Klassisk testteori kan mäta ett provs reliabilitet genom analyser av testtagares poäng vid ett visst provtillfälle. Att följa gällande riktlinjer för provkonstruktion ökar sannolikheten för hög reliabilitet i provet. (Nilsson, 1979). I den föreliggande studien granskades ett företags provbank om 570 uppgifter, fördelade över nio delprov, utifrån riktlinjerna för provkonstruktion. Delproven avser att mäta kunskaper inom vård och omsorg.

Sveriges Television kallar sig en TV i allmänhetens tjänst och har en erkänd roll som viktig aktör i den svenska demokratin. I sin roll som public service-företag har SVT en mängd uppgifter att fylla genom sitt programutbud. Public service uppgifter som alla tillsammans skall främja ett demokratiskt samhälle. I takt med att medielandskapet och samhället har förändrats så står SVT:s ar-bete med dessa uppgifter och mål inför nya utmaningar. Vi har i denna upp-sats anammat teorin om att TV-utbudet för public service idag börjat efterlikna de mer nöjesanpassade TV-kanalerna i fråga om programutbud.

Enligt WHO (1998) är urininkontinens "en växande folkhälsosjukdom". En anledning kanvara den ökande vikten på nyfödda barn. Med anledning av detta är syftet med denna uppsatsatt försöka påvisa positiva resultat på den inre stabiliserande bäckenbotten muskulaturen hosförstföderskor, med ett enkelt träningsprogram och betydelsen av närvaron av en personligtränare.I träningsprogrammet ingick olika typer och metoder av så kallade knip övningar. Mananvände sig av en testgrupp och en kontrollgrupp. Testgruppen hade en egen personlig tränareoch träffades på bestämda tider två gånger i veckan.

Syftet med arbetet var att undersöka om elever studerande A-kursen i matematik på gymnasiets första år var bättre på att lösa procentuppgifter än elever i årskurs sex på grundskolans senare år. Vidare ville vi undersöka om elever i årskurs sex klarade att räkna procentuppgifter som finns i läromedlen för skolår nio samt om det är någon skillnad i svårighetsgraden på procentuppgifterna i läroböckerna? För detta användes en diagnos med nio uppgifter tagna ur matematikläromedel för årskurs sex och årskurs nio på grundskolans senare år. Vi har i enlighet med Möllehed (2001) försökt hitta uppgifter i vår diagnos med en varierande svårighetsgrad på problemen. Vid vår analys av valda läromedel såg vi att svårighetsgraden på uppgifterna inte har förändrats markant.

Människor tenderar att minnas utförda uppgifter och återkalla dem bättre än när de enbart kodar samma uppgifter muntligt, även känd som enactment effekt. Syftet med den här studien var att undersöka om enactment effecten ökar under en ny inkodning som aldrig tidigare utförts inom paradigmet ? Subject-Experimenter-Performed-Task. Sammanlagt medverkade 56 personer i studien, 32 killar och 24 tjejer i åldrarna 10-18. En grupp lågstadiebarn och en grupp gymnasieungdomar testades i VT, EPT, SPT och SEPT betingningar.

Människor tenderar att minnas utförda uppgifter och återkalla dem bättre än när de enbart kodar samma uppgifter muntligt, även känd som enactment effekt. Syftet med den här studien var att undersöka om enactment effecten ökar under en ny inkodning som aldrig tidigare utförts inom paradigmet ? Subject-Experimenter-Performed-Task. Sammanlagt medverkade 56 personer i studien, 32 killar och 24 tjejer i åldrarna 10-18. En grupp lågstadiebarn och en grupp gymnasieungdomar testades i VT, EPT, SPT och SEPT betingningar.

Syftet med examensprojektet var att märka upp rör och ventiler så att operatörerna lättare kunde identifiera dem. Samt lära sig jämföra en PID (Process and Instruments Diagram) med verkligheten och kunna förstå hur en indunstning fungerar. När vi kom till Lantmännen Agroetanol så fick man reda på några uppgifter som man skulle lösa. Som t.ex markera rör och ventiler. Men även göra massbalanser av vad som flödar in fysiskt samt även elektroniskt vad som händer i indunstning.

Syftet med studien är att undersöka vad som skiljer och förenar tre läromedel i matematik år 3 från skilda årtionden och om inslagen av vardagsrelaterade problemuppgifter har förändrats till antal och i sitt innehåll. Forskningsfrågorna belyser vad som skiljer och förenar de tre analyserade läromedlen i deras upplägg, hur stor andel av problemuppgifterna i läromedlen som är vardagsrelaterade och på vilket sätt de vardagsrelaterade problemuppgifterna knyter an till elevens vardag.Tre olika förlag som publicerat läromedel sedan 1980-talet fram till år 2010 kontaktades för information om deras mest sålda läromedel under respektive årtionde i matematik år 3. Ett läromedel från varje förlag valdes ut och metoden som använts för att besvara studiens frågeställning är en komparativ textanalys av de tre läromedlen.Resultatet visar att det totala antalet uppgifter i de studerade läromedlen har minskat med ca 50 procent från 2311 stycken uppgifter i läromedlet från år 1988 till 1195 stycken uppgifter i läromedlet från år 2008. Andelen vardagsrelaterade problemuppgifter har ökat med ca 75 procent i de studerade läromedlen men var fortfarande låg år 2008 då andelen problemuppgifter utgör mindre än tio procent av det totala antalet uppgifter. De uppgifter som klassificerats som vardagsrelaterade problemuppgifter kategoriserades in under Erikssons (2009) områden vardag, fritid, handel och skola samt efter på vilket sätt de knöt an till elevens vardag.

