Sökresultat:
733 Uppsatser om Stadens ruralisering - Sida 19 av 49
Jakten på den försvunna stadsmässigheten
Jakten på den försvunna stadsmässigheten
Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad fenomenet stadsmässighet
innebär och att därmed få en djupare förståelse för detta stadsbyggnadsfenomen
och som följd av detta på ett bättre sätt kunna handskas med det i diskussion
och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmässigt
byggande
innebär enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skäl att
bygga stadsmässigt och vad finns det för faktorer som försvårar möjligheterna
att skapa stadsmässiga städer? Vidare presenteras tre svenska
stadsbyggnadsprojekt
där stadsmässighet har stått i centrum. Arbetet baseras på litteraturstudier
samt studiebesök.
Examensarbetet börjar med en kortfattad begreppsgenomgång där begreppen stad,
stadsmässighet, urban och urbanitet diskuteras.
Med staden som scen : om människors sociala mönster och deras rumsliga förutsättningar i staden
Det offentliga rummet är så mycket mer än bara ett mellanrum. Det skapar ?liv mellem husene? som Jan Gehl har beskrivit det. Ett mänskligt liv som vi, blivande landskapsarkitekter och stadens planerare och utformare, kan måna om och välja att göra utrymme för. För ?livet? uppstår inte bara av sig självt.
Cykeln i staden : Undersökning av cykelvägnätet för stadsdelen Hovshaga i Växjö
?Hållbar stadsplanering? är ett ämne som får allt större utrymme i dagens samhälle.Det är intressant men samtidigt skrämmande då det handlar om allvarliga frågor. Kommunikationer och transporter är en viktig del i dagens stad och transporterna tenderar att ökar. Att hitta hållbara och miljövänliga ressätt är därför nödvändigt.Staden har alltid varit beroende av kommunikationer och transportsätt. Stadens lokalisering, storlek och struktur har alla påverkats av vilka transportmedel som funnits.
Planeringens möjligheter : hur tänker planerare i Göteborg om möjligheterna att påverka segregationen i staden genom fysisk planering?
Göteborg är en av Europas mest segregerade städer (Andersson m.fl. 2009, s. 7); inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrätter i förortsstadsdelar medan de ekonomiskt starka har sina egnahemsområden eller bor i innerstaden. I jämförelse med andra liknande städer i Europa är Göteborg starkt segregerat. Mer än hälften av regionens bostadsområden består till 90 procent av bara en upplåtelseform, de flesta av dem är egnahemsområden, vilket placerar Göteborg i en särställning.
Planering info?r ett stigande hav : en kvalitativ studie om hur Stockholms stads politiker och planerare fo?rha?ller sig till klimatanpassning info?r ho?gre havsniva?er
Uppva?rmningen av klimatet resulterar i att havsniva?n stiger globalt. Detta riskerar att fa? omfattande sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser, i synnerhet fo?r omra?den som angra?nsar mot kusten. I Sverige har kommunerna planmonopol och fo?rva?ntas ta ett stort ansvar fo?r klimatanpassning.
Gated communities : En jämförelse av svensk, ungersk och amerikansk marknadföring
Uppsatsen behandlar ?gated community? ett känt fenomen i många delar av världen och börjar även växa fram i Sverige. Syftet med uppsatsen är att förstå begreppet ?gated community?. Mer specifikt undersöka och jämföra förhållandet mellan tre olika företags marknadsförings innehåll med definitionen av gated community och teorierna som tas upp i arbetet.
Folkets park i Lund : sedd ur ett landskapsvetenskapligt perspektiv
Stadsdelen Väster i Lund har dålig tillgång till grönytor och en tydlig avsaknad av ett ordentligt stadsdelscentrum. Här finns dock stadens gamla Folkets park med potential att bli en grön mötesplats. Syftet med detta arbete är att göra en analys av Folkparkens potential och se till hur parken skulle kunna bli en mer attraktiv och funktionell samlingspunkt. Delvis baseras arbetet på empiriskt material i form av observationer och en enkätundersökning för att få fram vad Folkparkens besökare har för vanor och önskningar för området delvis baseras arbetet på kommunala dokument, tidigare inlämnade förslag, en jämförelse med andra fungerande parker och tidigare gjorda arbeten som berör planering av stadsrum vars teorier jag applicerat i mitt arbete. Resultatet av mitt arbete är utformat som en sammanfattning av inhämtat underlag, vilken jag sedan baserar min diskussion på.
Stadsförflyttningen av Kiruna : en undersökning av hur byggnadsminnena Hjalmar Lundbohmsgården, Kiruna stationshus samt Kiruna stadshus påverkas
Kiruna stad kom till år 1900 då kronan antog stadsplanen. Stadens grundare är gruvföretaget LKAB (Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag). Det är tack vare järnmalmen i Kiruna som gruvföretaget etablerade sig där och samhället växte fram. LKABs förste disponent Hjalmar Lundbohm anses vara skaparen av Kiruna då han såg till så att samhället blev ett mönstersamhälle.Järnmalmen bryts i en av världens största underjordiska gruva, denna gruva lutar in mot staden vilket har gjort att sprickor och deformationer har drabbat marken. Detta har lett till att det måste ske en stadsomvandling, nya Kiruna flyttas österut mot Tuolluvaara.
