Sök:

Sökresultat:

479 Uppsatser om Stödjande infrastruktur - Sida 29 av 32

FolkhÀlsa i översiktligplanering- med fokus pÄ fysisk aktivitet

FolkhÀlsa och folkhÀlsomÄl Àr Àmnen som vid en första tanke tycks ligga lÄngt bort frÄn stadsplanering. Faktum Àr dock att mÀnniskors vardag pÄverkas av hur staden planeras, viket Àr logiskt. Hur en individ vÀljer att förflytta sig frÄn en mÄlpunkt till en annan pÄverkas exempelvis av vilken infrastruktur som finns, vilka avstÄnd det handlar om, vilken aktivitet individen Àr pÄ vÀg till eller frÄn samt vilken tid pÄ dygnet som förflyttningen sker. Flertalet resor sker idag med bil eller kollektivtrafik, vilket innebÀr att mÀnniskan transporteras stillasittandes. MÄnga arbeten utförs idag stillasittande och flertalet fritidsaktiviteter innebÀr Ànnu mer stillasittande.

Riskhantering i infrastrukturprojektet Varbergstunneln

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera riskhantering av projektrisker och finansiella risker i infrastrukturprojektet Varbergstunneln under planeringsfasen dÀr tvÄ aktörer har studerats, Trafikverket och Varbergs kommunala verksamhet, och deras perspektiv pÄ riskhantering och hur dessa aktörers perspektiv skiljer sig Ät för att fÄ förstÄelse för hur olika typer av risker och aktörer riskhanterar utifrÄn deras perspektiv i ett infrastrukturprojekt.Bakgrund och problem: Trafikverkets uppgift Àr att se till att tÄgen kommer i tid, transporter sker sÄ sÀkert som möjligt och med minsta möjliga miljöpÄverkan. Tillsammans med andra aktörer ska de se till att den bÀsta möjliga samhÀllsnyttan skapas för pengarna. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillÄtlighetsbeslut för delprojektet genom Varberg för att bygga ut jÀrnvÀgen frÄn enkelspÄrig till dubbelspÄrig. Detta Àr en av de största utmaningarna i Varbergs kommun dÀr den kommunala och den statliga planeringen mÄste gÄ hand i hand. Det finns stora risker kopplat till infrastrukturprojekt men det finns ocksÄ stor möjlighet till samhÀllsekonomisk lönsamhet.

ÖvergĂ„ng till 24-timmarsmyndighet : vad krĂ€vs för att en kommun skall lyckas?

Det övergripande syftet med en 24-timmarsmyndighet Àr att förbÀttra servicenivÄn för landets invÄnare. Medborgarna skall ha möjlighet att utnyttja samtliga myndigheters tjÀnsteutbud via Internet.Utvecklingen mot detta mÄl har pÄbörjats och vi har i denna uppsats valt att undersöka vilka faktorer som Àr avgörande för att en kommun skall lyckas i sitt arbete mot att bli en 24-timmarsmyndighet.Ett 60-tal av Sveriges kommuner ingÄr idag i ett samarbete som kallas Sambruk. Denna ekonomiska förening har som syfte att skapa en plattform för gemensam utveckling av e-tjÀnster för kommuner. Sambruk gör det möjligt för kommuner att dela pÄ utvecklings-kostnader för ny programvara samt att utbyta kunskap och erfarenheter med varandra.Jönköpings kommun Àr en föregÄngare i detta projekt, vilket ocksÄ har gjort att kommu-nen ligger i framkanten inom omrÄdet. Vi har med anledning av detta valt att utföra vÄr studie pÄ Jönköpings kommun.

