I vår undersökning har vi valt den kvalitativa metoden, närmare bestämt intervjuerna, för att få svar på våra frågor. Vilka arbetssätt använder sig lärarna av och slutligen vilka förhållningssätt märks i mötet mellan skolan och elever i en skolsituation? I den empiriska delen har vi presenterat svaren i olika rubriker: Mötet, Arbetssätt, Elevens självbild och Organisationen. I vår undersökning intervjuade vi 22 elever och 4 lärare. Frågorna till respondenterna berör de 4 olika rubrikerna i vår undersökning.

Vårt examensarbete handlar om vad bra kost är och om elever är medvetna om vad de bör äta för att klara av dagar med skola och fritid. Vårt syfte är att med undersökningarna söka komma fram till om eleverna i skolår 6 har en medvetenhet kring vad bra kost är och om de lever som de lär. Vi har genomfört en observationsundersökning med en hel klass i skolår 6 för att få en helhet och sedan gjort en intervjuundersökning med sex utvalda elever från samma klass som vi observerade. Våra frågeställningar lyder; ? Är elever i skolår 6 medvetna om hur de bör äta för att få i sig tillräckligt med näring för att orka med en hel skoldag? ? Vem lär elever i skolår 6 vad man bör äta för att må bra? ? Om det finns en medvetenhet hos eleverna i skolår 6 vad de bör äta, följer de då detta? Lever de som de lär? För att få svar på våra frågeställningar beskriver vi i vår kunskapsbakgrund olika teorier kring vad bra kost är och vem som har ansvaret för elevers medvetenhet kring bra kost.

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om, eller i vilken utsträckning, elever använder sina vardagskunskaper i skolmatematiken. Gör de någon koppling mellan matematiken i klassrummet och sin övriga vardag? För att ta reda på detta utformade vi tre stycken uppgifter med olika grad av vardagsanknytning som vi lät elever i årskurs ett på gymnasiet besvara. Vi följde även upp elevernas svar med följdfrågor angående deras tillvägagångssätt och syn på uppgifterna. Resultatet visade att de flesta elever inte är vana att sätta sina svar eller tankegångar i relation till vardagen.

Elever arbetar ofta med textuppgifter när de arbetar med matematisk problemlösning och förståelsen av textuppgifter kan vara problematisk för många elever. Som lärare är det viktigt att veta vad som är svårt och vad som kan underlätta förståelsen för elever. I denna litteraturstudie undersöks vilka språkliga aspekter som kan försvåra för elever i årskurs 1-3 när de läser matematiska textuppgifter samt vilka undervisningsstrategier som kan underlätta förståelsen. Studier på svenska och engelska från år 2000-2014 togs fram genom en systematisk sökning i databaserna LIBRIS och ERIC. Resultatet visar att begrepp, symboler och siffersymboler kan försvåra förståelsen.

Syftet med studien var att undersöka relationer mellan faktorer som motiverar elever till att delta i idrottslektioner i skolan. Dessutom studerades skillnad på motivationsfaktorer till idrottsundervisningen mellan flickor och pojkar, samt mellan elever i årskurs 7 och årskurs 9. Instrumenten som användes var TEOSQ, PCSC och SIMS. Studien genomfördes på två olika högstadieskolor på elever i årskurs 7 och 9. Totalt deltog 85 elever i studien.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare kan utveckla läsförståelse och läslust hosspecialskolans elever. Den metod som har använts är kvalitativa intervjuer. Fyra svenskläraresom arbetar på specialskolan, en förskollärare som arbetar i en barngrupp med döva ochhörselskadade barn samt sex elever i specialskolan har deltagit i studien. Resultatet visar attbåde lärare och elever upplever att samtal och högläsning stimulerar läsförståelsen. Deupplever även att läslust väcks genom den nyfikenhet som läraren kan skapa hos eleverna dåhan/hon på ett spännande sätt berättar om handlingen i en bok.

Detta examensarbete visar hur utvecklingen av taluppfattningen utvecklats i en elevgrupp från årskurs 1 till 3. Syftet är att få en djupare förståelse både vad tidigare forskare har kommit fram till och vad eleverna kan. Som metod har jag valt diagnoser och litteraturstudie. Diagnosen är genomförts under höstterminen i årskurs 1 samt i samma elevgrupp vårtterminen i årskurs 3. Resultatet visar att i årskurs 1 finns det cirka 20 % elever som inte klarade att besvara min diagnos om taluppfattningen upp till 10.

