Sökresultat:
3395 Uppsatser om Störande beteende - Sida 48 av 227
Fast anstÀllning kan ge lÄg arbetsmotivation
Tidigare forskning pekar pa? att medarbetare bland annat motiveras av balans mellan insats och belo?ning, fo?rva?ntningar som a?r fo?renliga med organisationens visioner och instrumentell motivation. A?sikterna i forskningen skiljer sig a?t i hur ansta?llningsform pa?verkar graden av arbetstillfredssta?llelse. Syftet med studien var att, genom en kvantitativ metod, underso?ka graden av arbetsmotivation hos lagermedarbetare.
F?R?NDRINGAR I SJ?LVBILDEN HOS KVINNOR SOM GENOMG?TT EN MASTEKTOMI TILL F?LJD AV BR?STCANCER ?r jag kvinna efter?t? En
Bakgrund: Br?stcancer ?r den vanligaste cancerformen bland kvinnor, b?de i Sverige och
globalt. Behandling kan ofta inneb?ra mastektomi d?r ett eller b?da br?sten kirurgiskt
avl?gsnas. Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att belysa kvinnors upplevelser av sin
sj?lvbild efter genomg?ngen mastektomi till f?ljd av br?stcancer.
Vilka kÀnnetecken och förmÄgor har en expert-coach? : en kvalitativ studie av begreppet expert-coach inom svensk elitidrott
Bakgrund och syfteIstÀllet för att bedöma och vÀrdera en coach utifrÄn dÄlig eller bra kan en coach ses utifrÄn ett kontinuum dÀr nybörjare Àr den ena ytterligheten och expert den andra ytterligheten. Tidigare forskning om expert-coacher har tvÄ inriktningar, utveckling av expertis inom coaching och expert-coachens kÀnnetecken och förmÄgor. KÀnnetecken och förmÄgor hos en expert-coach kan ses som nyckelbegrepp i denna studie. Underliggande begrepp inom expert-coachens kÀnnetecken Àr karaktÀrsdrag, beteende och coach/ledarstil. Underliggande begrepp inom expert-coachens förmÄgor Àr kunskap och psykologiska fÀrdigheter.
Finns det skillnader mellan auktoriserade revisorers löner? ? Vilka faktorer pÄverkar i sÄ fall?
Ăr du en auktoriserad revisor som reviderar börsbolag, har en anstĂ€llning pĂ„ en av de s.k. Big 4-byrĂ„erna, Ă€r man med lĂ„ng arbetslivserfarenhet och med egenskaper som social kompetens, förmĂ„ga att arbeta i grupp, stresstĂ„lighet och Ă€r engagerad i företaget? I sĂ„ fall stĂ€mmer du bra in pĂ„ beskrivningen av en högavlönad medarbetare.
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det föreligger nÄgon skillnad mellan de auktoriserade revisorernas löner och vad dessa skillnader i sÄ fall beror pÄ. Vi har utgÄtt frÄn en vetenskaplig artikel av Gomez-Mejia och Wiseman (1997), dÀr författarna har funnit sju olika kriterier för att beskriva vad som gör att lönen kan skilja sig Ät.
Arbetstagarens lojalitetsplikt kontra yttrandefrihet
ArbetsrÀtten omfattar bland annat de lagar och regler som gÀller mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer. I och med att lagar om anstÀllningsskydd tillkom under början av 1970-talet fick arbetstagarna ett starkare anstÀllningsskydd. I den nuvarande lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS) framgÄr det att arbetsgivaren ska uppge skÀl vid en uppsÀgning. I LAS finns ingen tydlig redogörelse för hur saklig grund uppfylls. Delar av syftet med den hÀr uppsatsen har dÀrför varit att besvara frÄgan hur rekvisitet saklig grund uppfylls.
Den etiska förvaltningen : En empirisk studie av aktiv och passiv förvaltning avseende svenska etikfonder under perioden 2007 - 2014
Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.
Att hantera tid : En fallstudie av medarbetares sÀtt att prioritera i sitt dagliga arbete
Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.
Dagligvaruhandlarnas egna varumÀrken - En utredning av köpprocessen vid köp av EMV
Syftet med denna uppsats Àr att analysera konsumenternas attityder gentemot dagligvaruhandlarnas egna varumÀrken samt att utreda huruvida köpprocessen vid köp av dessa varor stÀmmer överens med de befintliga köpprocessteorierna. Vi har anvÀnt oss av abduktiv metod vilket innebÀr att vi utgÄtt ifrÄn befintliga teorier och sedan testat dessa genom anvÀndningen av semistrukturerade intervjuer. Det semistrukturerade frÄgeformulÀret gjorde det möjligt att pÄvisa eventuella avvikelser frÄn den befintliga teorin eftersom konsumenterna inte var bundna till ett visst antal svarsalternativ. Konsumentintervjuerna genomfördes i butiksmiljö i anslutning till köpet för att kunna fÄ en inblick i bÄde konsumentens attityder och dess beteende. Slutsatsen i denna uppsats Àr att köpprocessen vid köp av egna varumÀrken trots sina speciella egenskaper inte skiljer sig frÄn den traditionella köpprocessen.
