?Urban Leftovers ?Problem eller potential? handlar om stadens överblivna ytor och stadens fragment. Ämnet överblivna ytor i staden är aktuellt och rör sig ofta i gränslandet mellan arkitektur, planering och konst. Man kan förhålla sig till dessa icke-definierade platser på olika sätt men gemensamt är att de i grund och botten berör frågan Vem har rätt till staden? Ofta har de överblivna ytorna inte någon egen funktion utan finns enbart som gränser eller skyddszoner för att skilja andra funktionsområden från varandra.

Ett vanligt fenomen i svenska städer är industriområden som förr låg i stadens periferi nu har inringats av den expanderande staden, eller åtminstone blivit tätt angränsad till den. Industriområdet är dock separerat från den övriga staden genom sin struktur och funktion. Vid stadsförnyelseprojekt av industriområden från efterkrigstiden har man ofta valt att riva allt och sedan bygga nytt. Denna uppsats har haft som mål att undersöka om även sentida industriområde kan anses bevarandevärda ur ett kulturhistoriskt perspektiv och hur man kan planera om ett sentida industriområde till en integrerad del av staden. Arbetet har utifrån detta studerat begreppet kulturarvsbegreppet för att sedan redovisa för vad flera forskare inom stadsplanering har för tankar om stadsförnyelse, strukturer och kulturarv.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur har bedrivits i perioder under 2010. Huvudmålet har varit att lägga grunden för en förståelse av Rönneås betydelse och användning i Ängelholm samt hur den har förändrats över tiden och hänger samman med stadens utveckling i stort. Målet har också varit att ge ett översiktligt förslag på hur stadens koppling till ån kan förbättras. En jämförelse mellan Rönneås dåtid och nutid visar tydligt att åns roll i landskapet har förändrats som ett resultat av människans och Ängelholms utveckling. Från att ha varit en förutsättning för Ängelholms grundande och invånarnas vardagsliv har ån utvecklats till ett återkommande landskapselement utan en tydlig funktion.För att undersöka vilka förutsättningar och problem som finns inför en framtida utveckling av Rönneå har jag använt mig av en swot-analys, som har kompletterats med en workshop med ängelholmsborna.

Köpenhamns cykelvägnät har anor så långt som 100 år tillbaka i tiden och på 1980-talet genomförde stadens cyklister stora demonstrationer för att få politikers och planerares uppmärksamhet, som man ansåg hade förlorat fokus på cykeln i planeringen (Jensen, muntligen, 2011-05-02). I detta arbete presenteras siffror som visar att det idag är fler än en tredjedel av Köpenhamns invånare som cyklar till och från sitt dagliga arbete. Köpenhamns kommun vill öka det antalet och målet idag är att bli världens bästa cykelstad år 2015 (Köpenhamns kommun 2007). För snart tio år sedan upprättade man på Köpenhamns kommun ett dokument, Cycle Policy 2002-2012, innehållandes mål för att förbättra förhållanden för stadens cyklister till år 2012. Detta dokument har studerats närmre i denna uppsats.Som blivande landskapsarkitekt blir jag nyfiken på hur de gått till väga.

Vi står idag inför förändringar i klimatet så som ökad nederbörd och ökade temperaturer som kommer påverka våra städer. Klimatföränd- ringarnas förlopp är komplexa och behöver därför lång tid på sig för att reagera fullt ut på olika slags påverkan. Anpassning till klimatför- ändringarnas effekter blir därför en nödvändighet även om olika be- gränsningsåtgärder vidtas. Grönska har visat sig vara effektiv för att anpassa städer då den verkar temperatursänkande och även kan ta hand om nederbörd på ett effektivt sätt. Stadens utformning och tillgången på grönytor har betydelse för framtida klimateffekter vilket betyder att fysisk planering har en central och viktig roll i arbetet med att lindra klimatförändringarnas effekter.

Torget har alltid varit en viktig del av staden och en sammanfogande knutpunkt för stadens karaktär, gator och byggnader. Människan har under historiens lopp samlats på städernas torg i samband med torghandel och olika slag av socialt umgänge. Torgen används ännu idag som mötesplatser och marknadsplatser. Stora Torget i Enköping har länge varit hjärtat för Mälardalens handel tack vare närheten till vattnet och till de större städerna Stockholm, Västerås och Uppsala. Syftet med kandidatarbetet är att skapa ett gestaltningsförslag för Stora Torget i Enköping.

Stortorget i Karlskrona är ett centralt beläget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sätt på vilket man kan förändra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget går ut på att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna får ta ett steg åt sidan men samtidigt göra det lättillgängligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och därmed göra det mer anpassat till den mänskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera träd men även genom nya byggnader som bättre integrerar med det stora torget..

