Sökresultat:
733 Uppsatser om Stadens stćndort - Sida 47 av 49
Subkultur i det offentliga rummet : en undersökning om förÀndringsbenÀgenhet och attitydförÀndring inom stadsplanering
Denna uppsats utforskar balansen mellan under- och ovanifrÄnperspektiv inom stadsplanering. Fokus riktas mot kommunala planeringsverktyg och attityder som kan möjliggöra en dynamisk stadsutveckling dÀr subkulturella grupper fÄr plats i det offentliga rummet.
Arbetet beskriver en studie frÄn Malmö som exemplifierar underifrÄnperspektiv inom stadsplanering. Denna exempelstudie innehÄller intervjuer med representanter frÄn tre relativt etablerade subkulturella grupper, intervjuer med tre tjÀnstemÀn inom Malmö Stad samt en studie av kommunens översiktsplan. Identifierade behov stÀlls mot kommunens beredskap, bemötande och förÀndringsbenÀgenhet. UtifrÄn en litteraturstudie jÀmförs dessa lokala arbetssÀtt med generella framgÄngsfaktorer nÀr det gÀller tillÄtande attityder inom stadsplanering.
Resultatet frÄn litteraturstudien visar att en stad tjÀnar pÄ en dynamisk utveckling dÀr en mÄngfald uttryck och rörelser fÄr ta plats.
TrÀdplanen som ett styrdokument i kommunal trÀdförvaltning
Urbana omrÄden Àr komplexa strukturer som styrs av mÄnga olika viljor, intressen och behov. Dessutom blir de urbana omrÄdena allt fler. VÀldsbefolkningen vÀxer och fler mÀnniskor vÀljer att leva och bo i stÀder. Den pÄgÄende urbaniseringen innebÀr att det just nu bor över 3,5 miljarder mÀnniskor i vÀrldens stÀder och samhÀllen, vilket Àven stÀller krav pÄ staden som hÄllbar livsmiljö (UNEP 2012). Stadens gröna omrÄden blir allt viktigare och de viktigaste elementen i dessa omrÄden Àr just trÀden (Nilsson, Konijnendijk & Randrup 2005).
AlgtillvÀxten i öppna dagvattensystem
Förr hade man inte problem med dagvattenhantering, eftersom den största delen av marken var
infiltreringsbar, men nÀr stÀderna började exploatera pÄ 1900-talet, ökade hÄrda ytor som Àr en av de
viktigaste bidragande orsakerna till dagvattenflödeökning. Sverige började tÀnka pÄ framtiden och man
försökte hitta de bÀsta lösningarna för att kunna göra stÀderna hÄllbara. Dagvattenhantering var en av
de viktigaste bestÄndsdelarna i en hÄllbar utveckling och av den anledningen, började man tÀnka pÄ
möjligheten att hantera dagvatten lokalt.
Malmö var en av de kommuner som började anvÀnda de ekologiska dagvattenlösningarna. Att anvÀnda
öppna dagvattensystem var ett av de första valen i Malmö kommun för att minska
översvÀmningsrisken, och förbÀttra stadens bild genom att öka det estetiska vÀrdet.
LinjenÀtsutredning av busstrafiken i Sandvikens tÀtort : Med avseende pÄ dagens och morgondagens resebehov
Den 13:e juni 2004 invigdes det nya resecentrumet i Sandviken. Det anlades med avsikten att möjliggöra snabba och enkla byten mellan tÄg, regionbussar, landsortsbussar och stadsbussar inom en och samma terminal. I samband med detta genomfördes ocksÄ en linjenÀtsomlÀggning av den kommunala busstrafiken inom tÀtorten. SÀrskilt stor blev förÀndringen för stadsbusstrafiken som förutom att den fick en ny knutpunkt ocksÄ hadekrav pÄ sig att kostnadseffektiviseras dÄ anslagen inte hade höjts för att tÀcka de ökande kostnaderna. Resultatet av linjenÀtsomlÀggningen för stadsbusstrafiken blev ett resurseffektivt linjenÀt med fem nya linjer och fyra trafikerande bussar varav endast en buss i trafik pÄ kvÀllar och helger.Resandet med stadsbusstrafiken i Sandviken har minskat med 30,4% sedan linjenÀtsomlÀggningen 2004 och Àven om minskningen för den totala, inomkommunala busstrafiken begrÀnsar sig till drygt 9% under samma tidsperiod Àr indikationen att resenÀrerna har kÀnt sig missnöjda med det nya stadsbusslinjenÀtet.
