Det här är en studie i om bilder i dataspel kan förändra uppfattningen om antalet ljudsekvenser som spelas upp. Faktorerna som har ändrats i varje test är förhållandena mellan antalet ljudsekvenser och antalet bildobjekt som presenteras. Flera olika ljud skapades till undersökningen, som skiljde sig i karaktär i syfte av att ge mer nyanserade resultat. 20 personer gjorde test där de fick lyssna på ljud med och utan koppling till bilder. De blev sedan tillfrågade hur många ljudkällor de kunde höra.

Demens a?r en vanlig diagnos hos a?ldre personer i Sverige. Syftet med denna studie var att underso?ka hur och varfo?r omsorgspersonal pa? en gruppbostad fo?r personer med demens anva?nder sig av klargo?rande kommunikation i det dagliga omsorgsarbetet. Studien har en etnografisk ansats, och datainsamlingsmetoden a?r deltagande observation.

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

Detta arbete inspirerades av Chions (1994) term det audiovisuella kontraktet samt Nørretranders (1993) forskning om medvetandes bandbredd. Problemsta?llningen fo?r detta arbete var: kan man utan uppmaning ho?ra ett ljud som betraktas som ett sva?ruppma?rksammat ljud i en ljudbild som besta?r av ljud som a?r la?ttare att ho?ra, med hja?lp av en bild. Testpersonerna fick lyssna pa? ett ljudklipp som bestod av fem ljud.

Rapporten undersöker huruvida en användning av ljud kan minska tiden för att nå ett objekt. Fitts?s lag är en välkänd lag som beskriver hur lång tid det tar för en användare att nå ett objekt. Genom en studie utvärderas till vilken grad olika sorters ljudtillägg kan förbättra de förväntade resultaten utifrån Fitts?s lag i ett 2-dimensionellt gränssnitt.

BAKGRUND: Ljud är en del av livet. Hur man upplever eller uppfattar ljud är olikaoch individuellt. I dagens förskolor förekommer det positiva ochnegativa ljud. Musik och sång är ljud som ofta upplevs som positiva,medan ljud från ventilationssystem, barnskrik, telefonsignaler ochljudet från hårda lekmaterial kan upplevas som störande ochoönskade.SYFTE: Vi vill med vår studie undersöka vad pedagoger har för upplevelseroch resonemang kring sin ljudmiljö i förskola.Våra tre frågeställningar är:Hur påverkas den psykosociala miljön av ljudmiljön?Hur påverkas pedagogernas arbete och barnens vardag?På vilket sätt arbetar pedagogerna med att förändra sin ljudmiljö?METOD: Studien är gjord med self report som metod, och är kvalitativ.

Syftet är att öka förståelsen hur ljudets och bilders meningsskapande och symboliska funktion i marknadskommunikation bearbetas av konsumente. Teorier har hämtats från främst två områden, det semiotiska perspektivet: betydelselära och tolkning av ljud och bild. Företagsekonomiska perspektivet: Kommunikationsmodellen och perceptions processen. De slutsatser vi har dragit av vårt arbete är främst att konsumenter tolkar och skapar en individuell mening och symbolvärde när de utsätts för ljud och bild i marknadskommunikation. Ljudet och reklammusikens status verkar öka, bidragande faktorer är kunskapsökning och musiker som behöver nya försörjningsmöjligheter.

Detta arbete behandlar ämnet icke-diegetiska affect-ljud och dess användning inom skräckgenren. Arbetet undersöker effekterna av att undvika icke-diegetiska affect-ljud och mäter om samma grad av rädsla kan uppnås utan dem. Bakgrunden tar upp ämnet emotioner, med fokus på rädsla, samt en sammanfattning på ljudets karaktär, IEZA-modellen, begreppet immersion och ljudläggning inom skräckgenren. För att mäta den upplevda rädslan har två filmsekvenser skapats, med olika ljudläggningar. Den första sekvensen har ljudlagts med rikligt antal affect-ljud, medan den andra använder ljud från omgivningen för att skapa spänning.

Mental ljudföreställning (eng. auditory imagery) innebär att uppleva ett ljud för sitt inre i frånvaro av yttre sinnesintryck. Tidigare studier har visat att ljud­föreställning kan inverka såväl faciliterande (t.ex. Farah & Smith, 1983) som interfererande (t.ex. Okada & Matsuoka, 1992) på perceptuell ljuddetektion.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

Jag har i mitt kandidatarbete arbetat med ljud och akustik i gamla kyrkor. Gamla byggnader och hus har alltid fascinerat mig. Det finns en sorts tyst berättelse i äldre byggnader. Jag känner en vördnad inför gamla hus och de som ritat och byggt dem. De berättar om sin tid och om saker vi glömmer bort.

Tidigare studier har indikerat att extroverta personer använder mobiltelefoni mer än vad introverta personer gör (Inyang et al. 2010). En enkätstudie genomfördes för att testa sambandet mellan personlighetstyp och huruvida en frekvenspreferens gällande brukandet av mobiltelefoni eller portabelt ljud förelåg. Hundra stycken deltagare svarade på enkäten som bestod av tre delar. Fyra hypoteser var formulerade; extroverta förutspåddes vara flitigare brukare av mobiltelefon än introverta, medan introverta förutspåddes vara flitigare i brukandet av portabelt ljud.

Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.

Syftet med den ha?r studien a?r att bryta ner och beskriva processen om hur man skaparolika typer av ljud pa? en synthesizer. Underlaget fo?r studien har varit bo?cker, videor och praktiskt erfarenhet.Fo?r att fa? praktisk erfarenhet har jag arbetat med att go?ra soundalikes av sammanlagt fyra popla?tar. La?tarna representerar fyra olika decennier och inneha?ller typiska syntljud fo?r sin tid.Resultatet mynnade ut i en mall da?r det beskrivs hur man med fem steg kommer fram till na?stan vilket ljud som helst. .

Målet med detta examensarbete är att få en inblick i hur de olika processerna i arbetet med ljud till film fungerar. Jag vill kunna utröna hur man bäst tar sig an de olika processerna samt vilka fallgropar som kan bli aktuella..