Denna C-uppsats innefattar en studie vars syfte Àr att undersöka hur diskurserna kring Malmös visioner om trafik och miljö uttrycks i olika planer och styrdokument samt hur tjÀnstemÀn som arbetar med stadsplanering i staden tÀnker kring kombinationen av minskad biltrafik och en vÀxande stad. Vidare undersöks relationen mellan visionen för Malmö och minskning av biltrafiken i staden, för att olika hinder i planeringsprocessen skall kunna pÄvisas. Studiens genomförande grundas pÄ en dokumentstudie av Malmös planer och styrdokument, samt kvalitativa intervjuer med tjÀnstemÀn och konsulter, som dagligen arbetar med stads- och trafikplanering i Malmö. I studien framkommer att Malmö stads visioner kan bromsa vÀgen mot en minskad trafik. Resultaten frÄn studien visar bland annat pÄ problem kring att bilen fortfarande har ett visst statusvÀrde och att tillvÀxt med automatiskt ökad biltrafik ligger högst pÄ prioriteringslistan vid planering av staden. Miljöns saknad av en egen talesman utpekas ocksÄ som ett problem, samt aktörernas, och deras olika intresses, brist pÄ en plats att mötas..

Den psykiska ohÀlsan ökar bland ungdomar och tidigare forskning har visat att ungdomar sover mindre Àn vad de behöver. Media har blivit en viktig del i ungdomars liv och vardag, och utvecklingen av media ökar hela tiden. För ungdomar har tillgÀngligheten ökat och de Àr ?uppkopplade? merparten av dygnets timmar. Författarna önskar bidra till evidensbaserad omvÄrdnad kring hÀlsa och vÀlbefinnande genom att analysera kvantitativa forskningsartiklar som undersökt medias pÄverkan pÄ ungdomars sömn.

Syftet med vÄr studie Àr att öka förstÄelsen för de framtidsplaner och funderingar som ungdomar i gymnasiesÀrskolan har vad det gÀller fritid, boende och arbete. Empowermentperspektivet har utgjort en teoretisk utgÄngspunkt för studien och hermeneutiken har inspirerat oss i analysen. Kvalitativ metod har anvÀnts i undersökningen och intervjuer genomfördes med ungdomar med lindrig/mÄttlig utvecklingsstörning. Resultatet visar att undersökningsgruppen i stor utstrÀckning har likartade tankar som ungdomar i allmÀnhet. Resultatet delades i fyra omrÄden: Fritid, boende, arbete och sjÀlvbestÀmmande.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad elever i grundskolan har för attityder till moderna sprÄk. Studien har bedrivits i tvÄ stÀder i södra Sverige, varav den ena staden Àr dubbelt sÄ stor som den andra. Skolan i den större staden har ett upptagningsomrÄde som endast strÀcker sig inom stadsbebyggelse, medan skolan i den mindre staden har ett större upptagningsomrÄde delvis bestÄende av landsbygd. Arbetet Àr betydelsefullt eftersom allt fler elever tycks vÀlja bort ett extra sprÄk. Det Àr av stor vikt att försöka ta reda pÄ om eleverna redan i Äk 7 nÄtts av budskapet att ?det lönar sig att lÀsa sprÄk?, eftersom frÄn och med höstterminen 2010 kommer extra meritpoÀng att ges vid ansökan till högskolor.

Bakgrund Förekomsten av övervikt och fetma hos ungdomar i vÀrlden Àr stor, nÀstan 25 % i vissa minoriteter och Àr ofta associerat med depressiva symtom. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur överviktiga och feta ungdomar mÄr. Metod För att finna relevant litteratur till uppsatsen gjordes sökningar i databaserna Cinahl och Pubmed (Medline). För att fÄ en sÄ bred bild som möjligt av detta globala problem som övervikt och fetma hos ungdomar Àr valdes studier frÄn mÄnga delar av vÀrlden ut. InnehÄllsanalys gjordes och fyra teman framtrÀdde.

Den ökade psykiska ohÀlsan bland ungdomar stÀller krav pÄ behandlare att effektivisera olika typer av behandlingar, t.ex. samtal. Samtidigt anses det svÄrt att behandla ungdomar, och det finns fÄ empiriska studier som belyser vilka aspekter som ökar möjligheten att fÄ ett positivt resultat av samtalsbehandling (Bolton Oetzel & Scherer, 2003). Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar, med erfarenhet av samtalsbehandling, tycker att en samtalsbehandlare ska vara. En retrospektiv intervjustudie genomfördes med 10 informanter i Äldern 19?22 Är som hade erfarenheter av samtalsbehandling under tonÄrstiden.

