Sök:

Sökresultat:

479 Uppsatser om Stödjande infrastruktur - Sida 2 av 32

Förvaltning av IT-infrastruktur : En studie om grundlÀggande IT-infrastruktur som effektiva förvaltningsobjekt

Systemförvaltning Àr en viktig strategisk frÄga för organisationer eftersom det sÀkrar ett kontinuerligt och effektivt stöd för den avsedda verksamheten. Men systemförvaltning Àr komplext eftersom mÄnga organisatoriska parter Àr inblandade och det finns behov att skapa ordning och reda bland dem genom effektiv styrning. Intresset och behovet av att strukturera förvaltningen av den komplexa IT-infrastrukturen har uppmÀrksammats under de senaste Ären i mÄnga organisationer. Det finns olika definitioner av vad IT-infrastruktur anses vara ur tekniskt och organisatoriskt perspektiv. IT-infrastruktur Àr ett för brett begrepp för att kunna vara applicerbart ut ett förvaltningsperspektiv. DÀrför anvÀnds begreppet grundlÀggande IT-infrastruktur istÀllet för IT-infrastruktur för att tydliggöra vilka delar av IT-infrastrukturen som studien fokuserar.


Cykelstaden - en studie av planeringsÄtgÀrder och infrastruktur för en cykelvÀnligare stad

Ett samhÀlle dÀr en hög andel av transporterna sker pÄ cykel har mÄnga fördelar för miljön, hÀlsan och ekonomin. Inom staden har cykeln Àven fördelen att den tar lite utrymme i ansprÄk och kan bidra till en attraktivare stadsmiljö. Syftet med detta arbete Àr att presentera ÄtgÀrder som ger förutsÀttning för en ökad och sÀker cykeltrafik. Baserat pÄ svenska och utlÀndska riktlinjer samt exempel frÄn stÀder med en hög cykelandel ges en överblick över olika sÀtt att frÀmja cykling i staden. Det handlar om att inkludera cykelplanering i övriga stadsplaneprocesser, att skapa strategier för stadens utveckling av cykling, att satsa pÄ fysisk infrastruktur anpassad efter cyklisters behov och att informera och följa upp de mÄl som sÀtts.

Infrastruktur och miljöpÄverkan frÄn tunga transporter vid ett slutförvar av kÀrnavfall i Oskarshamns kommun

Denna rapport utreder översiktligt regional och kommunal infrastruktur ochmiljöpÄverkan frÄn transporter av bergmassor, bentonit och lera vid ett slutförvar avkÀrnavfall eller om det inte blir ett slutförvar i Oskarshamns kommun. Strategin harvarit att utefter de regionala miljökvalitetsmÄlen begrÀnsad klimatpÄverkan, frisk luftsamt det lÀnsegna mÄlet fossilbrÀnslefri zon Är 2030 undersöka hur olika lastbÀrare(lastbil, tÄg och fartyg) bidrar till mÄluppfyllelse. Slutsatsen Àr att det mest troligascenariot med transporterna Àr olika transportalternativ beroende pÄ vart materialetskall nÄgonstans och vad det skall anvÀndas till. Oavsett om det blir ett slutförvar ellerej i Oskarshamns kommun, kommer infrastrukturen att bli förÀndrad, speciellt för deboende i Misterhults socken. FossilbrÀnslefrizon Är 2030 Àr det mÄlet som inte skullenÄ mÄluppfyllelse ifall enbart lastbÀrare med fossilt brÀnsle skulle anvÀndas vidtransporterna.2008:Nr 3 Teknik.

Marieholmsförbindelsen.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, SIS 133VT 2012 Handledare: HÄkan Jansson.

