De olika skrivpraktikerna som ungdomar idag möter rymmer olika former och villkor dÀr skolans mer formativa förhÄllningssÀtt stÀller andra krav bÄde till sitt innehÄll och form jÀmfört med fritidens skrivpraktik dÀr ungdomarna ofta sjÀlva vÀljer bÄde textarena och formen för denna. Syftet med den hÀr undersökningen var att försöka förstÄ och ge en bild av de olika skrivpraktiker som eleverna möter dels pÄ sin fritid och dels i skolan. Vi ville Àven studera om fritidens skrivpraktik pÄverkade skolans skrivpraktik och i sÄ fall hur. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av Ätta olika informanter, lika mÄnga flickor och pojkar, fördelat pÄ fyra stycken i Ärskurs 8 pÄ grundskolan och fyra stycken i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet. Resultatet har sedan analyserats utifrÄn tidigare forskning och visade att det skiljer sig mellan ungdomars privata skrivpraktik jÀmfört med skolans mer formella genreinriktade skrivpraktik. Skillnaderna utgörs av vad som inspirerar ungdomar till skrivande, om ÀmnesomrÄdet har en verklighetsförankring med en autentisk mottagare, samt syftet med sjÀlva skrivpraktiken..

Bakgrund Övervikt och fetma Ă€r en folksjukdom och ett av de största globala hĂ€lsoproblemen i vĂ„r tid. Det Ă€r den femte största orsaken till dödsfall vĂ€rlden över och Ă€r en riskfaktor för utvecklandet av ett flertal kroniska sjukdomar. I USA har fetma ökat i epidemiska proportioner bland bĂ„de barn och vuxna och Mississippi Ă€r den delstat med störst prevalens. Delstaten har en befolkning pĂ„ nĂ€stan tre miljoner invĂ„nare och hĂ€lften av befolkningen lider av fetma. Skolan har identifierats som en fördelaktig plats att arbeta med förebyggande och tidig identifiering av övervikt och fetma.

Att fÀrdas med tÄg Àr idag ett vanligt sÀtt att transportera sig. Under resan hinner man blicka ut genom fönstret och samtidigt skaffa sig en bild av miljön utanför. Vilket intryck vi fÄr beror pÄ vad vi ser utanför fönstret och kan sÄledes pÄverkas av hur miljön Àr utformad. StÀder kÀmpar stÀndigt för att bli attraktiva. Vanligt Àr att infarter frÄn bil-vÀgen planeras för att ge ett bra vÀlkomnande och man arbetar för att ge ett bra intryck. NÀr man istÀllet passerar en stad i ett tÄg möts man ofta av monotona industrimiljöer, parkeringar och bullerplank.

Den fysiska aktiviteten i vÀstvÀrlden har minskat under de senaste decennierna. Vi tillbringar mer tid inomhus framför TV, dator eller nÄgot annat medialt redskap. En av de frÀmsta anledningarna till att vi blivit mer fysiskt inaktiva pÄ senare tid tros vara att forskningen hela tiden gÄr framÄt, dÀr vi uppfinner hjÀlpmedel som gör att vi rör pÄ oss sÄ lite som möjligt. Forskning visar att det finns indirekta bevis pÄ att fysisk aktivitet Àr en positiv hÀlsofaktor som minskar risken för sjukdomar. Fysisk aktivitet har visat sig ha ett samband med högre nivÄer av personligt vÀlbefinnande, sÄ som bÀttre humör, mer tillfredstÀllelse med livet och högre livskvalitet.

 Denna uppsats bygger pÄ en kvalitativ studie av sex gymnasieelevers tankar kring förberedelsen inför vuxenblivandet samt skolans och familjens vÀgledande betydelse i denna process. Ungdomarnas verklighet stödjer de senmoderna teorierna om att dagens ungdomar försenas i sitt vuxenblivande i och med att studietiden har förlÀngts och dÀrmed försenas Àven intrÀdet i arbetslivet. Ur samtalen med dessa ungdomar fÄr vi inte bilden av att familjen och dÀrav traditionen spelat ut sin roll, sÄ som de senmoderna teoretikerna menar. TvÀrtom framkommer det tydligt att familjen fortfarande innehar den centrala vÀgledande rollen i dessa ungdomars liv och leverne. Skolans roll i respondenternas förberedelse inför steget efter gymnasiet Àr inte samstÀmmig, dÄ individualismen prÀglar nÄgra av informanterna, som ger uttryck för en mer lÄngtgÄende individualiserad syn pÄ sitt vuxenblivande.

De offentliga rummen utgör en viktig del av vÄra stÀder - det Àr dÀr vi förflyttar oss, möts och integrerar med andra mÀnniskor. Men de offentliga rummens grundlÀggande funktion som öppna och demokratiska platser hotas idag av förÀndringar i tillgÀnglighet och funktion. Dagens kommersialisering och privatisering gör att de offentliga ytorna krymper bÄde fysiskt och mentalt. Privatiseringen tar offentlig mark i ansprÄk och hindrar mÀnniskor frÄn att vara medskapare av staden dÄ rummen inte lÀngre Àr öppna, samtidigt som kommersialiseringen skapar en stark dominans över innerstadens rum vilket försvÄrar platsskapande och omprövningar av platsers identitet. Innerstadens offentliga rum fÄr en allt mer ensidig funktion som plats för handel, restaurangbesök och kulturupplevelser.