Vi har undersökt den verksamhet Stadsmissionen i Malmö utför för de hemlösa i staden. De centrala frÄgestÀllningarna vi har utgÄtt ifrÄn har varit hur Stadsmissionen i Malmö ser pÄ sin roll i samhÀllet och hur det offentliga ser pÄ Stadsmissionen i Malmös roll i samhÀllet. Stadsmissionen i Malmö Àr knuten till det offentliga genom entreprenader. Det offentliga ser Stadsmissionen i Malmö i huvudsak som en entreprenör Ät dem och att deras verksamhet inte Àr oersÀttlig. Det offentliga ser dock att Stadsmissionen i Malmö har egenskaper som gör att de kan erbjuda sina besökare det lilla extra och att de dÀrför har en jÀtteviktig roll för de hemlösa i staden.

InstitutionsvÄrd av barn och ungdomar Àr en omdiskuterad vÄrdform, inte minst pÄ grund av den bristfÀlliga uppföljning av dess resultat som anses föreligga. BristfÀllig bÄde till sin mÀngd och till sin utformning, det finns inte mycket och det som finns Àr huvudsakligen frÄn en utifrÄn perspektiv. Denna undersökning syftar till att göra en uppföljning av ungdomar utifrÄn deras eget perspektiv pÄ sin förÀndring. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer och inriktar sig mot ?lyckade? ungdomar, ungdomar som haft en positiv utveckling och utgÄr dÀrför ifrÄn följande frÄgestÀllningar: ? Vad Àr det ungdomarna sÀger har hjÀlpt dem till förÀndring mot att ?lyckas? och att inte lÀngre vara föremÄl för institutionsbehandling?? Hur kan olika teorier och begrepp kring hur förÀndring Àger rum anvÀndas för att förstÄ det ungdomarna sÀger?Den insamlade empirin har i resultatet tematiserats i elva olika faktorer som ungdomarna upplever som viktiga och som getts namn utifrÄn ungdomarnas egna ord: ??Brydde sig? och ?lyssnar??, Ny miljö, EftervÄrd, ?Jag kan?, (Flick)VÀnnens ultimatum, Hot om förlust, Familjearbete, Samtal, ?Trött pÄ det?, ?Upplevelser som fick en att tÀnka till? och Manliga förebilder.Slutsatserna Àr att dessa faktorer Àr relaterade till de olika ungdomarnas individuella behov och dessa behov har till största delen handlat om ett behov av viktiga relationer och hjÀlp att hantera dessa..

Uppsatsen bygger i första hand pÄ kvalitativa, semistrukturerade intervjuer av sex elever frÄn en gymnasiesÀrskola. Syfte med intervjustudien Àr att ge lÀsaren en fördjupad insikt i hur ungdomar med lindrig utvecklingsstörning ser pÄ sig sjÀlva, sitt funktionshinder och orsaken till varför de gÄr pÄ en gymnasiesÀrskola. Uppsatsen presenterar ocksÄ en enkÀtundersökning med samtliga elever pÄ samma gymnasiesÀrskola, vilken belyser frÄgan om tidigare skolgÄng i sÀrskoleklass eller integrerad skolform pÄverkat ungdomarnas medvetenhet om att de har ett funktionshinder. Intervjustudien har resulterat i en djupare insikt i variationen av hur ungdomar med lindrig utvecklingsstörning kan benÀmna sina svÄrigheter. EnkÀtstudiens resultat Àr inte entydigt, men kan tolkas som att de ungdomar som gÄtt i sÀrskoleklass Àr lite mer medvetna om sitt funktionshinder Àn de som gÄtt i integrerad skolform.

Syftet med mitt examensarbete a?r att ge ett bidrag till analysen av ungdomars grundla?ggande va?rderingar, genom att underso?ka hur elever rangordnar och diskuterar tio instrumentella va?rden. Underso?kningen a?r utfo?rd med flermetodsforskning, da?r ba?de en kvantitativ och kvalitativ metod anva?nts, enka?t och fokusgrupp. En pilotstudie anva?nds fo?r att sa?kersta?lla god validitet och reliabilitet.

