I uppsatsen undersöks vilken betydelse faktorer som familj, skola och vÀnner har för identitetsuppfattningen hos ungdomar med lindrig utvecklingsstörning, frÄn deras eget perspektiv. Genom tematiska intervjuer med fem ungdomar som gÄr i gymnasiesÀrskola har undersöks hur de sÄg pÄ sin barndom, uppvÀxt, familjerelationer, kamrater och den egna sjÀlvbilden. Resultatet har huvudsakligen analyserats utifrÄn E.H. Eriksons teori om identitetsutveckling. Resultatet visade att alla intervjupersoner upplevde att de under sin barndom hade kamrater och nÀstan alla hade en bra relation till sina förÀldrar.

Tidigare forskning av hÀlsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med funktionsnedsÀttning har visat att de skattar sin hÀlsa lÀgre jÀmfört med den typiska populationen. HÀlsorelaterad livskvalitet tycks dessutom variera mellan olika diagnosgrupper. Kunskap om hÀlsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsÀttningar har fortfarande brister dÀrför finns ett behov av ytterligare studier. Det finns dessutom ett behov av dessa studier i kliniska sammanhang. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva hÀlsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsÀttningar i VÀsterbotten.

Syftet med denna uppsats var att studera bosniska ungdomars upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige. Studiens frÄgestÀllning var: Hur beskriver ett mindre urval bosniska ungdomar sin upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige i de tvÄ kulturella vÀrldar de lever i - den svenska och den bosniska? För att besvara frÄgestÀllningen tillÀmpades en kvalitativ metod dÀr djupintervjuer genomfördes med fyra ungdomar ? tvÄ flickor och tvÄ pojkar i Äldern 15 ? 19 Är. Samtliga ungdomar Àr födda i Bosnien och kom till Sverige i början av 90-talet pÄ grund av kriget i Bosnien. Ungdomarna befann sig i olika faser nÀr det gÀller deras etniska identitet.

Fritid beskrivs av ungdomar som na?got som skapar mening i tillvaron. Musiken a?r en stor del av denna fritid. Ma?nga ungdomar lyssnar pa? musik, och en del la?gger fritiden pa? att sja?lva musicera.

Denna uppsats undersöker huruvida förtÀtning av stÀder kan leda, eller bidra, till, en hÄllbar utveckling. Syftet Àr att försöka fÄ en bÀttre inblick i vad begreppet förtÀtning egentligen innebÀr samt hur Malmö stad anvÀnder sig av förtÀtning i olika dokument och pÄ sÄ sÀtt hitta en koppling till hÄllbar utveckling. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie och en dokumentstudie med efterföljande diskussion och reflektion. Litteraturstudien bygger pÄ kopplingen mellan de olika begreppen kring förtÀtning; hÄllbar utveckling, blandad stad och den gröna staden. HÄllbar utveckling efterstrÀvas i vÀrlden idag, inte minst i Sverige. Sveriges tÀtorter har fÄtt i uppdrag av regeringen att utveckla mÄl för att vÀxa hÄllbart.

Ungdomar Àr den mest brottsutsatta gruppen i samhÀllet och mÄnga av de brott som begÄs av ungdomar kommer aldrig till polisens vetskap. Det finns en kunskapslucka nÀr det gÀller anledningar att vittna och anmÀla brott. Detta för att fÄ en tydligare bild av ungdomars synpunkter pÄ att anmÀla brott och syftet i denna studie var dÀrför ungdomar benÀgenhet/attityd till att vittna och anmÀla brott. Studien gjordes i form av en kvalitativ intervjustudie, dÀr 15 gymnasie elever i Äldrarna 16-18 Är varav nio manliga och sex kvinnliga frÄn tvÄ olika skolor deltog. Resultatet visar att erfarenheter, förtroendet för rÀttsvÀsendet och rÀdsla Àr bidragande faktorer i beslut om man ska kontakta eller samarbeta med polisen.

Uppsatsen Àmnar belysa brÀnnmÀrkningsfenomenet utifrÄn ett ungdomsperspektiv samt bidra till ökad kunskap inom omrÄdet. Syftet med studien Àr att finna en eventuell koppling mellan ungdomar som blivit placerade pÄ ett hem samt deras upplevelser kring brÀnnmÀrkning. Detta kopplas följaktligen till Erving Goffmans stigmateori. FrÄgestÀllningarna omfattade huruvida ungdomarna upplever och pÄverkas av sin eventuella brÀnnmÀrkning samt hur placerade ungdomar upplever att samhÀllet uppfattar dem, bland annat speglat via medier. Uppsatsen har utgÄtt ifrÄn en kvalitativ ansats dÀr nio intervjuer genomförts och bearbetats.

Avsikten med arbetet har varit att belysa hur de professionella ser pÄ, vad ett kriminellt ungdomsgÀng betyder för den enskilde gÀngmedlemmen, Àven att fÄ större kunskap om de professionellas erfarenheter i möten med ungdomar. FrÄgestÀllningarna var, vad tillhörighet i ett kriminellt ungdomsgÀng har för pÄverkan pÄ den enskilde gÀngmedlemmen? Den andra löd, hur man som professionell arbetar med kriminella ungdomsgÀng? Metoden vi anvÀnde oss av var kvalitativ. Intervjuerna gjordes med en polis som var aktiv inom ungdomsarbete, tvÄ socialsekreterare, tvÄ behandlingspersonaler pÄ ett ungdomsboende, en fritidsledare och en lÀrare pÄ en högstadieskola. Resultatet visade huvudsakligen att ungdomar befann sig i kriminella ungdomsgÀng eftersom de sökte en tillhörighet, bekrÀftelse, att bli nÄgon.