Ha?llbarhetsanalys av ett cykelinfrastrukturprojekt inom Stockholms stad : Utva?rdering av ett cykelinfrastrukturprojekt via samha?llsekonomisk nyttoanalys
Att stra?va mot en ha?llbar utveckling, inom alla dess aspekter, a?r i dagsla?get ho?gst aktuellt. Sa?rskilt da? medvetenheten o?kat kring de negativa effekter som exempelvis utsla?pp, fo?roreningar och buller ger upphov till. Dessa effekter finns alla na?rvarande na?r man utvecklar en av samha?llets allra mest vitala funktioner, na?mligen transportinfrastruktur.
Stadsanalys för Kalix centrum: analys och förslag till förbÀttringar för ökat folkliv
Med anledning av det ökade trycket för etableringar i Kalix centrum har kommunen bedömt att det finns behov av att förnya den fördjupade översiktsplanen för Kalix centralort. KöpmÀn efterfrÄgar attraktiva butikslÀgen samtidigt som det finns behov av varierande boendeformer som ger förutsÀttningar för en stad med mÄngfald, dÀr mÀnniskor i alla Äldrar kan leva, bo och verka. Kommunen har dessutom starka ambitioner vad gÀller att stÀrka de offentliga rummens roll i Kalix centrum, med utgÄngspunkt frÄn mÀnniskors behov och den mÀnskliga skalan, för att kunna skapa ett livaktigt och varierat stadsliv under dygnets alla timmar och som Àr attraktivt och tillgÀngligt för alla. Syftet med examensarbetet har varit att utföra en grundlig stadsanalys utifrÄn tre vÀl etablerade metoder: Kevin Lynchs visuella analys, Jan Gehls analys samt Bill Hilliers rumsligt strukturella metod (Space Syntax). Stadsanalysen belyser stadens kvaliteter och brister, för att utifrÄn dessa formulera förslag till ÄtgÀrder i den fysiska strukturen, i syfte att öka stadslivet i Kalix centrum.
MĂJLIGHETER ATT MĂTAS? Hur mötesplatser med handelskaraktĂ€r kan förstĂ€rkas för social hĂ„llbarhet dĂ„ handeln lĂ€mnar, med exempel pĂ„ Hjo centrum
Denna kandidatuppsats fokuserar pÄ mötesplatser och dess roll i samhÀllet. HÀr behandlas handelsplatsens funktion som mötesplats. Handelsplatsen Àr inte bara till för kommers utan fyller Àven en viktig funktion som mötesplats. Möjligheter till möten, att integrera med eller betrakta andra mÀnniskor, Àr betydande för att stÀrka samhÀllets sociala kapital inom demokrati- och hÀlsoaspekter (Ericsson, 2003). Det har dÀrmed varit relevant utifrÄn rollen som planeringsarkitekt att se över den fysiska miljön i centrum, och dÄ specifikt vilka möjligheter det finns för platser att fortsÀtta vara attraktiva mötesplatser.
