Sökresultat:
733 Uppsatser om Stadens stćndort - Sida 41 av 49
Styrning i offentlig sektor -En studie av socialtjÀnsten i Göteborg
Bakgrund och problem: Socialsekreterarna i Göteborg har uttryckt oro över den ökade arbetsbelastningen och de minskade resurserna. De menar pÄ att det hindrar dem frÄn att göra ett rÀttssÀkert arbete. Lösningen pÄ de problem som upplevs kan ligga bortom ökade finansiella resurser och eventuellt vara relaterade till styrsystemets utformning. SocialtjÀnstens övergripande mÄl Àr att skapa sÄ goda sociala effekter som möjligt givet tilldelade resurser. Styrsystemets olika delar, prestationsmÀtning, strategi och budgetering utgör tillsammans ett verktyg som kan hjÀlpa socialtjÀnsten att nÄ detta övergripande mÄl.
Att göra plats : Det offentliga rummet i den samtida staden
Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad som karaktÀriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet pÄverkar dess anvÀndning. De förÀndringar som mÄnga svenska stÀder genomgÄtt sedan 1970- talet Äterspeglas idag pÄ olika sÀtt i stadsmiljön. Göteborg Àr en av de stÀder dÀr förÀndringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra Àlvstranden och satsningar pÄ EvenemangsstrÄket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vÀgar mot tillvÀxt för en stad som tidigare levt mycket pÄ industrinÀringen. Den globaliserade vÀrld som vi idag Àr en del av stÀller nya krav pÄ stÀder och platser som konkurrensmedel.
Boendeformer och segregation - En undersökning om relationen mellan politiska ambitioner, planering och forskning
BoendesegregationsfrÄgan har under de senaste Ären fÄtt en allt större
uppmÀrksamhet. Den negativa samhÀllsutvecklingen i samband med koncentrationen
av fattiga invÄnare och minoritetsgrupper i vissa bostadsomrÄden vÀckte Àven
intresset för grannskapseffekter. NÀr effekterna blir negativa för de boende
blir det genast befogat att finna lösningar för att ÄtgÀrda problemen. Det har
under Ärens gÄng dÀrför riktats satsningar mot de utsatta omrÄdena för att
motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare
fÄtt motstÄ mycket kritik. Idag rÄder det en allmÀn samsyn bland politiker,
beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan
ÄtgÀrdas om de socialt utsatta omrÄdena blir mer socialt blandade.
Möten i det offentliga rummet ? om utformningen av offentliga rum och dess betydelse för social interaktion
MÄlet med denna uppsats Àr att utifrÄn Jan Gehls begreppsvÀrld diskutera relationen mellan
rummets utformning och social interaktion. Platser dÀr olika mÀnniskor kan mötas och dela
upplevelser i den offentliga miljön Àr viktiga för att underbygga ett tolerant, vÀl integrerat
samhÀlle. Men hur skapar man dessa vÀl fungerande mötesplatser? Kan man planera för sociala
möten i staden och vilken roll spelar den fysiska utformningen för att mÀnniskor ska mötas?
Jan Gehl har i över 50 Är forskat kring hur man skapar attraktiva utomhusmiljöer som bidrar till
en levande stad. Hans konsultfirma i Köpenhamn, Gehl Architects, Àr anlitade av stÀder i de
flesta vÀrldsdelar och vad gÀller utvecklandet av socialt hÄllbara stÀder kan Gehl nÀrmast
betraktas som ett fenomen.
Den levande staden : En retorisk studie av motiv i Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad
Jag har i denna uppsats, med hjÀlp av Kenneth Burkes pentadmodell, undersökt motiv i Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad. För att analysera framstÀllningen av individens förhÄllande till samhÀllet har jag Àven anvÀnt mig av Burkes identifikationsbegrepp och hans tanke om att syften bakom mÀnniskors och karaktÀrers handlingar kan bottna i en strÀvan efter rening av en skuld vi bÀr inom oss.Genom att undersöka fem olika sekvenser, kronologiskt jÀmnt fördelade i romanen, har jag sökt formulera tÀnkbara motiv som ligger bakom textens budskap. För att undersöka hur scen och agent interagerar har jag anvÀnt mig av Burkes begrepp ratio, det vill sÀga förhÄllandet mellan dessa tvÄ komponenter i pentaden. Resultatet bestÄr i att Fogelström Àmnar berÀtta historien om de mÀnniskor som skapade grunden för dagens vÀlfÀrdssamhÀlle, vars historia sÀllan belyses. Han beskriver ett förhÄllandevis obarmhÀrtigt samhÀlle, en agent, som tar beslut om sina invÄnares livsvillkor.
Det offentliga rummet : trender & tendenser
?What is happening with open public space?? and ?Why is it happening now?? are the twooverarching questions in this master thesis. In the essay the concept of ?offentligt rum? (openpublic space) is defined as an exterior place accessible to the general public, such as squares,parks and streets. I have, based on the issues, identified the trends and tendencies of openpublic space in Sweden.The study consists of three sections.
