Vi undersökte hur en grupp ungdomar i Piteå använder sig av nyhetsmedier, vilka medier det är och varför de använder dessa. För att kunna besvara frågorna använde vi oss av en kvalitativ intervjustudie. Vi intervjuade sex gymnasieelever och empirin som vi samlade in satte vi sedan i relation till teorin Uses and gratifications samt tidigare forskning som gjorts inom området. Det viktigaste vi kom fram till i vår studie är att ungdomarna nyttjar nyhetsmedier och då framförallt de klassiska medierna, trots att det finns forskning som säger att ungdomars konsumtion av klassiska nyhetsmedier är låg. Det klassiska mediet som är störst representerad är Piteå-Tidningen eftersom det är stadens lokaltidning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadområden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien består av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har också analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess användbarhet för att få en djupare förståelse av en företeelse i samhället.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytänkande om hur deras planering områden kan samverka.

I många år har människor jorden runt varit fascinerade av skräck och någonting som gett dem en adrenalinkick eller känsla av sorg. Därför har många spännande sevärdheter uppkommit, som exempelvis London Dungeons och Auschwitz. Detta har blivit en ny trend i turismen och har utvecklats väldigt mycket utomlands; människor vill betala för att se och ta del av elände och misär. Det lockar många olika grupper av åskådare, främst skolgrupper men även enskilda personer som vill veta mer om historian bakom platsen. Detta är även ett stort intresse hos oss (Amera och Elin) och blev därmed ett självklart val när vi bestämde oss för att utföra denna studie.Syftet med föreliggande studie är att belysa förutsättningarna för att utveckla brun turism i Halmstad.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka stadsplaneringvid tre tidsepoker. Genom att jämföra mellanrummen i stadenoch sedan plocka ut de positiva inslag som vi tror tilltalar deflesta människorna vill vi komma fram till hur en idealstad skullekunna se ut.De tidsepoker vi valt är Kvartersstaden, Funktionalismens stadoch Dagens byggande. För att kunna bygga framtidens städermåste man titta tillbaka och ta till vara på det som fungerat ochlära sig av sina misstag. Från den korrekta kvartersstaden via detstorskaliga funktionalistiska samhället till dagens förtätningarfinns det tydliga likheter såväl som olikheter. Grönskan har storbetydelse för en stad och dess invånare.

Syftet med arbetet är att undersöka hur Eskilstunas centrala stadstorg, Fristadstorget, kan bli mer inbjudande och attraktivt då det idag råder en vedertagen syn bland medborgare och kommun att torget inte är inbjudande nog. Torget brukas inte i den utsträckning som stadens publika vardagsrum kan och bör göras. För att möjliggöra en ökad användning och uppskattning bör torget omvandlads, och det flexibelt. Arbetet är indelat i tre huvuddelar som leder fram till ett gestaltningsförslag vilket konkretiserar hur Fristadstorget kan göras både flexibelt samt inbjuda till en mer vardaglig användning då den flexibla ytan inte fylls av ytkrävande evenemang. Öppna och omöblerade platser har sällan någon dragningskraft och alstrar inte folkliv och attraktivitet, därav uppstår problematik i planeringen av stortorg för de dagar flexibiliteten inte nyttjas fullt ut. Arbetet är en fallstudie som belyser det generella genom att se till det enskilda fallet för att ge svar på varför det efterfrågade i undersökningen inträffar (brist på attraktivitet och låg användning).

Bröllop har inom endast några få år växt till en egen industri. Forskning visar att det finns en ökad efterfrågan från brudpar att gifta sig utomlands eller på en annan ort än där de bor. Fenomenet bröllopsturism är dock ett relativt outforskat område som inte fått tillräckligt mycket uppmärksamhet. Syftet med uppsatsen var därför att beskriva fenomenet bröllopsturism och exemplifiera med staden Kalmar som fall. Vår avsikt var att undersöka och beskriva bröllopsturismen i Kalmar och hur stadens aktörer arbetar med denna form av turism.

Den här kandidatuppsatsen bygger på litteraturstudier och behandlar begreppet planideal ur ett historiskt så väl som samtida perspektiv. Uppsatsens fokus ligger på diskussion kring vad dagens planideal skulle kunna vara, där hållbarhet är ett centralt begrepp. Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet har sedan Brundtlandrapporten 1987 lyfts fram som viktiga värden och har sedan dess påverkat dagens stadsplanering. För att få förståelse för vad för tidigare samhällsförändringar som ligger till grund för olika planideal ges en kortfattad historisk redogörelse för 1900-talets ideal för stadens fysiska form. I uppsatsens första del ges en historisk redogörelse för vilka planideal som dominerat i Sverige under 1900-talet och vad som föranlett dem.

Det har länge funnits en konflikt mellan kommuners vilja att förtäta staden och de som anser att förtätningen tar av stadens grönstrukturer. Denna uppsats har tittat närmre på denna konflikt och hur den tar sig uttryck i litteraturen och stadsbyggnadsprojekt. En av orsakerna till att denna konflikt uppstår är att strategiernaoch målen för att förtäta staden och för att öka tillgången på grönska hålls separata samt att förtätning ofta prioriteras högre. Då dessa ofta hålls åtskilda kan en av lösningarna på problemet vara att istället kombinera dem och dra nytta av alla fördelar. I likhet med hur Ebenezer Howard ville förena staden med landsbygden kan en av lösningarna på klimatförändringarna och utglesningsproblemen vara att förena förtätningsprojekt med grönstrukturer i olika skalor.