ErsÀttningsrÀtt vid ingripanden av miljöskyddsskÀl : FrÄgan om egendomsskydd och skyddet av miljön
FörtÀtning av stÀder har under lÄng tid varit den allmÀnt gÀllande normen för hur den hÄllbara staden skall uppnÄs. Den rÄdande diskussionen som framkommit i litteraturstudien har handlat om hur urban sprawl, utglesningen av vÄra stÀder, ska stoppas och stÀderna istÀllet planeras med hÄllbarhet som grundideal. Men vilka grunder finns för antagandet om att den tÀta staden Àr den samma som den ekologiskt, ekonomisk och socialt hÄllbara staden? Syftet med examensarbetet Àr att till viss del bringa klarhet i den rÄdande diskussionen inom forskningsomrÄdet samt göra en ansats att tillÀmpa teorierna pÄ LuleÄs centrumhalvö. MÄlet Àr att bidra till ökad dialog och diskussion gÀllande förtÀtning i LuleÄ.Litteraturstudien behandlar en rad olika faktorer kopplade till förtÀtning, sÄsom reslÀngder, energiförbrukning, buller, social hÄllbarhet med mera.
Omföring frÄn grÀsmatta till Àng : fördelaktigt i urban och semiurban miljö?
En expansion av grönytor i urbana och semiurbana miljöer skedde under 1960- och 1980-talet och pÄgÄr fortfarande i takt med att stÀder breder ut sig. Den kraftiga
expansionen har inneburit ett ökat skötselbehov som ofta ska tillgodoses med samma budget som innan. Detta har lett till att mÄnga grÀsytor idag lider av en eftersatt
skötsel. Nya tillvÀgagÄngssÀtt söks för att minska kostnader och för att göra tidsbesparingar betrÀffande grÀsskötseln, vilken idag stÄr för ca 20-25 % av de
kommunala förvaltningarnas skötselbudget.
Andelen Àngsmark utgör endast 3 % av den totala parkmarken i svenska kommuner och Àr idag vÄr mest hotade naturtyp. I föreliggande arbete undersöks Àngens betydelse i urbana och semiurbana miljöer.
StadsförtÀtningens teorier och konsekvenser: Analys av kvaliteter och förtÀtningspotential för LuleÄ centrum
FörtÀtning av stÀder har under lÄng tid varit den allmÀnt gÀllande normen för hur den hÄllbara staden skall uppnÄs. Den rÄdande diskussionen som framkommit i litteraturstudien har handlat om hur urban sprawl, utglesningen av vÄra stÀder, ska stoppas och stÀderna istÀllet planeras med hÄllbarhet som grundideal. Men vilka grunder finns för antagandet om att den tÀta staden Àr den samma som den ekologiskt, ekonomisk och socialt hÄllbara staden? Syftet med examensarbetet Àr att till viss del bringa klarhet i den rÄdande diskussionen inom forskningsomrÄdet samt göra en ansats att tillÀmpa teorierna pÄ LuleÄs centrumhalvö. MÄlet Àr att bidra till ökad dialog och diskussion gÀllande förtÀtning i LuleÄ.Litteraturstudien behandlar en rad olika faktorer kopplade till förtÀtning, sÄsom reslÀngder, energiförbrukning, buller, social hÄllbarhet med mera.
KlÀttervÀxter i den urbana miljön
Under vĂ„r utbildning har vi upplevt mĂ„nga problem kring att plantera trĂ€d i urban miljö. TrĂ€den fĂ„r ofta inte det utrymme de krĂ€ver för en, till arten sett, normal utveckling. Ăven den fordrade skötseln Ă€r bristande, framför allt i etableringsskedet. I och med att stĂ€derna vĂ€xer och att trĂ€dens vĂ€xtbĂ€ddar ofta Ă€r minimala, bland annat pĂ„ grund av vĂ€garnas överbyggnader, VA- och andra ledningar, mĂ„ste lösningar tas fram för att behĂ„lla stĂ€derna gröna och öka grönytekvoten. Vi ser att klĂ€ttervĂ€xter kan vara ett bra sĂ€tt att föra in mer grönska i vĂ„ra urbana miljöer.Syftet med det hĂ€r arbetet har varit att ta reda pĂ„ hur klĂ€ttervĂ€xter kan anvĂ€ndas i den urbana miljön.