Stadsdel Rosenholm -anonymt militÀromrÄde ger plats för framtidens möjligheter
SAMMANFATTNING Rosenholm ?i stadens utkant Karlskrona bestÄr i dagslÀget av en tydligt avgrÀnsad kÀrna, dÀr tÀtheten och stadsmÀssigheten avtar allt mer ju lÀngre man förflyttar sig frÄn centrum. Rosenholm utgör ett av Karlskronas ytteromrÄden. DÄ regementet KA2 Rosenholm lades ner och fastighetsbolaget Vasallen köpte upp delar av omrÄdet öppnades stora möjligheter för det tidigare anonyma omrÄdet. Rosenholm utgör ett omrÄde utanför stadskÀrnan och fungerar samtidigt som Karlskronas vÀstra entré.
FrÄn ingenmansland till innerstad - omvandling av Norra stationsomrÄdet i Stockholm
Examensarbetet Àr ett planeringsprojekt i direkt anslutning till Stockholms
innerstad. PlanomrÄdet Àr ett avvecklat stations och spÄromrÄde, dÀr framför
allt gods har hanterats under det senaste seklet. Den ursprungliga anvÀndningen
av omrÄdet har successivt avvecklats, och ersatts av andra verksamheter i de
gamla magasinsbyggnaderna i omrÄdet. SpÄromrÄdena har omvandlats
till parkerings- och uppstÀllningsplatser. Sedan SJ lÀmnade omrÄdet har planer
tagits fram för en förnyelse av omrÄdet.
Barns utomhuslek : en presentation och undersökning av ett inventeringsunderlag för barns lekmiljö utomhus
Barn som vÀxer upp i stadsmiljöer Àr hÀnvisade till stadens parklekar och
lekplatser för att leva ut sin lek. Dessa utomhusmiljöer kan se vÀldigt olika ut.
FrÄn ett mer standardiserat uttryck med tydligt definierade och tÀnkta funktioner,
till ett mer naturlikt. Forskning visar pÄ mÄnga fördelar med att lÄta lekmiljön
prÀglas av ett mer naturlikt formsprÄk kopplat till barnens utveckling. Trots den
vÀletablerade uppfattningen om att leken Àr vÀrdefull för barnen prÀglas mÄnga
lekmiljöer av den prefabricerade utrustningen som i sin statiska utformning
begrÀnsar utloppet för de vidlyftigare lekarna.
Yrket som landskapsarkitekt, eller planerare av utomhusmiljöer innebÀr
ibland att formge platser för barn. Det Àr av den anledningen viktigt att förstÄ
barnens behov och betydelsen av att utforma platser sÄ de passar dem sÄ bra som
möjligt.
Robin Moore, hyllad professor i landskapsarkitektur vid North Carolina State
University, har omfattande erfarenheter av barns utemiljöer och ett starkt
engagemang i att stÀrka kopplingen mellan barn och natur.
?Den sköna metropolis? : En studie om upplevelse av Berlin
En stad Àr i konstant rörelse och förÀndring. Staden kan handla om kÀnslor, intryck och upplevelser. Upplevelsen av en metropolis kan vara en behaglig resa, men det kan Àven innebÀra ett mentalt slag i magen pÄ grund av dess historia som kan vara sÄ oerhört tragiskt och otÀck att den rör dig till tÄrar. Eventuellt kan en stads historia Àven fÄ mÀnniskor att se vÀrlden med nya och mer öppna ögon. I det hÀr fallet handlar det om en av vÀrldens metropolstÀder, Berlin.Varför Àr Berlin sÄ speciellt? Staden Àr varken kÀnd för sin skönhet eller bevarandet av staden.
SkogstrÀdgÄrd i staden:hur stadsodling kan anvÀnda permakulturens odlingsfilosofi
Permakultur innebÀr att skapa uthÄlliga mÀnskliga miljöer och fördelaktiga matproducerande ekosystem. Den enskilda mÀnniskan behöver bli mer involverad i sin egen matproduktion för att detta ska kunna uppnÄs. Denna litteraturstudie presenterar vÀxter utifrÄn skogstrÀdgÄrdens skiktindelning, vilka representerar vÀxternas olika funktioner i ett ekosystem. SkogstrÀdgÄrden Àr ett centralt odlingssÀtt inom permakulturen, dÀr frÀmst perenna vÀxter kombineras i naturenliga kompositioner till en hÄllbar, effektiv produktion av mat. Genom att kategorisera vÀxterna i skikt kan man fÄ en överskÄdlig bild som förenklar skapandet av hÄllbara ekosystem för stadens olika ?trÀdgÄrdar?.
