Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Merparten av den forskning som handlar om Aspergers syndrom bygger i dagsläget på studier gjorda på män och pojkar. Jag har därför valt att fokusera på flickor i denna studie. Den tidigare forskning som tas upp i denna uppsats beskriver diagnosen Aspergers syndrom, hur skolsituationen ser ut för elever med Aspergers syndrom i dagsläget, samt varför flickor i större utsträckning än pojkar blir förbisedda när det gäller denna diagnos. Min frågeställning är: ?Hur ser flickor, som fått diagnosen Aspergers syndrom, på sin skolsituation och sitt egna lärande?? För att få svar på detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio flickor som har diagnosen Aspergers syndrom.

Denna uppsats syftar till att utvärdera ljudmodaliteten i multigränssnittsspelet Sightlence, genom att jämföra gränssnitten grafik mot det grafisk-auditiva gränssnittet. 16 personer har testats och intervjuats i en studie med mixed design. Kvalitativa och kvantitativa datum har använts för att kunna jämföra resultat och upplevelser i spelets två gränssnitt, och för att undersöka om förbättringar skulle kunna göras med avseende på ljudets användbarhet i spelet.Resultaten visar att det inte finns några skillnader mellan de två gränssnitten vad gäller prestation eller underhållningsvärde, vilka mättes kvantitativt. Det visade sig dock att kvalitativa data gav information om att majoriteten av deltagarna upplevde att det var mer underhållande att spela med ljud även om det inte upplevdes som prestationshöjande. Det framgick även att ljudet påverkade spelarna på två olika sätt, några spelare ansåg att ljudet gjorde spelet mer fängslande och att de blev mer fokuserad på spelet, medan andra spelare såg ljudet som ett hjälpmedel som gjorde att de kunde fokusera visuellt på något annat än spelet.

Syftet med arbetet är att få en förståelse för moss-sedumtakets bullerdämpande egenskaper. Jag kommer även att försöka förutsäga med hjälp av akustikteori vilken utav de två olika uppbyggnadssystemen av moss-sedumtak som ger den bästa bullerdämpande effekten.Mätningarna kommer att bestå i att registrera ljudtrycksnivån i rummet, vid varje oktavband i frekvensområdet 125-4000 Hz. Först utan moss-sedummattan och sedan med moss-sedum mattan. Storleken på differensen i ljudnivån ger en bild av i vilket frekvensområde som ljudabsorptionen är effektivast. För att ytterliggare öka förståelsen för hur moss-sedum absorberar ljud så kommer även absorptionsfaktorn att beräknas.

Bakgrund: Forskning visar på sömnens vikt för hälsan. En bristfällig sömn ger en försämrad fysisk och psykisk återhämtning för patienten vilket leder till ett onödigt lidande. I Katie Eriksson teori om den lidande människan beskrivs att en av sjuksköterskans viktigaste uppgifter är att lindra och motverka det onödiga lidandet. Det är därför av betydelse att identifiera vilka faktorer som inverkar negativt och positivt på sömnen. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sömnen negativt hos vuxna patienter som är inlagda på sjukhus.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagogerna på en förskola talar om utanförskap, kränkningar och mobbning. För att vi skulle uppnå vårt syfte med undersökningen utgick vi från våra två frågeställningar: - Vad kan utläsas ur pedagogernas svar om orsaker till utanförskap, kränkningar och mobbning? - Vad kan utläsas ur pedagogernas svar om det förebyggande arbetet mot utanförskap, kränkningar och mobbning? För att svara på våra frågeställningar valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade totalt fem pedagoger med olika utbildningar. Vi har kopplat vår empiriska studie till relevant litteratur och läroplanen, samt diskrimineringslagen. Studien visar att utanförskap, kränkningar och mobbning förekommer på förskolan.

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

I detta arbete försöker jag sätta fingret på vad det är som gör att en sångare låter brasiliansk. Jag har försökt fokusera på det rent sångtekniska och undersökt och jämfört fem utvalda sångare/sångerskor som betytt mycket för brasiliansk musik. Jag har begränsat mig till samba från Rio de Janeiro. I min förundersökning har jag genom litteraturstudier och genom att skriva ner mina egna erfarenheter försökt ringa in hur sång används i Brasilien.Min undersökning har jag delat upp i två delar. En vetenskaplig del då jag själv gjort en röstanalys av varje sångare, samt intervjuat en sakkunnig på området, Margareta Thalén, som är sångpedagog och logonom.

