Sök:

Sökresultat:

1323 Uppsatser om Störande ljud - Sida 47 av 89

Död och döende i Àldreomsorgen : En diskursanalys

I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

Att bli sin egen s?ngl?rare : En intervjustudie om hur s?ngl?rare p? gymnasiet arbetar f?r att fr?mja motivation till sj?lvst?ndig ?vning

??Denna studie unders?ker hur s?ngl?rare p? gymnasiet arbetar f?r att fr?mja elevers motivation till sj?lvst?ndigt ?vande inom s?ngundervisning med utg?ngspunkt i Self-Determination Theory (SDT). Studien inleds med en diskussion om motivationens betydelse f?r elevers utveckling och skillnaden mellan inre och yttre motivation. Bakgrunden belyser tidigare forskning kring motivation inom undervisning, vikten av ?vning och l?rarens roll i att st?dja elevens sj?lvst?ndighet.

Filmljudets funktioner i krigsfilm : En audio-visuell analys av Apocalypse Now och Saving Private Ryan

I denna uppsats har filmljudet i krigsfilmerna Apocalypse Now och Saving Private Ryan undersökts. Detta har gjorts för att försöka bidra med ökad förstÄelse för filmljudets anvÀndningsomrÄde och funktioner, frÀmst för filmerna i frÄga, men Àven för krigsfilm rent generellt. Filmljud i denna kontext omfattar allt det ljud som finns i film, men utesluter dock all ickediegetisk musik. BÄda filmerna har undersökts genom en audio-visuell analys. En sÄdan analys görs genom att detaljgranska bÄda filmernas ljud- och bildinnehÄll var för sig, för att slutligen undersöka samma filmsekvens som helhet dÄ ljudet och bilden satts ihop igen.

Kvinnors upplevelser av kostr?d fr?n barnmorskor vid graviditet

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska gravida kvinnors positiva och negativa upplevelser av att ta emot kostr?d fr?n barnmorska. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats d?r nio kvinnor intervjuades med semistrukturerade metoder f?r att besvara syftet. Som analysprocess anv?ndes kvalitativ inneh?llsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i tre teman: ?kad kostkunskap, applicering av kostr?d och f?rb?ttring med tillh?rande kategorier. ?kad kostkunskap syftar till att den gravida kvinnan f?r kunskap av barnmorskan, men ocks? h?nvisas vidare till Livsmedelsverket. En del kvinnor uppfattade informationen tillr?ckligt, medan andra s?ker sig vidare genom sociala medier och r?d fr?n folk i sin omgivning.

FrÄn piska till morot? : En studie av den svenska Försvarsmaktens övergÄng frÄn plikt till frivillighet

Denna studie handlar om hur en organisationsförÀndring kan pÄverka individens situation. Vi har studerat Försvarsmakten och dess förÀndring frÄn ett vÀrnpliktsförsvar till ett yrkesförsvar med anstÀllda soldater och sjömÀn. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om organisationsförÀndringen har inneburit nÄgra förÀndringar för individen rörande motivation, lÀrande och organisationskultur. Vi vill inte generalisera vÄrt resultat till hela Försvarsmakten eller göra en jÀmförelse mellan Försvarsmaktens olika vapenslag, utan vi har istÀllet valt att studera individer pÄ en lÀgre nivÄ inom Flottan. Vi har anvÀnt oss av motivation, lÀrande och organisationskultur som ett teoretiskt ramverk för studien.

Vindkraft och kraftledningars pÄverkan pÄ djurlivet : - en litteraturstudie

Litteraturstudien sammanstÀller tillgÀngliga kunskaper och erfarenheter om vindkraftens och kraftledningars pÄverkan pÄ djurlivet, bÄde vilda och domesticerade djurgrupper. AvgrÀnsningar som gjorts Àr att enbart behandla pÄverkan pÄ betesdjur. Eftersom litteraturen inom omrÄdet Àr mycket begrÀnsad har vi Àven gjort kopplingar till nÀrliggande omrÄden sÄ som störningar frÄn olika typer av buller samt trafik, jakt, friluftsliv och habitatförÀndringar vilka uppstÄr i samband med en etablering. I de fall dÄ faktaunderlag för betesdjur saknats har vi dragit paralleller till andra djurarter och i vissa fall har vi Àven tittat pÄ hur mÀnniskan pÄverkas av effekterna för att kunna fÄ en förstÄelse för hur djuren upplever eller pÄverkas av störningen.Det gÄr inte att utesluta att det kan finnas en pÄverkan pÄ betesdjuren, framförallt pÄ de vilda djurgrupperna. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att buller frÄn vindkraftverk kan vara en stressande faktor för djur och lÄngvarig stress kan ge effekter som minskad fertilitet och förhöjd hjÀrtfrekvens.

