Syftet med detta arbete är att undersöka vilka kvalitéer från hälsoträdgårdar som skulle kunna tillämpas på Stora Torget i centrala Uppsala för att dämpa stress och möjliggöra återhämtning för stadens invånare. I denna uppsats belyser jag problematiken kring människors psykiska ohälsa och det faktum att stress idag kan klassas som en folksjukdom i Sverige. Arbetets syfte har lett fram till en frågeställning som fungerat som utgångspunkt och målet har varit att besvara denna. För att besvara denna fråga och finna de stressdämpande kvalitéerna studerades litteratur främst inom ämnena miljöpsykologi och hälsoträdgårdars utformning. Litteraturen kompletterades med egna platsbesök vid två hälsoträdgårdar och samtal med personer som är verksamma vid dessa platser. Metoderna platsbesök och samtal användes för att få mer kunskap om trädgårdarnas utformning och vilka kvalitéer de innehåller som kan dämpa stress. Det jag fann i litteratur och genom de samtal jag genomförde överrensstämde till stor del och därmed kan tillförlitligheten hos dessa metoder ses som god.

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion.

Planeringsideal har tillsammans med andra faktorer, som ekonomiska, (lokal)politiska och juridiska, påverkat utformningen av våra städer. Rapporten tar upp de ideal eller doktriner som kan sägas ha funnits under den moderna epoken från 1850 och framåt, vilka jag kallar ?regularismen?, ?trädgårdsstaden?, ?funktionalismen? och ?efter funktionalismen?. Denna teoretiska bakgrund diskuteras sedan, med hjälp av inventering på plats, planhandlingar och intervju med kommunen dels mot två utbyggda områden i Umeå (Tomtebo och Carlslid), dels mot de ambitioner kommunen har idag för ett planområde mitt emellan dessa två. Det är naturligtvis svårt att påstå att ett visst ideal har styrt utformningen av Tomtebo och Carlslid, eller styr utformningen för det område som står i begrepp att bebyggas.

Temporära/tillfälliga platser eller aktiviteteranvänds idag som ett verktyg i ett flertal störrestadsbyggnadsprojekt. Idén är att dessa skaparliv och rörelse i stadsbyggnadsområden somännu inte blivit en del av stadens nätverk ochplatser. I Helsingborg planeras ett större stadsbyggnadsprojektvid namn H+. Projektområdetär beläget i södra centrala Helsingborg, på markmed både verksam och nedlagd industri - ochhamnverksamhet. Projektet startade med tävlingenImagine Helsingborg 2008.

I dagens samhällsklimat är priset något som tas mer och mer i beaktande. Aspekter så som miljöpåverkan och produktkvalité är fortfarande viktiga men priset tenderar ändå att vara den viktigaste faktorn. Det är därför inte särskilt förvånande att observera Lidls expansion över Europa de senaste åren. Lidl har med likhet med andra lågprisbutiker valt att koncentrera sig på ett reducerat produktsortiment i förhållande till traditionella kedjor och samtidigt erbjuda en stor andel egna märken. Detta har gjort att de har lyckats upprätthålla sitt anseende som lågpriskedja.

Idag lever 80 procent av Europas befolkning i urbana miljöer. Städerna står för 70 ? 80 % av energianvändningen i EU och står för lika stor andel av växthusgasutsläppen. Transporter är helt nödvändiga och viktiga för staden och samhället, men är också källan till trängsel och miljöproblem i våra städer, så som lokala luftföroreningar, utarmning av icke förnybara fossila bränslen, fragmentering av öppna ytor med vägar, växande förorter samt nedbrytning av stadsdelars livskvalitet. Inom dagens stadsplanering ses transporter som en viktig del i styrningen mot en hållbar stadsutveckling och det är allmänt erkänt att det finns ett behov av att hantera efterfrågan på resor. Denna studie visar på att infrastrukturutbyggnaden är en viktig del i att ge goda förutsättningar för hållbara transportslag, emellertid kan den fysiska strukturen enbart hantera en del av trafikproblemen.