Några av de ändringar som gjordes 2011 i läroplanen för gymnasieskolan var att vektorer lades in i det centrala innehållet för ämnesplanen Matematik 1c. Denna studie behandlar utformandet av uppgifter som testar elevers förståelse för vektorbegreppet där urvalet omfattar gymnasieelever som har läst eller läste kursen Matematik 1c inom perioden för uppsatsen. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer där uppgifterna agerade frågor och eleven fick svara på följdfrågor så att tankebanor, funderingar och hinder skulle kunna observeras.Svaren som eleverna har gett på de uppgifterna har skapat ett brett spektrum av olika svar, en svarsrymd. Denna svarsrymd har sedermera blivit svarsalternativen till det slutliga test som studien har arbetat fram. Testet har således beprövade uppgifter som är skapade med en rad olika områ-den som utgångspunkter.

Talapraxi är en talmotorikstörning som drabbar planeringen och programmeringen av talet, vilket visar sig som avvikelser i artikulation och prosodi. I dag finns inget svenskt test för utredning av talapraxi. Syftet med studien var därför att utforma ett testbatteri på svenska som är känsligt även för lindriga grader av talapraxi. Detta test pilotnormerades på 50 friska deltagare.  För att kunna studera hur kön, ålder och utbildningsnivå kan inverka på prestationen i testbatteriet, eftersträvades en jämn fördelning när det gäller dessa demografiska bakgrundsvariabler.Uppgifterna konstruerades baserat på tidigare forskning gällande de typiska perceptuella dragen vid talapraxi och på testuppgifter som tidigare har visat sig vara känsliga för talapraxi.Deltagarnas prestation varierade mellan testbatteriets olika uppgifter. På några uppgifter hade en stor andel av deltagarna alla rätt, medan andra uppgifter visade sig vara utmanande även för friska personer.

Precis som många andra domäner har frivilligorganisationen Sjöräddningssällskapet (SSRS) påverkats mycket av den tekniska utvecklingen som skett de senaste decennierna. Den har bland annat inneburit att SSRS båtar har fått mer och mer högteknologisk utrustning. Samtidigt har de frivilliga sjöräddarnas kompetens och kraven på deras kompetens, förändrats i takt med att den svenska fiskeflottan förminskats. Idag består SSRS aktiva medlemmar av personer med huvudsysselsättning bortom den marina domänen. Den här studien gör en bred kartläggning över organisationen för att kunna jämföra förhållanden mellan vilka uppgifter och mål som finns hos SSRS med vilken teknik som finns tillgänglig och hur arbetet utförs i praktiken.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och belysa relationen mellan läsförmåga och förmågan att lösa uppgifter i matematisk problemlösning. Centrala frågor: Vilket samband finns mellan läsförståelse och elevernas möjlighet att lyckas i problemlösning med matematiskt kontextualiserade problem?På vilket sätt kan förståelsen av ord- och begrepp i vardagen, som i en matematisk kontext får en annan eller utvidgad betydelse, påverka elevernas problemlösningsförmåga?Kan man se likheter och skillnader i resultat mellan matematiskt kontextualiserade problem och motsvarande problem i matematiskt kontextlösa uppgifter? Vilket samband finns mellan läsförståelse och elevernas möjligheter att lyckas med aritmetiska, kontextlösa uppgifter?Teori: Formulering av forskningsfrågor och analys av resultat utgår från en socialkonstruktivistisk och sociokulturell förståelse. Studien bygger på kvantitativ metod som analyserats med hjälp av statistiska grundteorier. Metod: Metoden i undersökningen är kvantitativ.

Syftet med studien var att utifr?n ett r?ttssociologiskt perspektiv och ett klassperspektiv unders?ka hur tingsr?tten i v?rdnadstvister f?rh?ller sig till uppgifter om fysiskt v?ld inom familjen vid bed?mningen om v?rdnad. Empirin bestod av 39 domar fr?n samtliga tingsr?tter i Stockholms l?n under en halv?rsperiod i vilka 49 f?r?ldrar uttalat sig om att den andra f?r?ldern ut?vat v?ld mot n?gon i familjen. Materialet bearbetades och analyserades med en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod.

I skolans styrdokument står det tydligt att eleverna ska utveckla sin förmåga att kommunicera matematik samt använda lämpliga och korrekta begrepp. Syftet med examensarbetet är att undersöka om gymnasieskolans elever har förståelse gällande matematiska grundbegrepp med avseende på kommunikativ och funktionell förståelse samt se om det finns några skillnader mellan dessa. Med kommunikativ förståelse menas om eleverna kan förklara begrepp med egna ord och/eller med hjälp av figurer. Med funktionell förståelse menas om eleverna kan lösa uppgifter där olika begrepp står i fokus. För att undersöka detta valdes nio olika klasser ut och de fick vid olika tillfällen genomföra två prov som testade 12 grundläggande begrepp. På det första provet skulle eleverna med egna ord eller figurer förklara de 12 begreppen.

Vår läromedelsanalys syftar till att utröna i vilken utsträckning kreativitet förekommer i skriftliga uppgifter i tre läromedel i tyska. För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort en kvalitativ analys utifrån variablerna; styrning, arbetsform och variation. Vi utgick ifrån teoretiska resonemang kring kreativitet och kursplanen 2000 samt Lpf94, vilka förespråkar såväl kreativitet som interaktion men också varierande arbetsformer. Resultatet utifrån läromedelsanalysen av läromedlen, Deutsch Optimal 1, Lieber Deutsch 3 och Meine Welt neu, visar att majoriteten av de skriftliga övningarna är starkt styrda och att det sällan ges utrymme för kreativitet. Läromedel ska fungera som hjälpmedel för att eleverna ska uppnå de mål som ställs upp i styrdokumenten, vilket vi menar att de undersökta läromedlen inte gör..