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sömn är grundläggande för att människor ska uppleva hälsa och välbefinnande.Syftet: Att undersöka sömnrutiners och omgivande faktorers betydelse för god sömn hos patienter på rehabiliteringsklinik.                                                                                      Metod: En kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes med hjälp av en enkätundersökning på två rehabiliteringskliniker i Stockholm. Patienterna (n=33) togs ut enligt konsekutiv ordning utifrån att de bedömdes kunna fylla i enkäten (adekvata, orienterade till tid och rum, förstod svenska språket). Enkäten, ett validerat och reliabelt redan befintligt frågeformulär, Karolinska Sleep Questionaire (KSQ) användes efter omarbetning.     Resultat: Den sammanlagda bedömningen av sömnen utifrån de fyra indexen, sömnkvalitetsindex, uppvaknandebesvärsindex, snarkbesvärsindex och sömnighets/trötthetsindex visade att det var 76 % som ansåg sig ha dålig sömn.

I denna uppsats g?rs en analys av de normkonflikter som finns mellan F?rs?kringskassans bed?mning av aktiviteter under aktivitetsers?ttning vid nedsatt arbetsf?rm?ga enligt 33 kap. 21 ? SFB, och svenska ?taganden enligt konventionen om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning (CRPD). Bed?mningen handlar om en aktivitet kan antas ha en gynnsam inverkan p? den f?rs?krades medicinska tillst?nd, vilket kan strida mot CRPD:s r?ttighetssyn som f?rkastar medicinska definitioner av funktionsneds?ttningar.

Bakgrund: Den högteknologiska miljön vid en magnetkamera kan vara svår att ta till sig för patienten. Magnetkameran är uppbyggd av en smal tunnel och vid bildtagning uppstår höga ljud. För att få bilder med bra kvalitet måste patienten ligga still under undersökningarna somkan ta upp till en timme. Syfte: Att undersöka varför många patienter upplever en magnetkameraundersökning som obehaglig samt vilka faktorer som kan påverka patientens obehag. Metod: Detta arbete har utformats som en litteraturstudie där elva kvalitativa och kvantitativa artiklar ingått för att besvara syftet.

I dagens samhälle används internet för kommunikation mellan människor runtom i världen. Det första videosamtalet gjordes runt år 1940 och det är dags fören utveckling, där 3D är något som skulle kunna göra videomöten mer verkliga.För att möjliggöra detta så konstruerades ett system som skulle kunna ta in datafrån olika time-of-flight- och färgkameror och en ljudenhet. Denna data ska sedankomprimeras och sändas över internet för att kunna spelas upp på någonannans 3D-skärm. För att samtalet inte ska kännas fördröjt måste samtliga delartillsammans ske inom realtid. De utvecklingsmetoder som har använts är parprogrammeringoch en variant utav testdriven utveckling.

Madeleine McDonald: Röstens funktion i dansterapi. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002 Syftet med den här uppsatsen är att undersöka röstens funktion i dansterapi. Ett underordnat syfte är att undersöka musikens roll i dansterapi. Jag har intervjuat tre dansterapeuter, vilka av yrkesetiska skäl förblir anonyma.Inledningsvis ges en kort historik över dansterapi och dess förhållande till andra terapiformer. Intervjuerna visar att rösten fyller en viktig funktion.

Vårdmiljöer som patienter möter kan upplevas välkomnande och trivsamma eller kala och sterila och ge en känsla av institution. Patienter upplever och tolkar omgivningen på olika sätt och vårdmiljöns utformning kan ha betydelse för känslan av välbefinnande. Syftet med denna studie var att granska faktorer i vårdmiljön på sjukhus som kan påverka patienters upplevelse av välbefinnande. Vi har använt oss av kvalitativa och kvantitativa artiklar som analyserats enligt Fribergs (2006) modell för forskningsöversikt. Totalt har nio artiklar använts som svarar på syftet och fokus har varit ett patientperspektiv.