Syftet med projektet har varit att skapa en informell institution som erbjuder alla en möjlighet att inte bara ta del av kulturen, utan även själv kunna skapa. Byggnaden rymmer förutom en stor utställningshall både verkstad och ateljéer som är öppna för allmänheten. De olika funktionerna flyter in i varandra utan riktiga avskiljare, bara genom rumshöjd, trappor eller väggens krökning markeras övergången från ett rum till ett annat och leder besökaren genom byggnaden. Hela stadens linjära form förvrängs här av platsens förutsättningar och ljusförhållanden tills alla rum omsluts i en lång, mjuk rörelse av den slutna muren. Jag ville skapa ett system inom vilket öppenheten och den flytande rörelsen kunde rymmas.

Som trafikant får man många gånger sitt första ? och kanske enda ? intryck av en stad vid förbifartens trafikplatser. Här återfinns ofta brytpunkter både för körmönster och stadsmönster. Vid trafikplatsen ändras förutsättningarna för bilisterna och deras upplevelse av trafikmiljön och här delar förbifarten stadsbygd från landsbygd. Detta arbete handlar om hur man kan förbättra intrycket av en stads entré genom fysiska gestaltningsåtgärder. Arbetet syftar till att skapa en metod för att tydliggöra färden till trafikplatsen och vidare in mot staden och göra den till en regisserad resa genom rum.

Idag pågår på många ställen i landet en bortbyggnad av grönområden i städer och tätorter, samtidigt som behovet av gröna urbana miljöer växer. Dock finns det fredade ytor i våra städer ? kyrkogårdarna och begravningsplatserna. Målet med det här arbetet är att, med avstamp i historien, ta reda på vilken roll dessa fredade ytor skulle kunna ta i våra framtida samhällen. Begravningsplatsen är en viktig plats för de levande lika mycket som för de döda. Det är en plats alla ska kunna komma till för att sörja och minnas, och både platsen och besökaren ska behandlas med respekt. Det här arbetet handlar om begravningsplatsens historia i Sverige och Norden, hur den sett ut, hur den utvecklats och hur den använts.

källor: fackliga protokoll från 1912 till 1952, årsberättelser från 1927 till 1952.Metod: en kvalitativ textläsningSyfte: att undersöka skötarnas arbetssituation, med särskilt hänsyn till kvinnornas situation på Säters sjukhus åren 1912 till 1952 utifrån ett fackligt perspektiv.Frågeställninigar: Hur arbetade och organiserade sig personalen i den fackliga organisationen för bättre arbetsvillkor på Säters sjukhus. Vilka övergripande förändringar skedde för personalen på Säters sjukhus med avseende på arbetsmiljö och utbildning, speciellt med avseende på genus. Hur gestaltade sig kvinnornas fackliga arbete och villkor på Säters sjukhus jämfört med männens.Resultat: Det skedde tydliga förändringar i fackföreningens medlemsantal under perioden, föreningens viktigaste arbete var kampen för 48 timmars arbetsvecka. Under periodens senare del tillkom arbetarskyddslagstiftning som innebar en förbättring i arbetsmiljön. Lön och utbildning var andra frågor för fackföreningen, särskilt under 1940-talet förbättrades kvinnornas utbildningsmöjligheter.

Att öka tillgängligheten och få människor att använda stadens parker och grönområden som en naturlig del i vardagen är också ett sätt att förbättra folkhälsan. Forskning som folkhälsoinstitutet gjort visar att människor vistas mer regelbundet i grönområden om avståndet inte överstiger 300 m.En kvantitativ fältstudie med strukturerade enkätfrågor genomfördes med 98 stycken deltagare runt omkring stortorget i centrala Gävle.Studiens syfte var att undersöka vilken inverkan närheten till grönområden från boendemiljön har på människors självupplevda hälsa samt att jämföra skillnader mellan olika åldersgrupper, kön och typ av boende. I studien undersöktes även användandet av den egna trädgården / innergården samt användande, avstånd och typ av grönområdet samt vilken inverkan störande ljud och tysta miljöer har för människors upplevda hälsa.Resultaten visade att det finns en signifikant skillnad mellan kön och typ av boende men framför allt inom olika åldersgrupper när det gäller människors självupplevda hälsa och att dessa effekter framför allt var kopplade till grönområdet. Resultaten styrker även tidigare forskning om att avståndet till grönområdet har stor betydelse för hälsa och välbefinnande.

På många ställen i världen sker idag en kraftig urbanisering, vilket innebär en folkförflyttning från landsbygd till stadsområde. Kina är ett av de länder som har en kraftig urbanisering och där 15 miljoner kineser lämnar landsbygden varje år för att arbeta i städerna. Mot bakgrunden av detta och att Kina har de högsta koldioxidutsläppen i världen, så planerar nu Kina för 50 nyproducerade eko-städer. En av dessa städer blir miljonstaden Caofeidian i Kina. Denna stad har svenska teknikkonsultföretaget SWECO fått till uppgift att analysera och ta fram strategi för hållbar planering.

Våra städer och tätorter skiftar snabbt karaktär efter det att solen gått ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fåtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av året. Utomhusmiljöer som dagtid är behagliga och fulla av liv kan kvällstid kännas hotfulla. Detta kan till stor del härledas till undermålig belysning. Förmågan att känna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försämras avsevärt när solens naturliga ljus ersätts av konstgjort ljus.