Arbetslöshet bland unga vuxna : Ăr som att leva i Sverige och vĂ€nta pĂ„ vĂ„ren
Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.
LivsmedelssÀkerhet och matförgiftningar : En enkÀtundersökning om instÀllning, kunskap och beteende hos vuxna gÀllande livsmedelssÀkerhet och matförgiftningar
Bakgrund Det sker mÄnga matförgiftningar i Sverige varje Är, kostnaden för matförgiftningar ligger runt 730 miljoner per Är, vilket Àr en stor kostnad för skattebetalarna. Matförgiftningar Àr ett samlingsnamn för olika förgiftningar via mat. GrundförutsÀttningar för en sÀker livsmedelshantering Àr god personlig hygien, kontroll vid mottagning av varor och temperaturkontroller av livsmedlet. I en studie i USA var det 182 av 313 som hade blivit matförgiftade. 22 % av deltagarna trodde att det var pÄ en plats utanför hemmet.
Motiverande samtal. Effekten vid konventionell viktreducerande behandling vid fetma.
Fetma har idag blivit ett vÀrldsproblem och i Sverige Àr cirka var tionde person fet. Denna siffra förvÀntas öka och med den Àven kostnaderna inom hÀlso- och sjukvÄrden. Det Àr viktigt att finna effektiva metoder för att behandla och förebygga fetma och fetmarelaterade sjukdomstillstÄnd sÄ som diabetes typ 2 och kardiovaskulÀra sjukdomar. För att en person ska kunna förÀndra sin livsstil och sitt beteende krÀvs stöttning och motivation och enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning Àr det sjuksköterskans ansvar att motivera patienten till förÀndrade livsstilsfaktorer. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka viken effekt motiverande samtal (Motivational interview ? MI) har vid konventionell viktreducerande behandling vid fetma.
Hur Àr socialt klimat relaterat till mobbning i skolan?
Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.
MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer : var mÀn med vÄldsproblem kan fÄ professionell hjÀlp att Àndra sitt vÄldsamma beteende i Stockholms lÀn
Syftet med denna uppsats var dels att kartlĂ€gga vilken professionell hjĂ€lp vĂ„ldsamma mĂ€n kan fĂ„ i Stockholms lĂ€n samt hur dessa verksamheter förklarar problemet mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor i nĂ€ra relationer. Undersökningen bestĂ„r delvis av webbaserad information samt sju halvstrukturerade intervjuer med verksamheter dĂ€r alla var professionell utbildade i socialt arbete. Resultaten analyserades utifrĂ„n ett strukturellt, socialpsykologiskt och individuellt perspektiv. Andra teorier som har anvĂ€nts Ă€r de som handlar om relationsvĂ„ld och maktlöshet med olika orsaksförhĂ„llanden sĂ„som samhĂ€llsrelaterade och vĂ„ldsrelaterade. Ăven en samarbetsmodell, samt tidigare forskning anvĂ€ndes vid analysen av resultaten.
Motivation Àr nyckeln till förÀndring : En studie om ungdomars upplevelse av behandlingsmetoden Aggression Replacement Training
Sedan 1990-talet har behandlingsmetoden Aggression Replacement Training (ART) fÄtt ett stort genomslag i Sverige och metoden anvÀnds sÄvÀl inom socialtjÀnstens öppenvÄrd som inom kriminalvÄrden, samt pÄ mÄnga av Statens institutioners ungdomshem. ART tycks idag vara en av de mest spridda manualbaserade behandlingsmetoderna (Kaunitz & Strandberg, 2009, s. 37). Mot bakgrund av metodens omfattande tillÀmpning inom dessa omrÄden, ansÄg vi att det fanns skÀl till att undersöka hur ungdomar som genomgÄtt ART trÀning upplevde metoden. Detta Àr ocksÄ syftet med denna studie.
?ART skapar möjligheter till förÀndring?? : ART-trÀnare, klassförestÄndares & en elevassistents upplevelser av elevers utveckling av fÀrdigheter genom ART
Aggression Replacement Training (ART) Àr en multimodal behandlingsmetod som riktar sig till barn och ungdomar med aggressivt och antisocialt beteende. ART bygger pÄ kognitiv beteendeterapi (KBT). Metoden bestÄr av tre kompo-nenter. Social fÀrdighetstrÀning, ilskekontrolltrÀning och moraltrÀning. Syftet Àr att se hur tvÄ klassförestÄndare, en elevassistent och tre ART-trÀnare upplever elevers utveckling av fÀrdigheter i och med ART-trÀning, samt se hur informan-terna upplever att klassen dÀr den enskilda eleven ingÄtt har förÀndrats i och med den ART-trÀning som denne erhÄllit.