I detta arbete presenteras faktorer som uppfattas som kännetecken för bra matematikundervisning. Syftet är att få kunskap om vilka uppfattningar elever och lärare har om vad som kännetecknar bra matematikundervisning på en skola som är i slutskedet av ett matematikprojekt. Syftet är också att få kunskap om det finns skillnader i vad elever i de tidiga skolåren och deras lärare anser kännetecknar bra matematikundervisning. Studien är uppdelad i två delar, dels en enkätundersökningbland elever, en kvantitativ studie med så kallade attitydfrågor, dels intervjuer med lärare utformade som en kvalitativ studie, med öppna frågor. Studien genomfördes med elever i årskurs 2 och årskurs 5 och deras matematiklärare.

SAMMANFATTNINGTitel: Internetmobbning, en del av ungdomars vardag.Fo?rfattare: Edeblom, Susanne; Winther, KarinInstitution: Institutionen fo?r Ha?lsa och La?rande, Ho?gskolan Sko?vdeProgram/kurs: Magisterexamen i omva?rdnad, OM854A, 15pHandledare: Brovall, MariaExaminator: Hammarlund, KinaSidor: 21Nyckelord: internetmobbning, ungdomar, skolsko?terskor, ka?nslor, upplevelserBakgrund: I Sverige har idag de flesta ungdomar tillga?ng till internet och ma?nga fo?redrar att interagera o?ver internet. Detta har medfo?rt att mobbning o?ver internet har o?kat bland ungdomar. Internetmobbning leder till o?kad risk fo?r oha?lsa och sa?mre studieresultat.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka den rådande diskursen om elevers utveckling hos ett antal lärare på en skola samt undersöka i vilka sammanhang begreppet används. Tillika ville vi ta reda på vilka grunder elevers utveckling mäts och bedöms. Den forskningsmetod vi har använt oss av är kvalitativ intervju. Det vi fann var en diskurs där begreppet används ?automatiskt? och i förlängningen med positiva förtecken.

Syftet med denna studie var att lyfta fram elevers syn på makt och ordning i skolan med utgångspunkt i två teorier; Foucault maktteori samt barns perspektiv. Mer specifikt var syftet att undersöka hur eleverna i studien ser på maktrelationen till lärare och ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg. Jag utgick från följande forskningsfrågor: -          Hur upplever elever maktrelationen till lärare?-          Hur ser elever på ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg? Med hjälp av två gruppintervjuer med elever från två olika klasser besvarades mina forskningsfrågor och kunde därefter diskuteras i relation till tidigare forskning. Synen på maktrelationen skiljer sig mellan de två klasserna, den är mycket mer märkbar i den ena klassen. Orättvisor gällande regler och bemötande lyfts fram medan det i den andra klassen är en mer jämnställd maktrelation mellan lärare och elever.

Arbetet handlar om hur elever lär sig genom leken i klassrummet. Arbetet tar upp både elever och lärares syn på lärande genom lek..

Uppsatsen behandlar omdömets och betygets inverkan på elevers fusk. Vi kommer i uppsatsen undersöka i vilken utsträckning fusket eventuellt ökar när elever i år 9 ställs inför antagning till gymnasiet till skillnad från elever i årskurs 7 där endast skriftliga omdömen värderar deras studieresultat. Vi kommer att synliggöra faktorer som påverkar fuskets ökade omfattning i samband med elevens stigande krav på prestation till gymnasiebehörighet. I vår bakgrund redogör vi för definitionen av omdömets och betygets innebörd samt preciseringen av fusk och plagiat. Vi redogör även för en del av dess historia.

Studien utgår från en granskning av 112 filmer som Skolverket producerat under två år (2012 - 2013). Filmerna har presenterats på  Skolverkets Youtube kanal (67 filmer) eller på Lärportalen för Matematik (45 filmer). Granskningen sker utifrån ett normkritiskt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur elever med synlig minoritetsbakgrund synliggjordes i materialet. Detta görs med en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod.