Denna uppsats behandlar etniska relationer i Norra Irak eller irakiska Kurdistan. Syftet är att studera invånarnas syn på etniska relationer i Erbil och Kirkuk. Tidigare forskningar, som gjorts i västvärlden, har visat att interetniska relationer påverkar attityder och beteenden. Tidigare forskningar har även visat att det finns skillnad i attityd till interetniska relationer beroende på individers etniska tillhörighet, kön, ålder, utbildning, etcetera. Uppsatsens huvudfråga är hur är de etniska relationerna i Norra Irak/Kurdistan, vilka attityd har respondenterna till varandra och vad påverkar attityder till interetniska relationerna?  Den teoretiska bakgrunden för undersökningen är nätverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt på etniska relationer.

Syftet med detta arbete är att lägga fram ett underlag för Västerås stad, som avser att förnya sin trädplan. Arbetet är skrivet på en generell nivå och går även att använda för andra städer.Ett antal städer i Sverige har studerats, för att se skillnader i strukturen och för att få en verklighetsanknuten bild av hur arbetet ser ut idag. Målet var att få fram ett underlag för hur strukturen kan se ut i dessa planer och hur man på ett effektivt sätt kan implementera planen i det praktiska arbetet. Studien berör även den roll som organisationen har i förvaltningen. En viktig del med tanke på att en trädpolicy eller trädplan kan ligga till grund för politiska beslut.

Syftet med arbetet är att undersöka modersmålsstöd i förskolan, vilka reflektioner det finns kring modersmålsstöd samt hur modersmåltränare, förskollärare och barn upplever att det fungerar i förskolans verksamhet i Malmö stad. För att få en djupare förståelse av ämnet har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod, detta genom att intervjua tre förskollärare och tre modersmålstränare. Vi har även varit ute och observerat barn i verksamheten under tillfällen då modersmålsträning skett. Resultatet av undersökningen visar att modersmålsstöd i förskolan överlag fungerar bra men att det finns områden som kan förbättras. Modersmålstränarna upplever att de blir bättre bemötta idag och förskollärarna anser att samarbetet fungerar bättre nu än det gjort tidigare.

SammanfattningDen serie komponenter hos en lastbil där drivande moment skapas och överförs kallas drivlina. Vid överföring av stora moment uppstår torsion i främst drivaxlarna och vid transienter i överfört moment kan drivlinans trögheter därför komma i svängning. Scania erbjuder sedan en tid sitt automatiska växlingssystem Opticruise med en automatisk koppling som styrs med elektromekanisk aktuator. Syftet med detta examensarbete är att modellera relevant drivlinedynamik med hjälp av Simulink och SimDriveline, att undersöka huruvida kontrollerat kopplingsslip skulle kunna dämpa drivlinesvängningar, samt att ta fram en strategi för reglering av kopplingsposition med hjälp av den elektromekaniska kopplingsaktuatorn vid växelurlägg.En drivlinemodell tas fram och valideras, där endast en styvhet, i drivaxlarna, modelleras. Kopplingens momentöverföringskaraktäristik som funktion av kopplingsposition anpassas mot mätdata.

Detta examensarbete handlar om hållbara stadsdelar. För att definiera och befästa hållbarheten hos stadsdelar används idag checklistor, certifieringar och marknadsföring. Certifieringar och checklistor används som verktyg i planprocessen och specificerar på vilka grunder stadsdelen kallas ?hållbar?. En certifiering är också en signal utåt för att förmedla en trovärdig miljö- och hållbarhetsmärkning.

This thesis investigates how the level of implementation of New Public Management affects an organization?s efficiency. According to theory, a high level of implementation leads to a more efficient organization. This thesis is based on two case studies conducted on two units within Stockholms Stad. One of the units shows a high level of implementation of NPM and a high level of efficiency.

Idag lever 80 procent av Europas befolkning i urbana miljöer. Städerna står för 70 ? 80 % av energianvändningen i EU och står för lika stor andel av växthusgasutsläppen. Transporter är helt nödvändiga och viktiga för staden och samhället, men är också källan till trängsel och miljöproblem i våra städer, så som lokala luftföroreningar, utarmning av icke förnybara fossila bränslen, fragmentering av öppna ytor med vägar, växande förorter samt nedbrytning av stadsdelars livskvalitet. Inom dagens stadsplanering ses transporter som en viktig del i styrningen mot en hållbar stadsutveckling och det är allmänt erkänt att det finns ett behov av att hantera efterfrågan på resor. Denna studie visar på att infrastrukturutbyggnaden är en viktig del i att ge goda förutsättningar för hållbara transportslag, emellertid kan den fysiska strukturen enbart hantera en del av trafikproblemen.

Fertiliteten hos högavkastande mjölkkor i världen har en negativ trend. Eftersom brunststyrkan avtagit i takt med att mjölkproduktionen ökat, och lantbrukarna har allt mindre tid avsatt för observation av sina djur, finns en växande marknad för automatiska brunstpassningssystem. I denna studie utvärderas ett sådant system; Heatime®. Arbetet är tvådelat, och består av en retrospektiv studie av den eventuella förändring i besättningarnas fertilitetsresultat som uppkommit efter installation av systemet och en enkätstudie som utvärderade hur nöjda 65 lantbrukare var efter inköp. Efter att ha granskat och jämfört fertilitetsdata (antal kor, inkalvningsålder, kalvningsintervall (KI), kalvning till första insemination (KFI), kalvning till sista insemination (KSI), antal inseminationer/serie, 56 dagar non-return, andel dräktiga av nypåbörjade och dräktighetsprocent per insemination) från de databaser som finns i Sverige (kokontroll och seminrapportering) från två år före installation med två år efter konstaterades att dessa värden inte skiljde sig signifikant åt. Detta beror antagligen på att fertiliteten hos mjölkkor är så pass multifaktoriell att det finns fler faktorer än bara brunstpassning som påverkar resultaten. Resultaten av enkätundersökningen visade att majoriteten (94 %) av de som köpt systemet var så pass nöjda att de skulle köpa det igen, och 96 % av dem tyckte sig se en förbättring av fertilitetsresultaten efter installation. Vidare uppgav 76 % att de ansåg sig spara väsentligt med tid varje vecka efter installation av Heatime®. Om tid sparas varje arbetsdag utan negativ påverkan på fruktsamheten får detta ses som en vinst och skulle kunna motivera en installation av systemet.

