1999 presenterade IT?kommissionen en vision om en framtidssäker IT ? Infrastruktur för Sverige, där alla invånare ska ha tillgång till ett fiberoptiskt nät inom 100m avstånd från andra byggnader. Alla hushåll ska dessutom ha en fast uppkoppling mot Internet senast år 2005. Detta ledde fram till propositionen ?Ett informationssamhälle för alla?.

I Buenos Aires säger man att staden har vuxit fram med "la espalda al rio", med ryggen mot floden. Det betyder två saker, att Rio de la Plata är det som staden stödjer hela sin utveckling mot samt att man vänder ryggen bort från floden och in mot land.Buenos Aires har växt längre och längre bort från Rio de la Plata, idag ligger floden fågelvägen ca 2,3 km från stadsgränsen och den barriär som finns där imellan består till stor del av svårgenomtränglig infrastruktur. I mitt examensarbete undersöker jag hur man i den stora skalan kan förändra Buenos Airesbornas relation och tillgänglighet till vattnet och på samma gång lösa ett par av de stora problem som Buenos Aires brottas med. I den något mindre skalan har jag också undersökt vilka olika typer av specifika relationer Buenos Aires skulle kunna tänkas utveckla till Rio de la Plata..

I denna jämförelsestudie avseende infrastruktur (åtgärdskod 125) har framförallt Länsstyrelsernas genomförande av Landsbygdsprogrammet 2007-2013 analyserats. Speciell inriktning har gjorts mot Länsstyrelsernas genomförandestrategier och prioriteringar, handläggning, beviljade ärenden och belopp, budget och utnyttjandegrad, begränsningar i stöd per ärende samt avslagna ärenden. I jämförelsen har det genomförts intervjuer med samtliga Länsstyrelser, förutom Uppsala län.Landsbygdsprogrammet är till lika delar finansierat av EU och Sverige och möjligör, inom åtgärdskod 125, ekonomiskt stöd till flertalet insatser där det exempelvis finns brist på kunskap, samverkan eller pengar. Stödet syftar till att förbättra konkurrenskraften inom jord- och skogsbrukssektorn samt rennäringen. Stöd lämnas till maximalt 50 procent av de stödberättigade kostnaderna för ett projekt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka inträdeshinder svenska och norska företag upplever vid sitt marknadsinträde i Nigeria. För att uppnå det syftet har en enkätundersökning genomförts. Den inkluderar 21 inträdeshinder som är utvalda utifrån tidigare forskning, samt rekommendationer från Svenska Ambassaden, Norska Ambassaden och Exportrådet. Resultat visar att det inträdeshinder som företagen upplever i störst utsträckning är korruption, följt av: oväntade ändringar av lagar, terrorism, brist på elektricitet, politisk osäkerhet, brist på transportsystem och brist på telekommunikation.  Det innebär att de största inträdeshindren är relaterade till den politiska situationen i Nigeria eller till landets bristande infrastruktur.

Denna studie bestod i att undersöka den rådande situationen för LNG som ett alternativt bränsle för industri, sjöfart och kraftproduktion. Informationsinsamling och granskning genomfördes i enlighet med en litteraturstudie, och dess resultat gav en övergripande bild av vad som hänt på området fram till nu. Man fick även viss insikt i hur LNG som bränslealternativ förväntas utvecklas framöver. Syftet med undersökningen var att kunna påvisa hur långt utvecklingen har kommit, med avseende på LNG och dess infrastruktur.Slutsatser som kunde dras var att man kommit en bra bit på väg, där vissa sektorer hunnit längre än andra. Ekonomiska och miljömässiga skäl framstår som drivande faktorer för de parter som överväger att introducera LNG i sin verksamhet.

Detta examensarbete på C-nivå har genomförts i samarbete med ÅF Infrastruktur AB, Borlänge och syftar till att simulera inomhusklimatet för valda delar inom nybyggnation Experium, Lindvallen samt med hjälp av simuleringarna beräkna effekt- och energibehovet för dimensionering av en fjärrvärmeinstallation alternativt installation av elpanna samt kylcentral.ÅF Infrastruktur AB har uppdragen installationsprojektering samt installationsledning åt beställaren Skistar som skall upprätta Experium. Vilket skall resultera i en upplevelsearena på 17 000 m2 innehållande äventyrsbad, bowlinghall, eventyta samt restauranger mm.Författarens uppgift är att hjälpa ÅF Infrastruktur AB att klimatsimulera eventytan samt bowlinghallen på Experium med ett typiskt dygnsförlopp i beaktande. Då speciellt kolla på operativa temperaturer, relativa fuktigheter samt koldioxidnivån som uppstår i respektive lokal. För dessa simuleringar har datorprogrammet IDA Klimat & Energi 3,0 använts.Simuleringen av ett typiskt dygnsförlopp på eventytan med 3000 personer samtidigt i lokalen på en afterski eller konsert, samt efterföljande 1500 samtidigt sittande personer skall resultera i om projekterat flöde räcker för att upprätthålla ett behagligt inomhusklimat. Simuleringen visar på att 3000 personer på samma gång är i översta laget, 1500 personer är mera realistiskt.Simuleringen av bowlinghallen syftar till att utreda om den relativa fuktigheten som ett bowlinggolv kräver, normalt 40-50 %, upprätthålls utan befuktare under vinterhalvåret.