MÄleri

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik RĂžland.

Musiken i Inception : En analys av komposition och ljudbild

I detta arbete har jag försökt att kartlÀgga soundet till musiken till filmen ?Inception?, frÄn 2010, frÄn tvÄ olika vinklar. Fokusen ligger dels pÄ den musikaliska kompositionen, alltsÄ det musikteoretiska, dels pÄ ljudbilden, alltsÄ det klingande. MÄlet har ocksÄ delvis varit att ta reda pÄ om nÄgon av de tvÄ vinklarna har större betydelse Àn den andra för soundet. Jag har gjort en djupgÄende analys och tagit reda pÄ vad som gör ?Inception-musiken? till vad den Àr och skapat egen musik frÄn de tvÄ infallsvinklarna, bÄde kombinerade och var för sig.

Attityder till fult sprÄk : En kvantitativ studie bland gymnasieungdomar

Man kan frÄga sig vad som Àr fult sprÄk och vad det Àr som gör att ett visst sprÄk eller ett visst ord uppfattas som fult. Andersson (1985:35) menar att det Àr ett ords betydelse och innehÄll som gör det fult. Det ter sig föga sannolikt att mÀnniskor blir upprörda över att andra mÀnniskor kÀnner till ord sÄsompiss, skit och röv. Det Àr snarare mer troligt att mÀnniskor anser det vara konstigt om man inte kÀnner till ord som dessa. Det fula uppstÄr dock nÀr orden kommer till anvÀndning.

Att lyssna med ögat : pedagogens roll i det kommunikativa samspelet i förskolan

Syftet med denna studie Àr att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 Är) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmÀrksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgÄtt frÄn följande forskningsfrÄgor. Hur kommunicerar smÄ barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Barn och stress i skolan : En intervjustudie av Ätta barns syn pÄ stress

I och med att stress Àr ett aktuellt Àmne ville vi med detta examensarbete ta reda pÄ vad som gör barn stressade. Eftersom vi Àr blivande lÀrare ville vi fokusera pÄ negativ stress för barn i skolan. VÄrt syfte med denna undersökning var att ta reda pÄ vad nÄgra barn uppfattar som stress och vad som gör dem stressade i skolan. Vi valde att ha fyra Äterkommande temarubriker i vÄrt arbete: sociala relationer, schemalÀggning, lektionsupplÀgg och den fysiska miljön för att lÀttare kunna koppla ihop litteratur med resultatet av vÄr undersökning. Vi har tagit del av litteratur för att ta reda pÄ orsaker och konsekvenser av stress hos framförallt barn.

Barns upplevelse av lustgasbehandling : En intervjustudie

Syftet med denna deskriptiva kvalitativa intervjustudie var att beskriva barns upplevelser av lustgasbehandling. Urvalet bestÄr av sex barn i Äldern sex till fjorton Är som behandlats med lustgas vid procedursmÀrta, akut eller planerat, pÄ barnsjukhusets akutmottagning eller allmÀnna specialistmottagning. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Alla barnen upplevde annorlunda kroppskÀnslor eller abstrakta kÀnslor som inte nödvÀndigtvis var obehagliga under lustgasbehandlingen. Samtidigt som flera av barnen beskrev en typ av frÄnvaro var de flesta medvetna om omgivningen och till viss del hÀndelseförloppet.

Sjuksk?terskors attityder till patienter med substansbrukssyndrom : En litteratur?versikt

Bakgrund Substansbrukssyndrom ?r ett v?xande samh?llsproblem som p?verkar b?de individen och v?rdsystemet. Personer med substansbrukssyndrom riskerar att bli stigmatiserade och etiketterade, vilket kan skapa hinder f?r att s?ka v?rd och f? adekvat v?rd. Brist p? kunskap och negativa f?rest?llningar kan f?rst?rka stigma och begr?nsa patientens tillg?ng till v?rd.

PERSONCENTRERADE VIRTUELLA PATIENTFALL ? EN V?G ATT ST?RKA PATIENTS?KERHET? En kvalitativ pilotstudie

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

SömnbesvÀr : Hur sjuksköterskans omvÄrdnadshandling kan lindra sömnbesvÀr

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

<- FöregÄende sida 47 NÀsta sida ->