Nya tider för försvarasstrategier : En fallstudie som behandlar försvarsstrategier och IR

Det övergripande syftet med en 24-timmarsmyndighet Àr att förbÀttra servicenivÄn för landets invÄnare. Medborgarna skall ha möjlighet att utnyttja samtliga myndigheters tjÀnsteutbud via Internet.Utvecklingen mot detta mÄl har pÄbörjats och vi har i denna uppsats valt att undersöka vilka faktorer som Àr avgörande för att en kommun skall lyckas i sitt arbete mot att bli en 24-timmarsmyndighet.Ett 60-tal av Sveriges kommuner ingÄr idag i ett samarbete som kallas Sambruk. Denna ekonomiska förening har som syfte att skapa en plattform för gemensam utveckling av e-tjÀnster för kommuner. Sambruk gör det möjligt för kommuner att dela pÄ utvecklings-kostnader för ny programvara samt att utbyta kunskap och erfarenheter med varandra.Jönköpings kommun Àr en föregÄngare i detta projekt, vilket ocksÄ har gjort att kommu-nen ligger i framkanten inom omrÄdet. Vi har med anledning av detta valt att utföra vÄr studie pÄ Jönköpings kommun.

Torrhamnsutveckling med Public-Private Partnerships

Bakgrund och problem: Forskare menar att realisering av torrhamnskonceptet kan medföra en rad fördelar, men dessa Àr spridda pÄ flera aktörer, inklusive privata och offentliga, varför en problematik uppstÄr kring fördelning av roller, insatser och nytta. Den offentliga och privata sidan mÄste samarbeta, genom sÄ kallade Public-Private Partnerships (PPP) men motsÀttande mÄlsÀttningar kan hindra utvecklingen. Utbudet av forskning och modeller för PPP vid infrastrukturutveckling Àr inriktad pÄ betydligt större projekt Àn torrhamns-utveckling, varför applicering av detta inte passar. Behov finns av nya modeller och forskning Àr trÀngande.Syfte: Att belysa viktiga aspekter inom samarbeten mellan privata och offentliga aktörer vid utveckling av torrhamnar, genom att teoretiskt och empiriskt undersöka och analysera relationen mellan de bÄda sidorna. Med hjÀlp av existerande modeller och resultat frÄn egna fallstudier skapas i tvÄ steg en modell för att illustrera hur samarbetet fungerar.Metod: Arbetet genomförs med en hermeneutisk vetenskapssyn och en kvalitativ ansats.

GÄr det att planera för bildelning? : En studie av förutsÀttningar för möjlig utveckling av bildelningskoncept

De senaste Ären har tekniska förutsÀttningar, ekonomiska behov och ökade miljöproblem lett till en utveckling bort frÄn massbilism i mÄnga av OECD-lÀnderna. Allt fler deltar allt oftare i att dela resurser som ett sÀtt att minska de allt ökande kostnader som det innebÀr att Àga och driva ett privatfordon. DelningstjÀnster kan ses som ett ökat intresse för vÄr omvÀrld men kanske frÀmst som nÄgot som förenklar och sÀnker de kostnader som starkt Àr kopplade till mobilitet. Allt fler urbana livsstilar gör sig helt enkelt oberoende av att kunna transporteras med bil, till fördel för alternativen. Sett i skuggan av det utgör bildelning ett alternativ till att Àga sitt fordon men ÀndÄ ha fortlöpande tillgÄng till mobilitet nÀr den behövs. BildelningstjÀnster eller bilpooler fungerar som ett komplement till de andra transportsÀtten som innefattas i det multimodala och effektiva transportsystemet, sÄsom gÄng, cykel, buss, spÄrvagn, tunnelbana, hyrbil et cetera.

LÀgger strandskyddet en död hand över Lysekil? ? om mottagandet av det utökade strandskyddet och dess förvÀntade effekter pÄ kommunens utveckling

Lysekils kommun har en minskande och Äldrande bofast befolkning samtidigt som befolkningen drastiskt ökar under sommarmÄnaderna. UngefÀr hÀlften av bostÀderna stÄr tomma under stora delar av Äret. Turister och fritidsboende utgör en tillgÄng för kommunen i form av besöksnÀring, samtidigt bidrar de till stigande bostadspriser. SÄledes Àr inte fler fritidshus önskvÀrt utan snarare billigare bostÀder för Äretruntboende dÀr ett havsnÀra lÀge inte Àr prioriterat (Lysekil 2012).Strandskyddet Àr till för att sÀkra allmÀnhetens tillgÄng till strÀnderna och att skydda viktiga miljöer för vÀxter och djur (SFS 1998:808). LÀnsstyrelsen i VÀstra Götaland har i december 2014 antagit den strandskyddsremiss i vilken det har skett en utökning av strandskyddet frÄn generellt 100 meter till 300 meter lÀngs den bohuslÀnska kusten.