Intressenters betydelse för hÄllbar utveckling : Hinder och möjligheter pÄ kommunal nivÄ

Na?r en ny webbapplikation skall lanseras och driftsa?ttas a?r det sva?rt att i fo?rhand veta vilken datatrafik och belastning som tja?nsten beho?ver vara dimensionerad fo?r.Rapporten fo?ljer en webbapplikation som inte a?r fo?rberedd fo?r uppskalning till att bli separerad i olika komponenter fo?r o?kad skalbarhet och driftsa?kerhet.I rapporten genomfo?rs a?ven en komparativ studie pa? olika typer av molntja?nster som erbjuder infrastruktur (IaaS)-, plattform (PaaS)- och mjukvara (SaaS) som en tja?nst.Ma?let med underso?kningen var att hitta en kostnadseffektiv metod fo?r att expandera applikationens infrastruktur och flytta implementationen till molnet.Resultatet och slutsatsen visar att den dyraste lo?sningen inte alltid a?r den ba?sta och i sluta?ndan kan fo?retag betalar pengar fo?r resurser som de inte utnyttjar..

Hur patienter med psykisk oh?lsa upplever m?tet med sjuksk?terskor : En litteratur?versikt

Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.

Finansiering av infrastrukturella satsningar inom det offentliga ? traditionellt eller genom samverkan

Inom den offentliga verksamheten finns alltid budgetproblematiken dvs. att behoven alltid Àrstörre Àn de befintliga medlen. DÀrför mÄste alltid prioriteringar göras. Infrastruktur i Sverigedelas upp i tvÄ grupper ? riksvÀg , lÀnsvÀg och kommunvÀg.

VĂ€garna mot en integrerad IT-infrastruktur

Problembakgrund:Företag investerar bl.a. i affÀrssystem (ERP-lösningar) för att dra nytta av de fördelar systemen förvÀntas leverera i form av bÀttre beslutsstöd och effektivare processer vilka Àr viktiga för att företag skall uppnÄ en högre nivÄ av konkurrenskraft och tillvÀxt. I grund och botten av alla fungerande IS (Informationssystem) ligger en nödvÀndig integration mellan verksamheten samt deras IT-infrastruktur, vilken Àr nödvÀndig för förverkligandet av de nyss nÀmnda fördelarna. Integrationen mellan verksamheters IT-infrastruktur kan vara komplex och svÄr att erhÄlla. ERP-lösningar bestÄr av moduler för verksamhetsspecifika funktioner vilka rent hypotetiskt möjliggör en fullstÀndig integration genom standardisering.

TrÀngselskatt - Medfinansiering av VÀstsvenska paketet

Göteborg Àr en stad som vÀxer. Det behövs ÄtgÀrder för att göra stadens transportsystem mer effektivt nÀr invÄnarantalet ökar, en bakgrund till att infrastrukturprojektet VÀstsvenska paketet har utvecklats. Vid Ärsskiftet 2013 introducerades ett system för trÀngselskatt, som en del av VÀstsvenska paketet, i Göteborgs stad. Infrastruktur i form av vÀgar och spÄrvÀgar har traditionellt varit statligt finansierade, nÄgot som frÄngÄtts alltmer under senare tid. I och med lagÀndringar har det blivit bÄde möjligt och vanligare med kommunal och regional medfinansiering.I denna uppsats analyserar vi de möjliga effekter trÀngselskatt kommer att ha för Göteborg.

Rörelsebaserad kommunikation i mobila ad hoc-nÀtverk

I mÄnga nÀtverk antas det att nÄgon form av fix infrastruktur existerar och att nÀtverkets olika noder kan anvÀnda denna för att kommunicera med varandra. I ett ad hoc-nÀtverk antar man att det inte finns nÄgon fix infrastruktur och att noderna mÄste anvÀnda varandra för att kunna kommunicera. Ett exempel pÄ ett ad hoc-nÀtverk kan vara bÀrbara datorer sammankopplade med infraröda lÀnkar under ett möte. NÀr ad hoc-nÀtverket Àr mobilt innebÀr det att noderna rör sig.I detta arbete har de tre protokollen Epidemic, GeoMean och GeoMove tillsammans med de tvÄ rörelsemodellerna Waypoint och den utökade slumpmÀssiga vandringen implementerats i en nyskriven simulator för denna typ av nÀtverk.De tvÄ Geo-protokollen Àr nyutvecklade och syftar till att anvÀnda geografisk information för att underlÀtta kommunikationen i denna kategori av nÀtverk tillsammans med den nya utvidgade slumpmÀssiga vandringsmodellen..