Denna uppsats grundar sig pa? vetskapen om att stora internationella fo?retag har uttryckta strategier fo?r att flytta medarbetare internationellt. Uppsatsen grundar sig ocksa? pa? ett uppdrag av IKEA. Syftet a?r att utveckla en prototyp fo?r ett gemensamt centralt datoriserat informationssystem som kan sto?dja internationella medarbetarmobilitetsprocesser.

The annual cost of home care services of transport in Falun/Borlänge, is now at 31 million kronor. It is clear from previous research that it is possible to reduce these costs through a restructuring of the existing home-help service. The restructuring aims to have a higher proportion of older people, who are in need of care, to live in special accommodation, in order to reduce transport costs. Therefore there is a need for systems that allow home-help service to plan their operations in such a way that transport is working as efficiently as possible. Through better planning, there are profits to be done.

I dagens samhälle pratas det alltmer om förtätning av städer. Tätare städer ger allt mindre mellanrum mellan bebyggelsestruktur och infrastruktur. Grönstrukturen är ett begrepp som får allt mer utrymme i planeringen och ett mål är att grönstrukturplanering ska få samma självklara plats som till exempel planering av infrastruktur. Denna kandidatuppsats behandlar grönstrukturplanering på regional och kommunal nivå med Landskrona kommun som exempel. I arbetet undersöks begreppet grönstruktur och planeringen av grönstruktur.

Denna studie grundas på en kvalitativ forskning i form av empiriskt material från litteratur och semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att finna klarhet i hur samverkan sker och hur konkurrenssituationer uppstår mellan kommuner i ett regionförstoringsperspektiv. En samverkan kan många gånger uppfattas som komplex eftersom den innefattar ett stort antal aktörer från olika nivåer. Studien belyser även hur kommuner ständigt arbetar för att anses som attraktiva för såväl invånare som näringsliv. För en grundläggande förståelse i samverkan och konkurrenssituationer har en fördjupning gjorts i två centrala planeringsfrågor, infrastruktur och näringsliv.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

Analys av förutsättningarna för arters spridning i den gotländska gammelskogen sett ur ett landskapsperspektiv. Gammelskogens utbredning och konnektivitet analyseras. Områden som är extra viktiga ur bevarandesynpunkt pekas ut..

Sättet på vilket vi tar oss från en plats till en annan i staden har effekter på den lokala miljön samt i förlängningen även på det globala klimatet. För att våra system för persontransport ska gynna en hållbar samhällsutveckling står vardagliga resemönster, såsom pendlande till arbete och skola, för den stora utmaningen. Beroende på var i staden en individ är bosatt har denna följaktligen olika grad av tillgänglighet till kollektiva infrastrukturnätverk såsom sträckan till närmaste hållplats för tunnelbana. Möjligheterna att använda mindre miljöbelastande transportmedel skiljer sig därmed åt bland stadsbefolkningen vilket gör miljöpåverkan i vardagsresor relevant att studera ur ett sociologiskt perspektiv. Denna kandidatuppsats behandlar miljöpåverkan i vardagsresor i förhållande till individens fysiska och sociala plats i den urbana strukturen.För att undersöka detta används ett redan befintligt intervjumaterial från studien ?Ett miljöanpassat Stockholm? som innefattar 633 intervjupersoner och utfördes i forskningsprogrammet Hushåll och Urbana Strukturer i Uthålliga Städer.

Klimatfrågan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom både elproduktions- och transportsektorn. Från elproduktionens sida är vindkraft den teknik som växer snabbast. När vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstår på elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli både ett miljövänligt (om elproduktionen kommer från förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sätt att reglera elproduktionen då en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera påverkan på den elektriska lastprofilen på grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sådan förändrad last på produktionen i ett elsystem bestående av termiska anläggningar och vindanläggningar.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.