FolkhÀlsa i översiktligplanering- med fokus pÄ fysisk aktivitet

FolkhÀlsa och folkhÀlsomÄl Àr Àmnen som vid en första tanke tycks ligga lÄngt bort frÄn stadsplanering. Faktum Àr dock att mÀnniskors vardag pÄverkas av hur staden planeras, viket Àr logiskt. Hur en individ vÀljer att förflytta sig frÄn en mÄlpunkt till en annan pÄverkas exempelvis av vilken infrastruktur som finns, vilka avstÄnd det handlar om, vilken aktivitet individen Àr pÄ vÀg till eller frÄn samt vilken tid pÄ dygnet som förflyttningen sker. Flertalet resor sker idag med bil eller kollektivtrafik, vilket innebÀr att mÀnniskan transporteras stillasittandes. MÄnga arbeten utförs idag stillasittande och flertalet fritidsaktiviteter innebÀr Ànnu mer stillasittande.

Generella geografiska tjÀnster inom Polisen: införande av SOA ökar nyttan av lÀgesinformation

Utvecklingen av GIS-applikationer inom Polisen har gÄtt frÄn feta klienter till tunna webbklienter de senaste Ären. AnvÀndningen av geografiska data i övriga system har samtidigt ökat och dÄ handlar det framförallt om koordinatsatta adresser. Hittills har det krÀvts en hel del jobb med speciallösningar och dubbellagring av information. Med den tjÀnstebaserade arkitektur, SOA, som hÄller pÄ att införas finns förhoppning om att komma bort frÄn detta och pÄ sÄ sÀtt minska underhÄllsarbete samt underlÀtta för ny anvÀndning av den geografiska informationen. Syftet med detta arbete har varit att utreda behovet av generella GIS- tjÀnster samt hur plattformen för dessa ser ut.

Utveckling av arbete med stÀndiga förbÀttringar: en fallstudie vid Akzo Nobel Surface Chemistry, Production Surfactants i Stenungsund

Den ökade förÀndringstakten i samhÀllet pÄ grund av ny teknik, internationalisering och att samhÀllet blivit alltmer mÄngkulturellt bidrar till att större krav stÀlls pÄ företag att hela tiden förbÀttra sin verksamhet. Akzo Nobel Surface Chemistry, Production Surfactants i Stenungsund, har huvudsakligen sina kunder och konkurrenter runt om i Europa. DÄ Sverige ligger i utkanten av detta omrÄde tar det omkring en leveransdag lÀngre tid för Production Surfactants att leverera sina produkter i jÀmförelse med företagets konkurrenter. Detta medför att Production Surfactants behöver kompensera denna lÀngre leveranstid genom exempelvis högre produktkvalitet, större flexibilitet eller lÀgre priser för att ha möjlighet att tÀvla pÄ marknaden. För att uppnÄ detta behöver Production Surfactants utveckla och systematisera sitt förbÀttringsarbete.

HÄllbar utveckling av transportsystem : en studie av hur Mobility Management implementerats i Lunds kommun

Mobility Management Àr en teori för utveckling av hÄllbara transportsystem. Teorin tar avstamp i beteendepÄverkande ÄtgÀrder med syfte att förÀndra resan innan den Àger rum. Genom att förÀndra sÀttet vi ser pÄ resor, anvÀnder transportmedel och gör vÄra vardagliga val, kan obefogat bilanvÀndande bytas ut mot kollektivtransport, cykel och gÄng, vilka ses som mer miljövÀnliga. Genom samordning och ett effektivt anvÀndande av transportsystemet kan energi och resande sparas in vilket leder till en bÀttre miljö bÄde i form av mindre utslÀpp, buller och gÀstvÀnligare stÀder. Den hÀr uppsatsen tar utgÄngspunkt i Lunds kommun för att undersöka hur Mobility Management kan tillÀmpas i praktiken och vilka effekter som uppkommer.