Uppsatsen handlar om Piteå stads Hantverksförening från år 1877 fram till föreningens 50-års jubileum 1927. År 1877 gick hantverkarna och fabrikörerna i Piteå samman och grundade Piteå stads Hantverksförening. Syftet med föreningen var att värna om yrkenas förkovran, hantverkets framtid och utveckling, den enskilde hantverkarens inflytande samt medlemmarnas utbildning. Genom Piteå stads Hantverksförening levde gesällproven vidare och mellan åren 1877-1927 delade föreningen ut 111 gesällbrev till lärlingar som ansökt om att bli gesäller. Föreningen inrättade även en kostnadsfri undervisning för lärlingarna, grundade ett eget bibliotek, samt bidrog till att det inrättades ett folkbibliotek i Piteå stad.

Jag har i detta arbete med hjälp av kvalitativa sökningar i arkiv och med litteratur i ämnet samt dagstidningar, prövat att kartlägga vilka bakomliggande faktorer som har varit med och format Svartöstaden som samhälle. Jag har även försökt belysa vad som var det bakomliggande förhållandet för etablering av bostadsområdet och varför Svartöstaden kom att bilda ett municipalsamhället samt vilka krav som ställdes på en sådan juridisk tillhörighet. Med kännedom av ovannämnda har jag sedan prövat att få fram en översikt på områdets prägel. Området uppfördes ursprungligen på grund av den allt ökande befolkningen i Luleå stad. Svartöstadens geografiska utveckling begränsades av att det varit inklämd mellan hamnen, järnverket och malmhögarna.

Helsingborg är en dynamisk stad som utvecklas och expanderar enormt. Befolkningen ökar ständigt, handeln blomstrar och många har en positiv uppfattning av staden. Den har en mängd bra egenskaper och ett rikt nöjesutbud. Helsingborg kan emellertid upplevas som en hemlig stad eftersom det i princip bara är de boende som känner till vad som erbjuds. För många andra kan stadens egenskaper förbli dolda.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Sveriges samhällsstruktur ger en geografisk spridning vilket kräver goda kommunikatio-ner. Kollektivtrafiken behövs för att ge staden de resor och transporter som den behöver. Vår kollektivtrafik svarar mot behov och krav gällande ett tillgängligt och konkurrenskraf-tigt resande, minskad mängd utsläpp och ekonomiskt effektiva lösningar. Bussen har en nyckelroll i det svenska kollektivnätet. Idag är bussen en del av vår bland-trafik men möjligheten finns att skapa bussystem lika effektiva och attraktiva som vår spårbundna trafik.

Examensarbete behandlar Piteås grönområden och vattenrum med fokus på Boverkets beskrivning av de sociala aspekterna, vilket menas hur vi människor använder stadens gröna rum. De ekologiska och kulturella aspekterna beskrivs dock även i examensarbetet, detta för att påvisa den samlade vikten av en stads gröna områden. Piteås grönområden har avgränsats till stadsnära rekreationsområden i form av stråk, motionsspår och friluftsområden samt vattenrum och parker. Examensarbetet innefattar även hur dessa ser ut och används vintertid. Genom inventering och analys av Piteås grönområden har det utkristalliserats vilka platser som bör få en ny utformning och nya användningsområden, nya förslag har därför utarbetats för dessa.

Syftet med denna studie är att analysera genusmedvetenheten hos elever i årskurs 6 med fokus på hur de förhåller sig ifråga om könsuppdelningar, könsroller, föreställningar om vad som just är manligt och kvinnligt.Undersökningen genomfördes i en mellanstor stad i Sverige i år 6 på två olika skolor, friskola med år 6 till 9, Stadsskolan, samt en kommunal skola med år f till 6, Skogsskolan. Genom gruppintervjuer, fick eleverna med hjälp av adjektiv, tillsammans presentera deras bild av vad en man och kvinna är. Den slutsats vilken framkom av undersökningen var att alla elever var medvetna om genus. Däremot tydliggjordes en skillnad mellan skolorna där eleverna på Skogsskolan framlade konstaterande svar att så här är det i motsats till Stadskolan där eleverna framlade mer reflekterande svar i med diskussionskaraktär. Anledningen till detta är att eleverna kommer från stadens alla områden på Stadsskolan i motsats till Skogsskolan där eleverna bor i samma område som skolan ligger..

Examensarbetet tar upp frågan om hur mellanstaden, stadens moderna delar som vuxit fram under 1900-talet, ska utvecklas. Mellanstaden består av isolerade öar av funktioner med kraftiga trafikleder som löper kors och tvärs och försörjer öarna med trafik. I mellanstaden kan två grupper med olika behov urskiljas. Personer med lokala intressen är de som dagligen vistas i mellanstaden t.ex boende. De har behov av en bra bostadsmiljö med god tillgänglighet till viktiga målpunkter med gena och trygga vägar.