EN SALIG BLANDNING AV BOENDE, ARBETSPLATSER, OFFENTLIGA VERKSAMHETER OCH OFFENTLIGA RUM, SOM SLINGRAR SIG UPPFÖR BERGSSIDAN UTAV HORNSBRUKSGATAN. ENKLA BOXAR STAPLAS TILL SYNES HULLER OM BULLER OCH SKAPAR MÄNGDER AV SPÄNNANDE YTTRE RUM. VISSA RUM BLIR STADSRUM, VISSA BLIR MER PARKLIKA TERRASSER, OCH VISSA BLIR PRIVATA BALKONGER.FÖR ATT UNDERSTRYKA HYRESGÄSTENS PLATS I STADEN FÖRSES VARJE ENHET MED EN PERSONLIG TOUCH - VALFRITT FASADMATERIAL OCH FÄRG. JAG TROR ATT DET GER ETT MERVÄRDE ATT KUNNA PEKA OCH SÄGA ?DÄR UPPE I DEN BLÅ PLÅTFASADEN BOR JAG!?JAG SER DETTA SOM ETT FÖRSTA STEG I ATT HÖGALIDSPARKEN BEBYGGS.

Syftet med denna studie var att utveckla och pröva en enkÀt för att mÀta livskvalitet hos ungdomar samt att se pÄ eventuella skillnader mellan kön samt mellan Ärskurser. Till grund för enkÀten lÄg det psykometriska testet för vuxna individer QOLI (Quality of Life Inventory) samt barnversionen av denna som heter ?Hur jag kÀnner för saker?. Det unika med dessa tester Àr att resultaten Àr en sammanvÀgning av hur en individ vÀrderar ett speciellt omrÄde i livet med hur nöjd han eller hon Àr med detta omrÄde i sitt liv. EnkÀten för den aktuella studien bestod av 19 item.

Detta arbete kommer att handla om hur fosterbarn kÀnner inför framtiden och om det Àr skillnad ivad det gÀller framtidsdrömmar hos barn som vÀxer upp med sina biologiska förÀldrar. Vi hartittat pÄ vissa lagar som gÀller vid fosterhemsplacering, socialtjÀnstlagen och LVU, och pÄ hursocialen arbetar med fosterbarn, och deras uppfattning av om fosterbarn har annorlundaframtidsdrömmar till skillnad frÄn ungdomar som vÀxt upp med sina biologiska förÀldrar. Vi harocksÄ intervjuat vuxna som har vÀxt upp i fosterfamilj och hur deras framtidsdrömmar sÄg ut dÄ.Genom ett kvalitativt fÀltarbete fick vi en bild av att olika ungdomar har olika framtidsdrömmarberoende pÄ vilken grundtrygghet de har. Innan arbete startade trodde vi inte att vi skulle fÄ sÄolika svar som vi fick under vÄra intervjuer, gÀllande framtidsdrömmar hos ungdomar som vÀxtupp i fosterfamilj och de som vÀxt upp med sina biologiska förÀldrar. Men vi kom fram till att detfinns en tydlig skillnad..

Livskvaliteten kan utsÀttas för prövningar för ungdomar och vuxna personer med cerebral pares [CP] i kontakt med vÄrdandet inom öppen och sluten hÀlso- och sjukvÄrd. Eftersom det finns brister i kompetensen hos sjuksköterskor, Àr det betydelsefullt att beskriva vad livskvalitet Àr för funktionshindrade ungdomar och vuxna personer med CP, för att sjuksköterskan ska kunna utföra det goda vÄrdandet inom omvÄrdnaden. Syftet var att beskriva faktorer som kan pÄverka livskvaliteten hos ungdomar och vuxna med cerebral pares. Studien utfördes som en litteraturstudie dÀr 10 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet. Resultatet visade att faktorer som pÄverkar livskvaliteten var fysiska, sociala och psykiska faktorerna hos bÄde ungdomar och vuxna personer.