Finita Element Metoden som verktyg för systemberÀkning av Alnöbron: Möjligheter och begrÀnsningar i modelleringen av spÀnnarmerade konstruktioner

Med tiden förÀndras mÀnniskans sÀtt att leva och dÀrmed anvÀndandet av befintliga konstruktioner. Det finns ett stort vÀrde av att fortsÀtta anvÀnda konstruktionerna och anpassa dem till dagens behov. De senaste decennierna har cykeln fÄtt en mer betydande roll i vardagen, vilket krÀver en sÀker och lÀttillgÀnglig infrastruktur. Sundsvalls Kommun har uttryckt en önskan om att undersöka möjligheten att flytta körfÀlten pÄ Alnöbron för att ge plats Ät en bredare gÄng- och cykelvÀg pÄ brons ena sida. Trafikverket har i och med detta bestÀllt en bÀrighetsutredning av Alnöbron för att utvÀrdera om det Àr möjligt att anpassa den befintliga bron till dagens behov samt för att kontrollera dess funktion i sitt nuvarande utförande.Alnöbron uppfördes under 1960-talet och förbinder Alnön med fastlandet strax norr om Sundsvall.

If you can't beat them, join them : En studie av airline franchising och dess utveckling i Europa

Airline franchising var ett otÀnkbart begrepp för bara nÄgra Är sedan. Avregleringen i Europa har haft en avsevÀrd betydelse för branschens utveckling dÀr flygbolagen prövat olika strategier för att tampas med de konkurrenssituationer som har uppstÄtt. En av de mindre kÀnda och mer djupgÄende strategiska lösningar som förekommit bland stora flygbolag i Europa har varit franchising. Syftet med studien Àr att kartlÀgga och analysera airline franchising ur ett europeiskt perspektiv och undersöka vilka orsaker som ligger bakom dess utveckling samt skapa en prognos för utvecklingen av airline franchising i Europa. Studien antar en hermeneutisk ansats och utförs genom en omfattande litteraturstudie samt sex personliga intervjuer med företrÀdare frÄn myndigheter, flygbolag och andra intressenter.

Ljus och mörker i det offentliga rummet : Om kommunal belysningsplanering och dess trygghetsskapande arbete i den moderna staden

VÄra stÀder och tÀtorter skiftar snabbt karaktÀr efter det att solen gÄtt ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fÄtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av Äret. Utomhusmiljöer som dagtid Àr behagliga och fulla av liv kan kvÀllstid kÀnnas hotfulla. Detta kan till stor del hÀrledas till undermÄlig belysning. FörmÄgan att kÀnna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försÀmras avsevÀrt nÀr solens naturliga ljus ersÀtts av konstgjort ljus.

Bergmekanisk analys av bergtunnel genom Kiirunavaara

LKAB:s gruva i Kiruna breder ut sig, hittills Àr det enbart LKAB:s egna omrÄden som drabbats, men inom loppet av nÄgra Är kommer ocksÄ infrastruktur och bostÀder i Kiruna att beröras. Banverket har bedömt att den nuvarande jÀrnvÀgen mÄste ersÀttas 2012. Den nya jÀrnvÀgen kommer att gÄ i en strÀckning vÀster om Kiirunavaara, genom LKAB:s industriomrÄde. Passagen förbi LKAB:s industriomrÄde innebÀr att en kompromiss mellan jÀrnvÀgens och LKAB:s intressen mÄste göras. Av den anledningen utreds nu tre alternativ för jÀrnvÀgens passage mellan Kiirunavaara och sedimentdammarna, varav det ena Àr tunnelalternativet Kv125.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->