Idag Àr det fler stillasittande och otrÀnade ungdomar Àn nÄgonsin tidigare, och utvecklingen av det tekniska samhÀllet leder till fler stillasittande livsstil. Fysisk aktivitet och inaktivitet har mÄnga effekter pÄ mÀnniskors hÀlsa. Syftet med studien var att beskriva faktorer som pÄverkar ungdomar till fysisk aktivitet.Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie. Artiklarna till resultatet söktes i databaserna Cinahl och Pubmed, publicerade mellan Är 2000 och 2011 dÀr mÄlgruppen för artiklarna var ungdomar 10-18 Är. Antalet artiklar som anvÀndes till resultatet var 17 stycken.  Resultat: Flera faktorer var betydande för ungdomarnas val av en fysisk aktiv fritid.

Delaktighet och inflytande Àr en grundförutsÀttning för folkhÀlsa dÀr gemenskap, sociala relationer och socialt kapital Àr viktigt för en individs vÀlmÄende. Det Àr viktigt för att individer ska kÀnna sammanhang och uppleva att de kan pÄverka de egna livsvillkoren. Ungdomar har rÀtt att pÄ samma sÀtt som vuxna delge sina Äsikter i ett demokratiskt samhÀlle. Inflytandeforum för ungdomar anses vara ett medel för att sÀkerstÀlla att ungdomars perspektiv uppmÀrksammas. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar i ett specifikt ungdomsrÄd upplever delaktighet och inflytande, i utveckling av kommunal verksamhet utifrÄn ett hÀlsofrÀmjade perspektiv.

Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med anvÀndning av fÀrgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners instÀllning till anvÀndning av fÀrgat ljus. Undersökningen tar ocksÄ upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr anvÀndningen av fÀrgat ljus.AnvÀndning av fÀrgat ljus Àr ett relativt nytt sÀtt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför fÀrgat ljus skall anvÀndas dÄ det inte finns mycket tillgÀnglig kunskap i omrÄdet samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer Àr otydliga. Ljus Àr en viktig del i gestaltningen av staden och dÀrför Àr det Àr viktigt med en övergripande strategi för ljussÀttning av staden. .

Vi fattar dagligen beslut. Ungdomar har mindre möjlighet Àn vuxna att fatta sjÀlvstÀndiga beslut. Ungdomar pÄverkas av sina förÀldrar och vÀnner nÀr de stÄr inför olika val. NÀr ungdomar vÀl fattar sjÀlvstÀndiga beslut sÄ utvecklas de psykologiskt. Syftet med studien var att se hur ungdomars tilltro till den egna förmÄgan, öppenhet, autonomi och förÀldrars stöd pÄverkar deras nöjdhet med beslut som de tidigare har fattat inom ett av tre omrÄden: utbildning, trÀning eller konsumtion.

Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trÀdgÄrdar och informell pÄverkan pÄ grönstrukturen Àr en allt mer vanlig syn i stÀder. Ofta tar dessa verksamheter mark i ansprÄk utan att Àgandeskap föreligger men rÀtten till marken kan med tiden förÀndras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trÀdgÄrdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trÀdgÄrdarna Àr mötesplatser, hur de upplevs pÄverka sin omgivning och varför informanterna vÀljer att tillbringa tid i trÀdgÄrdarna.

Under senare Är har medier vÀrlden över bevakat Malmö, och beskrivit staden som kriminell och vÄldsam. PÄ ledar- och debattsidor har kritik frÀmst riktats mot stadens kommunalrÄd Ilmar Reepalu, men Àven mot polisen i Malmö, Malmös skolvÀsende och den svenska regeringen. I sin bevakning framstÀller medier Malmö som en stad i kris, dÀr förtroendet för Malmös politiska styre Àr lÄgt. Parallellt med denna mediebevakning pÄgÄr det inom Malmö stad ett internt arbete med storytelling för kommunanstÀllda. Syftet med detta arbete Àr att stÀrka vi-kÀnslan hos de anstÀllda och förÀndra bilden av staden.Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur krisen i Malmö framstÀlls pÄ ledarsidorna i fem svenska dags- och kvÀllstidningar, och hur dessa framstÀllningar kan pÄverka bilden av staden.

Autistic Spectrum Disorders (ASD) Àr ett av de vanligaste intellektuella handikappen hos barn, ungdomar och vuxna. PÄ grund av dessa patienters svÄrigheter att kommunicera och interagera med andra mÀnniskor utgör de ocksÄ en patientgrupp med ett speciellt omvÄrdnadsbehov och det finns ett behov av ökad kunskap hos vÄrdpersonal inför mötet med denna patientgrupp. Syftet med denna studie Àr att identifiera de specifika omvÄrdnadsbehov barn och ungdomar med ASD har i mötet med hÀlso- och sjukvÄrd. Studien har utformats som en litteraturstudie dÀr syfte och frÄgestÀllning har besvarats utifrÄn granskade vetenskapliga artiklar. Resultatet beskriver vilka specifika omvÄrdnadsbehov patienter med ASD har och pÄ vilket sÀtt vÄrdpersonal kan vara förberedd inför mötet med barn och ungdomar med ASD och deras speciella behov..