Tidigare forskning har visat att barn som föds för tidigt Àr en sÄrbar grupp som löper ökad risk för funktionsnedsÀttningar, kognitiva och motoriska nedsÀttningar samt beteendeavvikelser. Kunskapen Àr begrÀnsad om hur för tidigt födda ungdomar upplever sin livskvalitet och om hur vÀl de anpassat sig efter sina förutsÀttningar. Föreliggande uppsats jÀmförde livskvalitet enligt QOLI anpassat för ungdomar och psykisk hÀlsa enligt SDQ vid 18 Ärs Älder hos 105 prematurt födda ungdomar och 54 ungdomar i en matchad kontrollgrupp. Trots en lÀgre kognitiv och exekutiv funktion rapporterade de för tidigt födda ungdomarna lika god livskvalitet som kontrollgruppen. Det förelÄg skillnader i rapporterade kamratrelationer dÄ de för tidigt födda ungdomarna sa sig vara mer ensamma och upplevde sig som mindre populÀra Àn kontrollgruppen.

Stadens landskap kan förÀndras snabbt, nya omrÄden exploateras och andra överges. Att bygga tÀtt har blivit ett populÀrt sÀtt att expandera stÀder pÄ dÄ det anses spara vÀrdefull mark utanför stÀderna. Men vilken mark Àr det som ska bebyggas inne i staden? Har inte dessa omrÄden nÄgra egenskaper som Àr vÀrda att bevara? Denna uppsats redogör för vilka vÀrden övergivna omrÄden med vild natur i urban miljö kan ha, samt vilka attityder det finns till dessa. Genom en litteraturstudie har olika vÀrden, som till exempel ekologiska sociala och upplevelsemÀssiga, applicerats pÄ dessa platser.

Syftet med vÄr studie Àr att belysa ungdomars uppfattningar och erfarenheter av vÄld, hot och utsatthet samt hur ungdomar hanterar dessa situationer. Undersökningen har haft för avsikt att se till ungdomarnas diskurser avseende vÄld, hot, utsatthet och hjÀlpsökande. Undersökningen Àr kvalitativ och utgÄr frÄn ett socialkonstruktivistiskt synsÀtt med diskursanalys som angreppsmetod. Material har insamlats genom fokusgruppsintervjuer med ungdomar frÄn tvÄ olika förortsomrÄden till Göteborg. Vi har genomfört tvÄ fokusgrupper med killar och en fokusgrupp med tjejer, sammanlagt har sexton ungdomar intervjuats.

SAMMANFATTNINGTitel: Internetmobbning, en del av ungdomars vardag.Fo?rfattare: Edeblom, Susanne; Winther, KarinInstitution: Institutionen fo?r Ha?lsa och La?rande, Ho?gskolan Sko?vdeProgram/kurs: Magisterexamen i omva?rdnad, OM854A, 15pHandledare: Brovall, MariaExaminator: Hammarlund, KinaSidor: 21Nyckelord: internetmobbning, ungdomar, skolsko?terskor, ka?nslor, upplevelserBakgrund: I Sverige har idag de flesta ungdomar tillga?ng till internet och ma?nga fo?redrar att interagera o?ver internet. Detta har medfo?rt att mobbning o?ver internet har o?kat bland ungdomar. Internetmobbning leder till o?kad risk fo?r oha?lsa och sa?mre studieresultat.

Barn och ungdomar har mycket att tjÀna genom att vara fysiskt aktiva, ÀndÄ vÀljer en stor andel att sluta med föreningsidrotten. Tidigare forskning kring avbrottsproblematiken har inriktat sig pÄ vad ungdomar har sagt pÄverkat dem till att sluta föreningsidrotta. Denna studie har sin utgÄngspunkt dels i de avbrottsfaktorer som framkommit i forskningen och dels i Self-Determination Theory. Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i hur föreningspersoner inom fotbollen uttrycker sig om de faktorer som nÀmns i den tidigare forskningen och se hur de arbetar med dessa för att kunna behÄlla sina ungdomar. I studien har fem respondenter intervjuats, tre som Àr insatta i föreningarnas ungdomsverksamhet och tvÄ ungdomstrÀnare, frÄn tre olika föreningar.

Klamydia ökar bland ungdomar och unga vuxna i Sverige. Eftersom infektionen ofta Ă€r asymptomatisk och kan leda till infertilitet Ă€r det viktigt att de som utsatts för smitta testar sig. Även ett ökat utövande av sĂ€krare sex Ă€r viktigt för att stoppa utvecklingen. En litteraturstudie har gjorts för att kartlĂ€gga preventionsinsatser som görs inom omrĂ„det sexuell hĂ€lsa och ta reda pĂ„ hur ungdomar och unga vuxna ser pĂ„ sexualitet, sexuellt riskbeteende och sĂ€krare sex. Nio vetenskapliga artiklar anvĂ€ndes för att fĂ„ en bild av ungdomskultur och sexualitet.