MĂJLIGHETER ATT MĂTAS? Hur mötesplatser med handelskaraktĂ€r kan förstĂ€rkas för social hĂ„llbarhet dĂ„ handeln lĂ€mnar, med exempel pĂ„ Hjo centrum
Denna kandidatuppsats fokuserar pÄ mötesplatser och dess roll i samhÀllet. HÀr
behandlas handelsplatsens funktion som mötesplats. Handelsplatsen Àr inte bara
till för kommers utan fyller Àven en viktig funktion som mötesplats.
Möjligheter till möten, att integrera med eller betrakta andra mÀnniskor, Àr
betydande för att stÀrka samhÀllets sociala kapital inom demokrati- och
hÀlsoaspekter (Ericsson, 2003). Det har dÀrmed varit relevant utifrÄn rollen
som planeringsarkitekt att se över den fysiska miljön i centrum, och dÄ
specifikt vilka möjligheter det finns för platser att fortsÀtta vara attraktiva
mötesplatser.
Socialt arbete 2.0 : Om medborgares attityder till socialtjÀnsten digitala tjÀnst SocialrÄdgivning pÄ nÀtet
Att större delen av befolkningen anvÀnder internet och att anvÀndandet ökar medför att allt fler tjÀnster flyttat ut pÄ den digitala arenan, nu Àven inom det sociala arbetet - i offentlig regi. DÄ möjligheter till utveckling av det sociala arbetet pÄ internet upptÀcktes har Stockholm stad lanserat ytterligare en e-tjÀnst som kan underlÀtta kontakten med kommunen. SocialrÄdgivning pÄ nÀtet som den digitala tjÀnsten heter, Àr tÀnkt att bland annat ge en ökad tillgÀnglighet till stadens medborgare. E-tjÀnsten Àr tÀnkt att nÄ ut till ?alla? medborgare inom staden, vilket medför att det Àr av vikt att undersöka i vilken utstrÀckning invÄnarna Àr intresserade av att anvÀnda e-tjÀnsten samt vilka attityder som riktar sig till densamma.
Barn i den fysiska planeringen, barnplan för Eslövs tÀtort : med fokus pÄ rörelsefrihet, sÀkerhet och tillgÀnglighet
Den fysiska nÀrmiljön Àr viktig för alla mÀnniskor men sÀrskilt viktig för barns utveckling. Barn utgör ungefÀr 20 % av vÄr befolkning och Àr en heterogen grupp med olika behov och förutsÀttningar. Barn har bland annat enligt FN:s barnkonvention och Plan- och bygglagen rÀtt att delta i den fysiska planeringen. Historiskt har barns medverkan och utrymme i den fysiska planeringen varit begrÀnsad. Först pÄ 1960-talet fick barndomen ett egenvÀrde, som stÀrktes ytterligare nÀr FN:s barnkonvention antogs Är 1990.
KolonitrÀdgÄrdens anvÀndning och uttryck : ett gestaltningsförslag till utstÀllningen Staden vÀxer ? Gröna kvarter pÄ WanÄs 2010
Detta examensarbete Àr en del av ett större projekt, som Àr upplagt som ett samarbete mellan SLU och Stiftelsen WanÄs utstÀllningar. Vi Àr sju stycken trÀdgÄrdsingenjörsstudenter som har fÄtt möjligheten att genomföra en utstÀllning pÄ temat experimentell kökstrÀdgÄrd med fokus pÄ den urbana miljön. Förutom jag sjÀlv deltar följande studenter i arbetet kring utstÀllningsprojektet: Clara Karlsson Cassland, Lisen Hendeberg, Maria Persson, Linda Wickström och Julia Zuber. Dessutom kommer en broschyr om projektet att sammanstÀllas av Erikka Chapman.
Min del i Ärets utstÀllning handlar om kolonitrÀdgÄrden - och dess anvÀndning och uttryck ? men ocksÄ den sociala roll som kolonirörelsen har haft genom dess drygt hundraÄriga historia.