Biologisk mångfald i urban miljö har visats sig ha stor betydelse för människansrekreation och fysiska och psykiska hälsa. Samtidigt förbättras stadens hälsa genom debullerdämpande, luftrenande och klimatförbättrande egenskaper som vegetationen har.Syftet med denna undersökning är att utföra en temporal och rumslig analysmed avseende på antal och utbredning av rödlistade kärlväxter i Göteborgs innerstad under1900-talet. Utgångsmaterialet är Göteborgs artdataarkiv, ADA, en databas framtagen avGöteborgs miljöförvaltning som innehåller observationer av rödlistade och andra skyddsvärdaväxt- och djurarter. Då databasen är en sammanställning av olika inventeringar över lång tidär skillnaderna från ett material baserat på en systematisk inventering stora. Vagalokalangivelser och okänd observationsfrekvensen i ett område är faktorer som påverkarsäkerheten i materialet men det kompenseras genom ett stort antal observationer undermycket lång tid.Den temporala analysen av antalet rödlistade kärlväxter i Göteborgs innerstadvisar på en tydlig nedgång i rapporterade arter.

I denna uppsats ställs  frågan hur Kristianstads infrastruktur motsvarar den fysiska utformningen som förekommer i framgångsrika cykelstäder, där andelen cykelpendlare är hög. Studien går därför ut på att undersöka vad begreppet cykelvänlig stad innebär och att analysera Kristianstads cykelnät, vilket gör det möjligt att föra en diskussion om hur Kristianstad skulle kunna förbättra de fysiska förutsättningarna för ökad cykelpendling. Examensarbetet har bedrivits inom ramen av en fallstudie där flera olika metoder använts dels för materialinsamling, dels för att kunna jämföra resultatet av insamlat material med och mot varandra. Målet med tillvägagångssättet har varit att försöka återspegla en så korrekt bild av rådande förhållande i Kristianstad som möjligt.   Genomförd litteraturstudie av aktuell forskning och den nedskrivna praktiken hos  framgångsrika cykelstäder visar på en samstämmighet i  vilka kunskaper som finns i ämnet. Ingen vet exakt hur mycket olika strategier har påverkat en stads popularitet bland cyklister, men att kombinationen av ett antal åtgärder uppenbart gett resultat.

Det är svårt att skapa en enhetlig bild av en destination eller stad, och därför är det svårt att skapa ett destinationsvarumärke. Destinationens image, alltså hur folk ser på destinationen och uppfattar den, kan påverka varumärkets framgång, och även tvärtom. Hur påverkar en destinations varumärke destinationens image, och vice versa? Det är vår forskningsfråga i den här uppsatsen. Syftet är att öka förståelsen för hur en destinations image och varumärke hänger ihop och påverkar varandra.

Uppsatsen fokuserar på beskrivningen av idén om gröna ramverk dvs. att vegetation används som styrverktyg i en exploateringsprocess. Fokus ligger på den idémässiga beskrivningen och inte det gröna ramverkets fysiska form. Beskrivningen sker delvis genom studier av projekt i Bordeaux, Frankrike där man medvetet använt sig av gröna ramverk för att ge struktur till exploateringsområden. Jag har gjort platsbesök i Bordeaux, intervjuat ansvarig landskapsarkitekt Michel Desvigne, läst litteratur som Desvigne skrivit i ämnet samt kommunala dokument från Bordeaux. Användandet av ett grönt ramverk i Bordeaux var långt ifrån självklart vilket belyses i uppsatsen genom en redogörelse av utvecklingen och förhållningsätten till stadsbyggnadsstrategier i en postindustriell kontext i Bordeaux. Jag tolkar även möjligheterna för ett grönt ramverk i Malmö genom att studera stadens stadsbyggnadsstrategier.