SAMMANFATTNING: I denna studie har vi intervjuat tre ungdomar om deras upplevelse av delaktighet i arbetsprocessen kring en familjehemsplacering. Syftet var att undersöka hur ungdomarna upplevt att deras Äsikt och vilja uppmÀrksammats. Alla ungdomar var mellan 15-16 Är nÀr utredningen inleddes och samtliga tillhörde olika kommuner inom JÀmtlands lÀn. Informationen samlades in genom halvstrukturerade intervjuer och analyserades sedan med hjÀlp av tidigare forskning samt utvalda teorier; svensk lagstiftning, FN:s konvention om barnets rÀttigheter samt BBIC ? Barns behov i centrum.

Social media is used widely around the world by millions of people every day. In this report an analysis has been made of how organisations that are directed towards marginalized adolescents and young adults, are using social media in their working processes. The data has been gathered through qualitative interviews and case studies of three organisations, which are in different stages in their use of social media. The results from the study indicates that every chosen organisation wants to use social media applications for the same purpose, which is to be available where their target audience is situated, but their progress is reduced by elements such as priority, lack of knowledge and time..

Ett samhÀlle dÀr en hög andel av transporterna sker pÄ cykel har mÄnga fördelar för miljön, hÀlsan och ekonomin. Inom staden har cykeln Àven fördelen att den tar lite utrymme i ansprÄk och kan bidra till en attraktivare stadsmiljö. Syftet med detta arbete Àr att presentera ÄtgÀrder som ger förutsÀttning för en ökad och sÀker cykeltrafik. Baserat pÄ svenska och utlÀndska riktlinjer samt exempel frÄn stÀder med en hög cykelandel ges en överblick över olika sÀtt att frÀmja cykling i staden. Det handlar om att inkludera cykelplanering i övriga stadsplaneprocesser, att skapa strategier för stadens utveckling av cykling, att satsa pÄ fysisk infrastruktur anpassad efter cyklisters behov och att informera och följa upp de mÄl som sÀtts.

Tjejer Ä Tjejer Àr en dokumentÀr med ungdomar i Äldern 14-17 Är som mÄlgrupp. Produktionen har gjorts i samarbete med SVT, Sveriges Television, VÀxjö. Med filmen vill vi visa unga homosexuella tjejer, eller som de medverkande benÀmner det flator. Vi vill visa dessa i sina sociala sammanhang. Att vara lesbisk och ung betyder inte att man mÄste leva annorlunda.

Sammanbrott vid samhÀllsvÄrd för ungdomar Àr ett förekommande fenomen. Denna studiebygger pÄ litteratur kring Àmnet dÀr materialet bearbetats genom en innehÄllsanalys. Studienssyfte Àr att studera hur litteraturen framstÀller orsaker till sammanbrott i samhÀllsvÄrd. VidareÀr syftet att utforska vilka konsekvenser och effekter som uppstÄr vid sammanbrott isamhÀllsvÄrd.I studien framkommer det att sammanbrott i samhÀllsvÄrd Àr ett förekommande problem inomdenna form av myndighetsutövning. MÄnga av ungdomarna har upplevt fler Àn en placeringunder sin tid aktuella inom socialtjÀnsten.

Denna uppsats bestÄr av en studie av litteratur som behandlar frÄgestÀllningen ?Vad frÀmjar att mÀnniskor skall vilja stanna till pÄ en plats i staden, i syfte att slappna av och ÄterhÀmta sig under en tidsperiod pÄ ca 5-20 minuter?? .

Syftet med arbetet Àr att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det gÄr och fÄ svar pÄ varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka har ett speciellt utseende med en vÀldigt liten centralort i förhÄllande till kommunens storlek. De flesta av invÄnarna i kommunen bor i utbredda villaomrÄden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gÄ in pÄ vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. NÀr man talar om Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvÀgar, stora köpcentrum och utbredda stÀder.

Syftet med studien Àr att undersöka hur niondeklassare ser pÄ och tar till sig nyheter och vilken trovÀrdighet de anser att tidningar och nyhetssÀndningar har. Tre utvalda niondeklasser i StockholmsomrÄdet med sammanlagt 66 elever har deltagit i studien genom att besvara en enkÀt. Förutom frÄgor om ovanstÄende har de ocksÄ svarat pÄ frÄgor om sina erfarenheter av mediekunskap i skolan nÀr det gÀller kÀllkritik. Studien Àr kvantitativ. Inspiration till undersökningen har jag fÄtt av Ebba Sundins avhandling Seriegubbar och terrorkrig - Barn och dagstidningar i ett förÀndrat medielandskap som bland annat behandlar de frÄgor jag intresserar mig för.

Syfte EftervÄrd Àr ett komplext begrepp vilket studiens syfte Àr att utforska. Vi har valt att fokusera pÄ verksamheter som arbetar med eftervÄrd för ungdomar som varit placerade utanför det egna hemmet. FrÄgestÀllningar Vad innebÀr begreppet eftervÄrd för aktörerna? Hur arbetar aktörerna med eftervÄrd i deras verksamhet? Hur ser aktörernas instÀllning ut till riktlinjer samt aktuell lagstiftning?Metod Vi har gjort en kvalitativ studie, dÀr vi valt att anvÀnda oss av en semistrukturerad intervjuguide. Vi har valt att intervjua fyra aktörer som arbetar med eftervÄrd för ungdomar.Resultat UtifrÄn det vi fann i empirin kunde vi urskilja fyra teman.