Inledning: När ett informationssystem betraktas som färdigutvecklat eller färdigförvaltat, skall det driftsättas i en produktionsmiljö för att göras tillgängligt för slutanvändare. För att det skall kunna göras tillgängligt för slutanvändarna, bör en stegvis planerad driftsättningsprocess med en serie aktiviteter genomföras. En viktig delprocess i en driftsättningsprocess är att driftsätta informationssystemet i en testmiljö, innan det driftsätts i produktionsmiljö.Syfte: Syftet med denna C-uppsats var att utreda vilken roll en testmiljö spelar inför driftsättning av informationssysstem i en produktionsmiljö utifrån yrkesverksammas perspektiv.. Syftet bröts även ned till två frågeställningar: Varför används en testmiljö vid driftsättning? Vad är för-och nackdelar med en testmiljö vid driftsättning?Metod: I denna studie tillämpades ett induktivt angreppssätt med en kvalitativ ansats.

Denna studie genomfördes i syfte att undersöka pedagogers syn på hur barns bildskapande kan bidra till barns ökade kunskapstillägnan samt vad barnen utvecklar för kunskaper genom dessa aktiviteter.Undersökningens information inhämtades genom kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger från två olika förskolor i en mellanstor stad i Sverige. Förskolepedagogerna fick uttrycka sina tidigare erfarenheter och värderingar kring frågor som behandlade ämnena bildskapande och lärande.I studiens resultat uppmärksammas en utförlig förklaring på hur pedagogerna definierar begreppet bildskapande och dess relation till lärande. Pedagogerna i studien ansåg att barn tillägnade sig kunskap genom de bildskapandeaktiviteterna vid olika tillvägagångssätt och på olika nivåer..

Examensarbete på lärarprogrammet av Emma Süttenbach, höstterminen 2007.Handledare: Susanne Hansson. ?Sydafrika ? En studie av två sydafrikanska skolors arbete mot rasism?Uppsatsens syfte är att undersöka om två sydafrikanska skolor arbetar mot rasism. För att svara på syftet har en forskningsfråga skapats:1.Hur arbetar lärarna i två sydafrikanska skolor mot rasism?För att besvara på min forskningsfråga utförde jag fem kvalitativa intervjuer med öppna frågor till lärare som representerade två skolor i en stad i Sydafrika.

Det finns en trend i städer att jobba med vattenkontakt, vare sig det handlar om närhet till havet, sjön eller vattendrag. Det finns en potentiell vinst i att marknadsföra en stad med kopplingen till vatten och flera städer har lyckats med detta. Det ska dock tilläggas att det även uppstått problem med den waterfrontutveckling som har skett och det finns i olika städer erfarenhet av både vinster och förluster kopplat till waterfrontprojekt. I detta kandiatarbete har en fallstudie gjorts på en sträcka av Rönneå som flyter genom Ängelholm. Ån är i dagsläget föremål för en förstudie med mål att ta fram en åtgärdsplan för att höja värdet, skapa underlag och förutsättning för ett framtida Rönneå-projekt.

Uppsatsen fokuserar på beskrivningen av idén om gröna ramverk dvs. att vegetation används som styrverktyg i en exploateringsprocess. Fokus ligger på den idémässiga beskrivningen och inte det gröna ramverkets fysiska form. Beskrivningen sker delvis genom studier av projekt i Bordeaux, Frankrike där man medvetet använt sig av gröna ramverk för att ge struktur till exploateringsområden. Jag har gjort platsbesök i Bordeaux, intervjuat ansvarig landskapsarkitekt Michel Desvigne, läst litteratur som Desvigne skrivit i ämnet samt kommunala dokument från Bordeaux. Användandet av ett grönt ramverk i Bordeaux var långt ifrån självklart vilket belyses i uppsatsen genom en redogörelse av utvecklingen och förhållningsätten till stadsbyggnadsstrategier i en postindustriell kontext i Bordeaux. Jag tolkar även möjligheterna för ett grönt ramverk i Malmö genom att studera stadens stadsbyggnadsstrategier.

This study is an investigation of a sub community within the community of Hovsjö. The local government has financed a project in Hovsjö which is intended to bring about positive development. The prior object of this paper is to describe the project, it?s planning, it?s methods, it?s carrying through, and it?s goals. This study presents the district of Hovsjö in Södertälje.

I arbetet med att bygga den hållbara staden får komplexiteten ses som en av de största utmaningarna. I takt med vetenskapens utveckling och alla nya forsk-ningsresultat blir arbetet dessutom hela tiden mer komplext. År 2007 nåddes brytpunkten då över hälften av världens befolkning var bosatta i städer. Den glo-bala urbaniseringen förutspås accelerera ytterligare och år 2050 förväntas ca sju miljarder människor vara bosatta i urbana områden. För att finna effektiva lösningar på de enorma utmaningar detta innebär, behövs nya sätt att tänka och nya verktyg för att hantera denna komplexa verklighet. Ex-empel på sådana verktyg är olika typer av hållbarhets- och miljöcertifieringssy-stem.