Uppsatsen avser att studera hur geografisk platskänsla spelar in vid olika kategorier av brott. Även undersöks om personer vid lagbrott använder sig av sin vardagsgeografi samt om känslan för rummet och platsen skiljer sig nämnvärt mellan emotionella brott det vill säga brott där känslor ligger till grund (våldtäkt, pyromani etc.), instrumentella brott (inbrott) och instrumentella nätverksbrott (smuggling, langning etc.).Ausonius attentat i Stockholm (1991 till 1992) har använts samt Niklas Lindgrens överfallsserie i Umeå som sträckte sig över 8 års tid. Två personer ombads att utföra en fiktiv brottserie med instrumentella brott (rån och inbrott). Även har en förfrågan skickats ut till KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället) om distanser till och från brottsplaster samt känslor inför dessa. Denna förfrågan har även de fiktiva brottslingarna svarat på.Insamling och sammanställning av materialet har pekat på att för emotionella överfallsbrott och instrumentella brott lönar det sig att känna till kopplingen mellan gärningsman och hans/hennes geografi.

Intresset för småskaliga vindkraftverk på byggnader har ökat under de senaste åren. Allt fler människor blir mer energi- och miljömedvetna samt ser fördelarna med att elektriciteten produceras där den konsumeras; i den bebyggda miljön.Det är dock en större utmaning att installera ett vindkraftverk i urban miljö, jämfört med i öppet landskap, då det finns många faktorer som skall beaktas. Stadens komplexa uppbyggnad gör att vindens hastighet och riktning varierar och ger upphov till turbulenta strukturer i den omgivande luften. Många av dagens vindkraftverk kan ej operera effektivt vid turbulens, därför måste dessa vindkraftverken placeras på höga höjder för att nå den laminärt strömmande vinden över staden, vilket ger orealistiska längder på de master som krävs, även om vindkraftverket monteras på en byggnad. För att kunna utnyttja de vindar som uppkommer i urbana miljöer bör vertikalaxlade vindkraftverk med en helixformad geometri på rotorn användas.

Konkurrensen mellan regioner har triggat det varumärkesbyggande som idag är en stor del av många regioners utvecklingsarbete.Turismen och resandet ökar konstant. Även det allmänna intresset för hållbar utveckling och ett mer utbrett miljöarbete tar fart. Tillsammans ses hållbar turism och ekoturism som de viktigaste faktorerna i framtidens resande. Lockandet av just turism med hjälp av destinationsutveckling blir ofta en förlängning av ett varumärkesbyggande för en region.Halmstad är Sveriges 18:e största kommun med cirka 93 000 invånare. Stränderna och sommaren har gjort staden till en stor allmänt känd turistort.

Pottholmen är en stadsdel i de centrala delarna av Karlskrona som förbinder Karlskronas norra delar med Trossö och Karlskrona centrum. Som det ser ut idag lider Pottholmen av en del problem, men besitter också en del kvaliteer som väntar på att få utvecklas. Framför allt är Pottholmen en stor trafikapparat, med såväl järnvägstrafik som motortrafik i olika dimensioner. Ett stort problem är den motorvägsdimensionerade Österleden som löper längs den attraktiva vattenlinjen och in mot centrum. Det skapar ogästvänliga miljöer med buller och höga hasgheter på en plats som skulle kunna användas på ett mycket bättre sätt.

Social hållbarhet har blivit ett alltmer omdiskuterat begrepp inom stadsplanering och bostadspolitik. Av de olika hållbarhetsaspekterna är det kanske den som är svårast att mäta och definiera, och det finns fortfarande förhållandevis lite forskning som på ett heltäckande sätt undersökt kopplingarna mellan den byggda miljöns fysiska struktur och människors sociala välmående. Trots brist på konsensus och raka, tydliga fakta, finns starka åsikter om hur en socialt hållbar stad ser ut. Denna uppsats studerar argument i den debatt som förts alltsedan industrialiseringen, av forskare, stadsplanerare och arkitekter. Det är dels en generell genomgång av inlägg i den allmänna debatten, men särskilt fokus läggs också på diskussionen kring efterkrigstidens höghusområden, i Sverige ofta kallade miljonprogramsområden. Arbetet består av en litteraturstudie med efterföljande diskussion och reflektion.