Undersökningen syftar till att bidra med kunskap om hur polisers yrkesidentitet pÄverkar interaktionen med ungdomar utifrÄn myndighetens mÄlsÀttning att öka allmÀnhetens förtroende för Polisen. Detta görs genom att intervjua Ätta VÀsterortspoliser för att undersöka hur de upplever sina möten med ungdomar och hur mÄlsÀttningen om att skapa förtroende hanteras. Dessutom görs en mindre jÀmförelse mellan nÀrpoliser och uttryckningspoliser. Det övergripande vetenskapliga perspektivet som undersökningen antar utgörs av symbolisk interaktionism som tillsammans med teorier om organisationskultur, yrkesidentitet, roller och förtroende bildar studiens teoretiska referensram. UtifrÄn resultatet konstateras att den övergripande rollen som polis, och den yrkesidentitet som skapas kring den, försvÄrar förtroendeskapandet.

Vi har velat ta reda pÄ om Tensta Konsthalls ambitioner och mÄl att nÄ ungdomar i Tensta med samtidskonst Àr förenliga med Tenstaungdomarnas intresse av och syn pÄ konst och konsthallar. Resultatet av vÄra enkÀtundersökningar och vÄr intervju med fyra ungdomar visar att endast ett fÄtal vet om, eller har varit pÄ konsthallen och att konsthallar inte prioriteras högt bland ungdomarnas fritidsintressen. I studien ingick Àven en större intervju med intendenten pÄ Tensta Konsthall. För att förstÄ den sociokulturella problematiken har vi applicerat bl.a. Bourdieus teorier om kulturens fÀlt pÄ vÄr studie samt tagit del av undersökningar och litteratur som rör kultur och ungdomar.

Detta examensarbete behandlar anvÀndandet av smileys och deras roll i kommunikation mellan ungdomar över det digitala mediet. Hur ser anvÀndandet av smileys ut bland ungdomar? Vilken mening lÀgger sÀndare respektive mottagare i anvÀndandet av smileys? GÄr det att kategorisera och gruppera anvÀndarna av smileys utifrÄn Älder och kön? Denna uppsats behandlar chatt och det chattsprÄk (innehÄllande smileys, förkortningar och asterisker) som dagens ungdomar - generation Z, anvÀnder sig av dagligen framför sina datorer. En enkÀtundersökning bland elever vid tvÄ Är 6-9 skolor och en undersökning via tvÄ diskussionsfora pÄ Internet, ligger till grund för resultaten till denna uppsats. Resultaten visar att smileys anvÀnds som ett uttryck för kÀnslor, sinnesstÀmningar, ansiktsuttryck, kroppssprÄk och tonfall..

Ungdomar begÄr brott och de utsÀtts för brott. De brott som begÄs av ungdomar har en viss tendens att drabba andra ungdomar. Finns det ett samband mellan delaktighet i brott och utsatthet för brott? Vilken betydelse har livsstilen för detta eventuella samband? Hur mycket pÄverkas ungdomarnas delaktighet i brott och utsatthet för brott av deras livsstil? Vad ungdomar gör pÄ sin fritid, var de Àr och vem de umgÄs med avgör vilken typ av miljöer de kommer att utsÀttas för. Denna undersökning belyser om ungdomars livsstil har en relation till deras delaktighet i brott och deras utsatthet för brott eftersom vi antar att livsstilen Àr det som för dessa ungdomar samman.

Den förtÀtade staden ses idag som en sjÀlvklar del av en hÄllbar stadsutveckling. Vi lever i en urbaniseringstid och frÄgor kring hur vi kan skapa en förtÀtad stad av god kvalitet stÄr högt pÄ agendan. NÀr allt fler mÀnniskor lever i staden skapas ökad efterfrÄgan pÄ samhÀllsservice i staden, som till exempel barnomsorg. I Sverige Àr det kommunen som ansvarar för att tillgodose medborgarna med denna service. Den svenska förskolan, som Àr den institution dÀr detta behov till stor del ska tillgodoses, har i sin tur krav pÄ god pedagogisk verksamhet samt en bra miljö för barnen, sÄvÀl inne som ute. Den hÀr uppstasen handlar om hur förskolans utemiljö konstrueras i den urbana kontexten.