Studien har syftat till att undersöka samband mellan samsjuklig psykologisk problematik och katastroftÀnkande hos ungdomar utifrÄn ett transdiagnostiskt perspektiv. KatastroftÀnkandets roll för förÀndring av social Ängest och depressiva symtom undersöktes utifrÄn en studie av internetbaserad KBT-behandling mot social fobi (N=18).  Resultatet indikerar att ungdomar med hög initial nivÄ av katastroftÀnkande har större reduktion av depressiva symtom Àn ungdomar med lÄg nivÄ av katastroftÀnkande. Detta talar för att hÀnsyn bör tas till grad av katastroftÀnkande vid utformning av behandling för personer med social fobi, sÀrskilt vid samsjuklighet med depression. Kopplingen mellan katastroftÀnkande och samsjuklighet undersöktes utifrÄn en tvÀrsnittsstudie av gymnasieungdomar (N=713).  Resultatet visar pÄ en koppling mellan katastroftÀnkande och social rÀdsla, sömnproblematik och nedstÀmdhet..

LuleÄ kommun hade som vision runt millenniumskiftet att 2010 skulle invÄnarantalet i kommunen vara 80 000 personer. Den befolkningstillvÀxt de hoppats pÄ uteblev, dÄ dagens befolkning Àr drygt 73 000. MÄnga av dem som flyttar till LuleÄ Àr studenter som studerar vid LuleÄ tekniska universitet. Denna grupp Àr av stor vikt i det totala inflyttningsnettot i LuleÄ. Samtidigt kan den uteblivande befolkningstillvÀxten bero pÄ att mÄnga studenter som studerar vid LuleÄ tekniska universitet lÀmnar staden nÀr de Àr klara med sina utbildningar.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur ungdomar upplever att drabbas av cancer och vilka copingstrategier de anvÀnder för att hantera sin situation. Data samlades in via databaserna Medline (PubMed) och CINAHL. 16 vetenskapliga artiklar inkluderades i studiens resultat. Dessa artiklar granskades, analyserades och sammanstÀlldes. Resultatet delades in i tvÄ huvudkategorier med tre underkategorier vardera.

Idag, nÀr industriernas storhetstid Àr över i Sverige, har nya omrÄden för utveckling öppnats upp. Det handlar om ytor som förr tillhörde industrin men idag blivit nÄgot som kallas ruderatmark. För att spara pÄ vÀrdefull naturmark utanför stÀdernas grÀnser vÀljer mÄnga stÀder att idag förtÀta pÄ dessa marker. Ruderatmark benÀmns Àven som skrÀpmark som trots namnet Àr en yta som ofta innehÄller unika habitat för flora och fauna och Àr en speciell stadsbiotop som bidrar till en rik biodiversitet i stÀderna. Samtidigt Àr den i mÄnga fall förorenad med gifter och ses som ett hot mot mÀnniskorna i staden. Ruderatmarkerna Àr dessutom i allra högsta grad en kulturell betingelse.

Denna C-uppsats innefattar en studie vars syfte Àr att undersöka hur diskurserna kring Malmös visioner om trafik och miljö uttrycks i olika planer och styrdokument samt hur tjÀnstemÀn som arbetar med stadsplanering i staden tÀnker kring kombinationen av minskad biltrafik och en vÀxande stad. Vidare undersöks relationen mellan visionen för Malmö och minskning av biltrafiken i staden, för att olika hinder i planeringsprocessen skall kunna pÄvisas. Studiens genomförande grundas pÄ en dokumentstudie av Malmös planer och styrdokument, samt kvalitativa intervjuer med tjÀnstemÀn och konsulter, som dagligen arbetar med stads- och trafikplanering i Malmö. I studien framkommer att Malmö stads visioner kan bromsa vÀgen mot en minskad trafik. Resultaten frÄn studien visar bland annat pÄ problem kring att bilen fortfarande har ett visst statusvÀrde och att tillvÀxt med automatiskt ökad biltrafik ligger högst pÄ prioriteringslistan vid planering av staden.