stor del ser de ökade mĂ€ngderna vatten som ett problem och vattnet anses vara ett hot mot staden och dess invĂ„nare.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet Àr att göra en kartlÀggning av hur barn och ungdomar med rörelsehinder upplever att skolorna arbetar med aktivitetsdagar. FrÄgestÀllningen blir sÄledes; Hur upplever barn och ungdomar med rörelsehinder möjligheterna att delta under aktivitetsdagar? Hur upplever barn och ungdomar med rörelsehinder sin frÄnvaro under aktivitetsdagar?MetodDenna studie Àr en kvantitativ tvÀrsnittsstudie. En kort enkÀt, med elva stycken kryssvalsfrÄgor, skickades ut till 500 av Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomars (RBU) medlemmar. EnkÀten behandlade frÄgor om personens förutsÀttningar, hur mÄnga aktivitetsdagar de deltagit i, anledningar till eventuell frÄnvaro samt hur barnen upplevt de tillfÀllen som de varit frÄnvarande.

Syfte: Syftet med denna studie var att fÄ en inblick i sjuksköterskans egna kÀnslor och upplevelser i yrket av att vÄrda barn och ungdomar med Àtstörningar.Metod: Studien genomfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer, med sju stycken sjuksköterskor som arbetade pÄ öppenvÄrdsmottagningar för barn och ungdomar med Àtstörningar.Huvudresultat: Resultatet tydde pÄ att sjuksköterskor som arbetar med Àtstörningar, oftast beskriver att hela kÀnsloregistret Àr involverad i yrket som person och som behandlande sjuksköterska. Allt frÄn att kÀnna glÀdje, sorg och ilska till att kÀnna en stor frustration och maktlöshet. Flera av sjuksköterskorna var enad om att det första mötet och första tiden i behandlingen Àr av stor vikt för den fortsatta kontakten. SvÄrigheterna kan vara att vara riktigt tydlig med behandlingen och att kÀnna att det gÄr Ät rÀtt hÄll. Men en av de svÄraste uppgifterna som sjuksköterskorna upplevde var att fÄ till en bra vÄrdplanering för patienten, samtidigt som att fÄ patienten till att medverka.Slutsats: Trots att yrket upplevs som betydelsefullt finns det en del svÄrigheter och utmaningar i yrket som kan vara betungande.

NÀr ungdomar gÄr ifrÄn skolan och in i arbetslivet, gör de ocksÄ ett första kliv in i vuxenvÀrlden. De processer som sker i samband med det hÀr Àr ofta starkt bidragande i att forma dessa mÀnniskor till sjÀlvstÀndiga individer. DÀrför menar forskare att det kan uppstÄ vissa problem i den socialisationsprocessen hos de ungdomar som inte fÄr chansen att ta det dÀr första klivet. De som gÄr ifrÄn skolan direkt in i en tillvaro av arbetslöshet riskerar att bli fast i skarven mellan att vara barn och vuxen. VÄrt syfte har dÀrför varit att undersöka hur arbetslösa ungdomar sjÀlva reflekterar över hur arbetslösheten pÄverkar deras identitetsskapande, och utifrÄn det Àven se vilken funktion projektet ?Ung i Fokus? kan ha i den processen.

Syftet (Àven kallat huvudtema i kategoriprofilen) med studien var primÀrt att (1) undersöka vilkeninstÀllning idrottande ungdomar har till begreppet mental styrka. SekundÀrt syfte som förs upp tilldiskussion var att (2) skapa en förstÄelse om hur de trÀnar och upprÀtthÄller sin mentala styrka samt(3) vilka faktorer under trÀning och tÀvling som deltagarna anser Àr viktiga för att utveckla ochupprÀtthÄlla mental styrka. I studien deltog tio idrottande ungdomar (m= 16,24), 6 mÀn och 4kvinnor inom bÄde lag och individuella idrotter. En egen utformad semi- strukturerad intervjuguideanvÀndes, utvecklad med teoretiskt stöd frÄn Jones et al., (2007) och Gucciardi et el., (2009).Resultaten i studien visade att deltagarnas instÀllning och kunskap om begreppet mental styrkavarierade. De flesta deltagarna hade en positiv instÀllning och ansÄg att det var en viktig faktor i deflesta situationer inom deras idrott.

I den interpersonella teorin menar man att varje mĂ€nniskas framtrĂ€dande relationserfarenheter finns representerade i nĂ„got som blivit denna persons latenta relationsmönster eller schemata. Är dessa interpersonella mönster inkongruenta kan det leda till interpersonella problem och psykisk ohĂ€lsa. Enligt denna teori kan stimulerande relationer, som t ex i en gruppbehandling, leda till bĂ€ttre kognitiv förmĂ„ga och mer kongruent interpersonellt mönster, vilket pĂ„ sikt underlĂ€ttar relaterande till andra. Uppsatsens syfte var att beskriva interpersonella mönster och problem hos ungdomar i en gruppbehandling i termer av tvĂ„ instrument: Central Relationship Questionnaire (CRQ) och Inventory of Interpersonal Problems (IIP). Resultaten visade hur ungdomarnas interpersonella mönster och problemprofiler sĂ„g ut före och efter behandlingstiden.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur behandlar Àmnet urban odling med avsikten att identifiera vilka möjligheter och begrÀnsningar det finns med odling i staden. MÄlet med examensarbetet Àr att uppnÄ en större förstÄelse och kunskap inom detta Àmne. Varvsstaden i Malmö har valts som ett exempel för att illustrera hur odlingar skulle kunna implementeras i en central stadsdel som Àr under utveckling.Litteraturstudier har legat till grund för en kunskapsöversikt av olika aspekter av urban odling. En kvalitativ miniundersökning har utförts för att ta reda pÄ hur nyckelpersoner i Malmö frÄn de tre kategorierna; politiker, tjÀnstemÀn samt brukare ser pÄ urban odling och dess möjligheter och begrÀnsningar. Kunskapsöversikten om urban odling i allmÀnhet och beskrivningarna om Varvsstaden i Malmö har fungerat som underlag till idéskisser för hur odling i Varvsstaden skulle kunna se ut.Resultatet av examensarbetet visar pÄ att det finns mÄnga möjligheter med urban odling och att det finns mycket att vinna genom att odla i staden.

Begreppet hÄllbar utveckling har vÀxt fram kring orsaker och lösningar för globala försörjnings- och deponeringskriser. Begreppet Àr mycket brett och diskuteras runt om i vÀrlden. Diskussionen om hur samhÀllet ska uppnÄ en hÄllbar utveckling har pÄverkat fysisk planering och trafikplanering. Grunden till en hÄllbar utveckling ligger i en samordnad och miljöanpassad bebyggele- och trafikplanering. Det Àr bland annat viktigt att det finns förutsÀttningar för en effektiv och miljöanpassad kollektivtrafik och ett effektivt gÄng- och cykeltrafiknÀt.