Rapport A 2005:19 som Statens folkhÀlsoinstitut har gjort visar pÄ att hbt-ungdomar i vissa avseenden mÄr psykiskt sÀmre Àn övriga ungdomar och att det dÀrför rekommenderas att personal som möter dessa ungdomar har rÀtt bemötande och kunskap om hbt-personers situation. Med anledning av detta har mitt syfte med denna studie varit att undersöka och beskriva hur kuratorer upplever att de förhÄller sig till och tÀnker kring sexuell lÀggning i sitt arbete med ungdomar. Genom analys av enskilda intervjuer med teorier som social konstruktion, heteronormativitet och assimilering som bakgrund, har jag kommit fram till att kuratorerna i sitt arbete med ungdomar tar avstÄnd men ocksÄ Äterskapar heteronormativiteten i samhÀllet. En heteronormativitet som kuratorerna definierar som det som upprÀtthÄller synen pÄ heterosexualitet som det naturliga och önskvÀrda och som gör att denna sexuella lÀggning fortfarande Àr norm. Med hjÀlp utav öppna och neutrala frÄgor i samtalen lÄter kuratorerna ungdomarna sjÀlva definiera sin sexuella lÀggning som sedan, beroende pÄ vad ungdomen sjÀlv vill prata om, kan fÄ ta en stor eller ingen plats alls i samtalet.

Uppsatsens syfte Àr undersöka hur tvÄ gruvorter (GÀllivare/Malmberget och Kiruna) arbetar med och integrerar hÄllbar stadsutveckling i samband med den pÄgÄende och planerade flytten av stÀderna. Vidare Àr syftet att belysa eventuella svÄrigheter/otydligheter i arbetet med hÄllbar stadsutveckling och hur det praktiska planeringsarbetet i samhÀllsomvandlingens namn bedrivs i GÀllivare och Kiruna. DÄ bÄda stÀderna har med ordet ?hÄllbarhet? i sin vision om hur det nya samhÀllet ska vara, blir det intressant att undersöka hur deras syn pÄ hÄllbarhet ser ut och hur de integrerar hÄllbar stadsutveckling i samhÀllsomvandlingen. HÄllbarhet och hÄllbar stadsutveckling har sedan 1960-talet utvecklats till att bli det rÄdande planeringsidealet. Det Àr dock ett luddigt begrepp som inte Àr mÀtbart eller enkelt att anvÀnda för de som arbetar med fysisk planering. DÄ fokus ligger pÄ tvÄ svenska stÀder har Sveriges politiska syn pÄ hÄllbarhet studerats.

PÄ flera orter i Sverigebedrivs en verksamhet som heterStödcentrum för unga brottsoffer. Denna verksamhet riktar sig till ungdomar som blivit utsatta för nÄgot slags brott utanför hemmet. I denna studie har fem stycken brottsutsatta ungdomar mellan 15-17 Är intervjuats.Dessa ungdomar har varit i kontakt med ett Stödcenter för unga brottsoffer i en och samma stad i Mellansverige. Syftet med denna studie var att titta nÀrmare pÄ hur Stödcentrum för unga brottsoffer arbetade, vilket stöd ungdomarna förvÀntades att fÄ samt pÄ vilket sÀtt ungdomarna fÄtt stöd i sin bearbetning av brottshÀndelsen. Att bli utsatt för ett brott under ungdomstiden har forskning visat kan orsaka mycket skada i personens liv och ge negativa konsekvenser om det lÀmnas obehandlat.  Studiens resultat visade att verksamheten Àr mycket viktig för brottsutsatta ungdomar.

Ungdomar pÄverkas av astma pÄ flera olika sÀtt; de har en högre skolfrÄnvaro Àn andra och Àr begrÀnsade i sina fysiska aktiviteter, vilket pÄverkar skolgÄngen. Syfte: Att beskriva hur astma pÄverkar ungdomars vardag i skolan, deras fysiska aktivitet och förvÀrrande faktorer i skolmiljön. Metod: TvÀrsnittsdata frÄn OLINs prospektiva barnstudie Är 2003 har analyserats med en kvantitativ ansats. Deltagarna var 270 ungdomar med astma i Ärskurs 8-9. Resultat: Astman pÄverkade vardagen i skolan genom att ungdomarna var hemma frÄn skolan, symtomen förvÀrrades i skolmiljön och de upplevde att deras dagliga aktiviteter pÄverkades.

Syftet med denna undersökning var att studera eventuella skillnader i upplevd motivation och sjÀlvförtroende mellan fotbollslandslagsspelande och icke fotbollslandslagsspelande ungdomar i Äldern 14-19. Dessutom studerades eventuella skillnader mellan pojkarna och flickorna inom samma omrÄde. Total deltog 471 fotbollsspelande ungdomar varav 282 spelade i landslagen och 189 inte spelade i landslagen, 270 pojkar och 201 flickor. Spelarna fyllde vid ett tillfÀlle i enkÀterna Grit scale, Sport Motivation Scale (SMS), The self-determination scale och Sport Confidence Inventory. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan de landslagsspelande och icke landslagsspelande ungdomar inom variablerna upplevd motivation och upplevt sjÀlvförtroende.