Cykelstaden - en studie av planeringsåtgärder och infrastruktur för en cykelvänligare stad
Ett samhälle där en hög andel av transporterna sker på cykel har många fördelar
för miljön, hälsan och ekonomin. Inom staden har cykeln även fördelen att den
tar lite utrymme i anspråk och kan bidra till en attraktivare stadsmiljö.
Syftet med detta arbete är att presentera åtgärder som ger förutsättning för en
ökad och säker cykeltrafik. Baserat på svenska och utländska riktlinjer samt
exempel från städer med en hög cykelandel ges en överblick över olika sätt att
främja cykling i staden. Det handlar om att inkludera cykelplanering i övriga
stadsplaneprocesser, att skapa strategier för stadens utveckling av cykling,
att satsa på fysisk infrastruktur anpassad efter cyklisters behov och att
informera och följa upp de mål som sätts.
Att möta staden : en resupplevelse i rumsliga sekvenser
Som trafikant får man många gånger sitt första ? och kanske enda ? intryck av en stad vid förbifartens trafikplatser. Här återfinns ofta brytpunkter både för körmönster och stadsmönster. Vid trafikplatsen ändras förutsättningarna för bilisterna och deras upplevelse av trafikmiljön och här delar förbifarten stadsbygd från landsbygd. Detta arbete handlar om hur man kan förbättra intrycket av en stads entré genom fysiska gestaltningsåtgärder.
Förebyggande arbete mot biltillgrepp i Luleå kommun
Det har skett en stor ökning av biltillgreppen i Luleå kommun under åren 1997-2002. De vanligaste gärningsmännen är missbrukare eller tonårspojkar. Denna brottslighet kan vara en stark bidragande orsak för tonårspojkarnas utveckling av framtida grövre kriminalitet. Utifrån dessa fakta har författarna bl a genomförs intervjuer med polis och kommun i staden för att fördjupa sig i ämnet. Tillgreppen har i huvudsak visat sig förekomma i tre av stadens områden.
Örnsköldsvik - En stad av Världsklass i sin storlek : En studie inom området city branding som syftar till att undersöka hur en stad kan stärka sitt varumärke
Örnsköldsviks kommun påbörjade 2005 ett projekt som kallas Världsklass 2015 bland annat med anledning att få bukt med nedåtgående befolkningssiffror. För att nå den vision som projektet eftersträvar ligger en viktig del i att stärka stadens varumärke. I problembakgrunden har vi sett att det finns mycket kvar att upptäcka inom det teoretiska området city branding. Många städer förstår inte fullt ut hur de ska utveckla och kontrollera sina varumärken. Det har visats att konventionella teorier från corporate branding området även går att använda för att analysera en stads varumärke.
Tunnelseende - Vandringar genom Järnvägstunneln i Karlskrona
Ett öppnande
Det händer ibland att vi upptäcker platser som lyckas erövra en speciell plats
i våra medvetanden. Det är platser som sätter tankar och känslor i rörelse, och
som för en lång tid framåt väcker nyfikenhet och engagemang. För oss har det
ofta handlat om övergivna platser. Miljöer som formats av människans hand, men
som övergivits i takt med att samhället förändrats. I sin bortglömdhet väcker
de en svårbeskriven sympati, nästan som den till en gammal vän i behov av
kamratlig omtanke.
Trekanten är inte fyrkantig : gestaltandet av en mötesplats på parkeringsplatsen Trekanten
En stads centrum är dit du går för att möta andra människor, bli överraskad, få nya intryck, föreviga
ögonblick och skapa nya ögonblick. Luleås centrum dör ut under kvällstid, delvis eftersom den största attraktionen är detaljhandeln. Denna uppsats ger förslag på hur Luleå kommun kan tillgodose sina invånares önskan att få en central mötesplats i staden. Förslaget är att ge parkeringsplatsen Trekanten i Luleå centrum en ny
funktion som mötesplats.
Uppsatsen börjar med att ta undersöka vad en mötesplats är och vad som är de grundläggande förutsättningarna för att en mötesplats ska uppstå. Sedan redovisar den reultatet på en enkät ställd till Luleås invånare samt platsanalyser
gjorda på Trekanten.
Skillingaryd en attraktiv ort i Småland
Skillingaryd en ort i Vaggeryds kommun med ca 3800 invånare. Det är ett litet
samhälle med allt vad det innebär. Varför väljer man att bo så? Vilken sorts
livsmiljö är Skillingaryd? Vad är det som gör orten attraktiv?
För att besvara frågorna ovan görs en ortsanalys som undersöker vilken typ av
livsmiljö Skillingaryd är och som speglar hur Skillingarydsborna ser på sin ort
och på sin vardag på orten. För att få en inblick i Skillingarydsbornas vardag
tillfrågas en samling personer som bor på orten eller har en koppling till
orten om deras syn på samhället.