Konkurrensmedelsmix dÄtid, nutid och framtid : En studie av fristÄende egenföretagare
Denna uppsats handlar om vilka sÀtt det finns att konkurrera pÄ som butik. Vi valde att undersöka detta Àmne för att vi sjÀlva har drömmar om att öppna en egen butik. Vi har undersökt butiker i Motala med dess omnejd, som har haft det vÀldigt tufft under lÄgkonjunkturen. Vilket fick oss att fÄ funderingar pÄ om man ska starta ett företag frÄn grunden eller köpa ett befintligt företag. Inom detta Àmne finns det massor med olika slags teorier och hypoteser kring hur man ska konkurrera.
Implementering av öppna dagvattenanlÀggningar i innerstaden: En studie för att undersöka lÀmpligheten med öppna dagvattenlösningar i det befintliga stadsrummet
Morgondagens samhÀllen stÄr inför stora utmaningar sÄsom att hantera den ökande mÀngden intensiva och extrema nederbördstillfÀllen som förvÀntas att komma i framtiden. Lösningen finns i att planera och tÀnka pÄ helheten om hur stÀderna pÄ bÀsta sÀtt kan utformas med hjÀlp av funktionella öppna dagvattenlösningar för att ge en bra och effekt avrinning. Det gÀller ocksÄ att skapas förstÄelse att öppna dagvattensystem bidrar med positiva effekter till samhÀllet, t.ex. genom att bli en resurs för stadens vegetation och grönomrÄden och dÀrav Ästadkomma grönare och vackrare stÀder (HÄllbar dag- och drÀnvattenhantering, 2011)och som gynnar folks hÀlsa(Viklander & Blecken 2012).
Det urbana kretsloppet, skriver Butler & Davies (2011), ersÀtter en del av det naturliga kretsloppet och Lidström (2012) förklarar att det urbana kretsloppet lÄnar vatten frÄn det naturliga och skapar dÄ en extra loop för vattnets vÀg genom cirkel. Butler & Davies (2011) förklarar hur viktigt det Àr att det finns en förstÄelse kring konsekvenserna som uppstÄr nÀr en del av det naturliga hydrologiska kretsloppet ersÀtts med en artificiell del för den urbana miljön.
Centrum i periferin : om konsumtion & stadslandskap
Hur pĂ„verkas stadslandskapet av kommersiella drivkrafteroch aktörer? PĂ„ vilket sĂ€tt pĂ„verkar invĂ„narnastaden genom sina konsumtionsmönster? Och hurpĂ„verkas det mĂ€nskliga vardagslivet i staden i sin turav de kommersiella fysiska miljöerna? Ăr plats ochkonsumtionsvanor de starkaste identitetsmarkörerna förmĂ€nniskor idag och pĂ„ vilket sĂ€tt manifesteras och upprĂ€tthĂ„lls detta i stadsmiljön? Vilken typ av stadslandskap kan komma att behövas, eller bildas, i en framtid som krĂ€ver en mer resurssnĂ„l konsumtion?Det hĂ€r arbetet diskuterar konsumtionssamhĂ€llet, tronpĂ„ ekonomisk utveckling och stĂ€ndigt högre materielltvĂ€lstĂ„nd som en vĂ€g till lycka, samt vad detta betyderför stadens miljöer och de som lever i dem. Diskussionenkretsar bĂ„de kring vad kommersiella krafter fĂ„rför konsekvenser för stadens fysiska miljö liksom hurkonsumtionssamhĂ€llet pĂ„verkar vĂ„r tids uppfattningom vad som Ă€r stad. Olika tendenser och fenomen i detnutida stadslandskapet som kan kopplas till konsumtionssamhĂ€llet tas upp, exempelvis sprawl, anonymitet,icke-platser, globala intressen som stĂ€lls mot lokala,tendensen att automatiskt förknippa stadsliv medshoppingliv, liksom de privata aktörernas ökade inflytandeöver stadsutvecklingen.Olika typer av kommersiella miljöer i staden behandlas,frĂ„n gĂ„gatan till gallerian, frĂ„n det lokala centrumet till det externa. I arbetet reflekteras kring vikten av att försöka frigöra sig frĂ„n invanda förestĂ€llningar om hur olika stadsmiljöer bör se ut och fungera för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt hitta bĂ€ttre lösningar eller starta en diskussion, till exempel om det ofta bortglömda ytterstadslandskapet pĂ„ grĂ€nsen mellan stad och land.En specifik kommersiellt prĂ€glad stadsmiljö studerasnĂ€rmare.
Gestaltning av det flexibla offentliga rummet : Torget i Leksand
I takt med ökande urbanisering fluktuerar befolkningsmÀngden allt kraftigare i smÄ orter och mÄnga Àr beroende av turism. Leksand Àr en av de orter som upplever en kraftig tillströmning av turister under sommaren. Stora ytor stÄr tomma över vintern och pÄverkar livet i centralorten negativt. Kommunen strukturerar nu om sitt centrum och efterlyser flexibel gestaltning som passar bÄde hög- och lÄgsÀsong. Flexibel urban design innebÀr att offentliga miljöer ska vara förberedda pÄ demografiska förÀndringar och tillgodose blandade mÄlgrupper pÄ lÄng sikt, utan att en hel omgestaltning Àr nödvÀndig.