Balkongen i staden ? Vad vet vi egentligen om den? Att vi vet för lite om balkongen i staden visar sig bland annat genom att den svenska balkongen inte anvÀnds i den utstrÀckning den har potential att göra. MÄnga stadsbor kÀnner sig osÀkra och frÀmmande inför balkongen och dess förmÄga att formas utefter deras olika intressen, aktiviteter, behov, önskemÄl, stilar och utsikter. För att kunna vÀnda stadsbornas osÀkerhet till glÀdje och engagemang inför hur balkongen i staden kan utformas och anvÀndas behöver stadsborna fÄ tillgÄng till sÄvÀl information som inspiration rörandebalkongens historiska utveckling, olika vÀrden och kvaliteter samt framtida möjligheter. Balkongen kan ha stor betydelse för stadsbons hÀlsa och vÀlmÄende genom att vara en grönskande aktivitet, upplevelse och utsikt.

År 1918 hĂ€rjade spanska sjukan i vĂ€rlden och dödligheten till följd av denna pandemi var stor. SĂ„ Ă€ven i Sverige. I den lilla staden Huskvarna beslutade stadslĂ€karen att försöka göra sĂ„ mycket han kunde för att lindra sjukdomen hos invĂ„narna han sörjde för och tillverkade ett influensapulver kallat Dr Hjortons pulver efter honom sjĂ€lv. Pulvret hjĂ€lpte inte mycket mot spanskan men de som tog det kĂ€nde sig allmĂ€nt starkare och tyckte att det höjde deras allmĂ€nna prestation avsevĂ€rt. Detta spred sig bland invĂ„narna i den lilla staden och snart började var och varannan anvĂ€nda det för att mĂ„ bĂ€ttre, frisk som sjuk.

Ungdomar stÀlls inför krav och förvÀntningar som hela tiden ökar, kraven kommer bÄde frÄn omgivningen och frÄn ungdomarna sjÀlva. FörhÄllanden under barn- och ungdomsÄren har stor betydelse för bÄde den psykiska och fysiska hÀlsan under hela livet. Syftet med studien var att beskriva faktorer som pÄverkar upplevelsen av att mÄ bra i det dagliga livet bland ungdomar pÄ högstadiet. Nittiotre enkÀter delades ut till alla i Ärskurs nio pÄ tvÄ skolor. Alla frÄgor i alla enkÀter besvarades.

Det offentliga livet bidrar till en kÀnsla av samhörighet och delaktighet, utan att trÀnga sig pÄ. I staden kan du vara en anonym ÄskÄdare till mÀnsklig aktivitet. Du kan vistas privat i din bostad eller i offentligheten utanför. Den offentliga miljön formas med huskroppar som vÀggar och himmeln som tak och utgör en stor del av staden. Livet som pÄgÄr i det offentliga rummet Àr bÄde vardagligt, som att cykla till jobbet, och rekreativt, som att njuta av solen.

SammanfattninSammanfattning I mĂ„nga stĂ€der lĂ€gger industrier ner eller flyttar ut frĂ„n stan. Detta medför att gamla hamnomrĂ„den blir lediga och kan omvandlas. De blir istĂ€llet nya attraktiva bostadsomrĂ„den och populĂ€ra platser för stadens invĂ„nare att röra sig i. Ån Nissan som flyter genom Halmstad delar staden i en vĂ€stlig och östlig del. Den upplevs idag mer som en barriĂ€r Ă€n som en tillgĂ„ng för staden. Kommunen har pĂ„börjat arbetet med att ?vĂ€nda? staden mot Nissan, men det finns mycket kvar att göra. I arbetet delar jag in Nissan i tre steg dĂ€r jag först tittar mer övergripande pĂ„ omrĂ„det runt Nissan frĂ„n Frennarp i norr till hamnen i söder.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur arbetslösa ungdomar som befinner sig i ett ÄtgÀrdsprogram upplever hur skolan och ÄtgÀrdsprogrammen har bidragit med verktyg, information och förberedelser inför ett framtida arbetsliv. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ forskningsfrÄgor: Vad upplever dessa ungdomar att de har fÄtt med sig frÄn skolan i form av arbetslivskunskap? Hur upplever dessa ungdomar att ÄtgÀrdsprogrammen bidrar till att öka deras kunskaper och möjligheter till ett framtida arbetsliv? Den empiriska studien Àr kvalitativ och bestÄr av sammanlagt fem intervjuer. Dessa intervjuer gjordes med fem arbetslösa ungdomar 20- 24 Är som i nulÀget befinner sig i tvÄ olika arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdsprogram. Resultat visar att vÄra informanter upplever att skolan har brustit i att informera och förbereda dem inför ett kommande arbetsliv.