Kina ?VÀrldens största bygge. En deskriptiv studie av svenska företags agerande vid offentliga infrastrukturupphandlingar i Kina.

Syfte: Författarnas strÀvan Àr att göra en explorativ studie av vilka faktorer som pÄverkar hur svenska företag agerar i offentliga upphandlingsprocesser av infrastruktur i Kina. Författarna avser att öka kunskapen om offentliga upphandlingsprocesser i Kina och analysera huruvida eventuella sÀrdrag existerar utifrÄn tre valda perspektiv; det juridiska perspektivet, det formella perspektivet och det informella perspektivet. Metod: Studien Àr av explorativ karaktÀr, med utgÄngspunkt i det hermeneutiska forskningsidealet. Studien Àr av kvalitativ art och utgörs av djupintervjuer med tvÄ fallföretag och fyra experter inom omrÄdet. Existerande teorier inom företagsekonomi, frÀmst inom strategisk ledning och institutionell teori, appliceras av författarna pÄ det empiriska materialet.

Potentiella cyklister i Stockholm : Faktorer som pÄverkar benÀgenheten att cykla

StÀder som saknar infrastruktur och som har en lÄg befolkningsdensitet tycks ha en betydligt lÀgre andel cyklister. NÀr fler personer cyklar blir cykeln ett naturligare inslag i stadstrafiken, vilket bl.a. medför att stÀder med fler cyklister generellt sett Àr sÀkrare att cykla i. Andra stÀder skiljer sig frÄn Stockholm betrÀffande befolkningsmÀngd, existerande infrastruktur för cyklister och hur stor andel av alla resor som sker med cykel. Att jÀmföra andra stÀder med Stockholm Àr ett problem pÄ grund av dessa skillnader.

Teknisk infrastrukturs pÄverkan pÄ agil systemutveckling : En kvalitativ fallstudie av Graip-projektet

Författarna har utvecklat ett IT-system till missbruksvÄrden inom socialtjÀnsten i Gotlands kommun. Utvecklingsprojektet anvÀnds som kvalitativ fallstudie för att studera hur teknisk infrastruktur för systemutveckling pÄverkar systemutvecklingsprocessen. Projektet utvecklades agilt med en skrÀddarsydd variant av XP (Extreme Programming). Teknologier som anvÀndes var ASP.NET MVC, LINQ, LINQ-to-SQL, jQuery och Visual Studio.Syftet med uppsatsen Àr att besvara en frÄgestÀllning kring relationen mellan teknisk infrastruktur för systemutveckling och systemutvecklingsmetoder: har den tekniska infrastukturen (utvecklingsverktyg och miljöer, klassbibliotek, mjukvaruramverk) pÄverkat systemutvecklingsmetoden? Om sÄ Àr fallet, pÄ vilket sÀtt?I fallstudien studeras hur den agila systemutvecklingsmetoden pÄverkats av den tekniska in­fra­strukturen.

För sÀkerhetens skull - FörutsÀttningar för god krisberedskap i offentlig sektor

Dagens kriser rör sig över hela den globala arenan och spÀnner över ett brett spektra av eventuella hÀndelser. Klassiska kriser som naturkatastrofer och olyckor Àr idag inte lÀngre nog, ocksÄ miljöhot, terrorism och IT bör tas med i berÀkningarna. PÄ samma gÄng hoten förÀndrats har samhÀllsstrukturen omstöpts vad gÀller krisberedskap. Stora delar av den kritiska infrastruktur som tidigare skötts av offentlig sektor hör idag till den privata sfÀren.I denna uppsats vill vi ta reda pÄ vilka förutsÀttningarna Àr för att uppnÄ god krisberedskap inom offentliga organisationer. I ljuset av det svenska kriskomplexet och tidigare forskning analyserar vi rapporter frÄn tvÄ svenska kriser, diskoteksbranden i Göteborg 1998 samt stormen Gudrun 2005.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->