Den hÀr artikeln undersöker det aktuella kunskapslÀget gÀllande ungdomars sexuella riskbeteenden pÄ internet. Det Àr en litteraturöversikt som samlar bland annat fynd om risker som ungdomar möter online. Vi undersöker Àven vad forskning pÄ omrÄdet har kommit fram till avseende skydd och förebyggande ÄtgÀrder. Resultaten visar pÄ att det Àr ett problem som ofta har överdrivits, gÀllande dess utbredning och graden av fara i det som en del ungdomar företar sig nÀr de anvÀnder internet. Samtidigt tyder resultaten pÄ att det, detta till trots, Àr ett problem att ta pÄ allvar och att bÄde forskning, professionella, förÀldrar m fl.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige Àr ett begrepp som skapar diskussion. Denna studie belyser ett arbetsmarknadspolitiskt program som Àr till för arbetslösa ungdomar i en kommun i SkÄne. Programmet jobbar pÄ olika sÀtt med att fÄ de arbetslösa ungdomarna vidare till studier eller arbeten. Syftet med studien var att undersöka hur deltagandet i ett arbetsmarknadspolitiskt program pÄverkar en arbetslös ungdom och hur ungdomarna i programmet sÄg pÄ arbetslöshet. Jag utgick ifrÄn följande frÄgestÀllningar i min studie; Hur pÄverkas ungdomarna i programmet av att vara arbetslösa? Hur har sjÀlvförtroendet och sjÀlvkÀnslan hos deltagarna pÄverkats/utvecklats under programmet? Vilka kunskaper och erfarenheter tar ungdomarna med sig frÄn programmet? För att uppnÄ syftet och fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har jag gjort kvalitativa intervjuer med sex ungdomar som deltagit i programmet.

Examensarbetet bestÄr av dels en litteraturstudie och dels av tvÄ gestaltningsförslag för BurgÄrdsplatsen i Göteborg, en liten, centralt belÀgen plats som jag definierar som en ickeplats i staden. Arbetet syftar till att uppmÀrksamma stadens smÄ glömda rum och reflektera kring hur man kan förhÄlla sig till dessa. Idag bor mer Àn hÀlften av jordens befolkning i stÀder och andelen förvÀntas stiga till 75 procent innan Är 2050. I takt med att vÀrlden blir alltmer urbaniserad och stÀderna förtÀtas stÀlls högre krav pÄ de urbana miljöernas kvalitet. Modernistiska planeringsideal sÀgs ha bidragit till att mÄnga stÀder har lÄgt prioriterade offentliga platser. Oplanerade, odefinierade rum formades mellan husen som ett resultat av den modernistiska planeringsstrategin med trafikseparering, zonering och fokus pÄ enskilda byggnader.

Den tÀta staden tycks vara ett vedertaget stadsbyggnadsideal i strÀvan mot den hÄllbara staden. Flertalet forskare har dock pÄvisat att det inte finns nÄgon entydig definition av vad begreppet innebÀr samt hur det ska tillÀmpas i praktiken. Kandidatarbetet syftar dÀrför till att bidra med ökad förstÄelse kring hur begreppet tÀthet kan tillÀmpas i praktiken, genom att undersöka vilka fysiska uttryck som kopplas till den tÀta staden i kommunala planer. Syftet Àr vidare att diskutera dessa fysiska uttryck gentemot forskning om hÄllbara tÀta stadsformer, för att undersöka hur kommunal tillÀmpning förhÄller sig till detta. I forskningsöversikten första del behandlas forskares olika uppfattningar om vad hÄllbar tÀthet och hÄllbar stadsform Àr.