Sök:

Sökresultat:

479 Uppsatser om Stödjande infrastruktur - Sida 21 av 32

BIM och 4D i infrastrukturprojekt: Planering av vÀg och jÀrnvÀg i tidiga skeden

Syftet med examensarbete Àr att studera och ta fram dels i vilken utstrÀckning virtuella bygg-metoder anvÀnds inom infrastrukturprojekt idag och dels en arbetsprocess för att anvÀnda byggnadsinformationsmodeller (BIM) och 4D-modellering frÄn skisstadiet till fÀrdiga handlingar. Arbetet med denna rapport pÄbörjades med en kartlÀggning av vilka programvaror skribenterna hade att tillgÄ vid sitt universitet, i detta fall Autodesk Infrastructure suite 2014. Examensarbetet Àr utfört genom fokusgruppintervju med personal frÄn Trafikverket investering. Projektledare, arbetsledare och projektingenjörer valdes att intervjuas för att ta reda pÄ hur mycket 4D, BIM och digitala 3D-projekteringsmetoder egentligen anvÀnds inom Trafikverket idag. Efter intervjuerna med fokusgruppen sÄ intervjuades ett antal experter inom virtuellt byggande.

CAS och folkrÀtt : hur undviks att CAS i fredfrÀmjande insatser inte genomförs i enlighet med Sveriges folkrÀttsliga förpliktelser rörande skydd för individen?

Under första hÀlften av 2000-talet blev det aktuellt för svenska flygvapnet att öva för att utföraflygunderstöd till markförband, bl.a. genom skapande av ett s.k. ?accelerationsspÄr CAS?. Det harframkommit att utförande av CAS i den konflikt som för nÀrvarande pÄgÄr i Afghanistan har tidvishaft svÄrt att förhÄlla sig till folkrÀtten pÄ ett positivt sÀtt.

Förslag till KronfÄgels underhÄllsstrategi - 19 steg i rÀtt
riktning: en fallstudie vid KronfĂ„gel i Åsen

UnderhĂ„ll av anlĂ€ggningstillgĂ„ngar Ă€r en funktion lika komplex som anlĂ€ggningstillgĂ„ngarna i sig. Det handlar inte enbart om hur och nĂ€r nĂ„got underhĂ„lls utan ocksĂ„ om hur verksamheten ska styras och ledas, och om underhĂ„llsstrategi. En underhĂ„llsstrategi Ă€r en plan för att nĂ„ satta underhĂ„llsmĂ„l. Vid underhĂ„llsavdelningen pĂ„ KronfĂ„gel i Åsen finns emellertid inga mĂ„l eller andra styrande dokument. Avdelningen arbetar dĂ€rför sĂ„ taktiskt som möjligt i förhoppning om att ligga i linje med företagets bĂ€sta.

Storkommunreformen 1952 i Sunne : utifrÄn perspektiven makt, konflikt, konsensus och lokal identitet

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka hur storkommunreformen 1952 genomfördes i dĂ„varande Sunne landskommun, VĂ€stra Ämtervik, Östra Ämtervik och Sunne köping. Sammanslagningen undersöks utefter tvĂ„ konfliktlinjer som uppstod under 1947-1951. Den ena konfliktlinjen gĂ€ller relationen mellan de tre kommunerna och köpingen. Den andra konfliktlinjen belyser kommunernas process gentemot staten.Undersökningen Ă€r utformad som textanalys av kommunala handlingar och tidningsartiklar frĂ„n lĂ€ns- och lokaltidningen. Metoden Ă€r att gĂ„ igenom materialet utifrĂ„n en induktiv process och i den slutgiltiga analysen följa en deduktiv process gentemot hypoteser mot materialet.

Motivation och Meningsskapande i det Digitala Arbetslandskapet: En Studie av Distansarbetets P?verkan

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Vatten, arsenik och etik? En fallstudie av Sidas bistÄndsprogram RESP i Bangladesh och reaktionerna pÄ en landsomfattande arsenikkatastrof

BAKGRUND: arsenik i grundvattenbrunnar har blivit ett allvarligt folkhÀlsoproblem i Bangladesh. Mellan 35-57 miljoner mÀnniskor riskerar att dricka arsenikförgiftat vatten. Arsenik Àr cancerframkallande och arsenikförgiftning Àr vanligast hos fattiga mÀnniskor. HÀlsoministern i Bangladesh meddelade 1996 att det uppstÄtt en landsomfattande kris och att dödsfall rapporterats. Sida finansierade lÄn till grundvattenbrunnar i Bangladesh mellan 1992 och 2000 genom bistÄndsprogrammet RESP.

Vindkraft i stadsmiljö- Kvarnholmen

Mot bakgrund av regeringens mÄl för klimat- och energipolitik ska Stockholm bedriva utveckling och utbyggnad av miljöprofilerade stadsdelar och ligga i frontlinjen inom omrÄdet tillÀmpning av miljöteknik och kunnande i stadsutveckling, byggande och förvaltning till Är 2030.Projektet Àr en oberoende förstudie om införandet av smÄskalig vindkraft för att öka mÀngden energi frÄn hÄllbara energikÀllor för stadsdelen Kvarnholmen som 2011 Àr i utbyggnadsfasen.Projektets syfte Àr att sammanstÀlla kunskap om befintliga tekniska lösningar, urval av passande vindkraftverk för omrÄdet utifrÄn geografiska förutsÀttningar, infrastruktur, prestanda, störningspotential och kostnadsanalys. MÄlet Àr att bedöma hur stort energitillskott lokal vindkraft kan ge omrÄdet.SammanstÀllning av kunskaper och befintliga lösningar har genomförts med information frÄn publicerade vetenskapliga artiklar, böcker och skrifter inom omrÄdet. Strategin för att enkelt och metodiskt presentera informationen Àr att inleda litteraturstudien brett för att mer och mer riktas in pÄ huvudmÄlet, vindkraft i stadsmiljö. Innan vindkraften kan beskrivas mÄste vinden och dess fenomen redogöras dÀrefter beskrivs vilka lagar och regler som styr uppförandet av vindkraftverk. Störningsmomentet Àr viktigt, dÄ stadsmiljö med nÀrliggande boende medför en kÀnslig omgivning.Införandet av vindkraft pÄ Kvarnholmen ger cirka 202 MWh per Är i energitillskott med den uppsatta modellen.

Uppfattningar och reaktioner av destruktivt ledarskap

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Kollektivtrafik som verktyg för regional utveckling -Fallstudie : Bengtsfors ? TrollhÀttan/VÀnersborg/Uddevalla

Syftet med detta examensarbete har varit att studera möjligheterna att förbÀttra kollektivtrafiken mellan Bengtsfors kommun och Trestadsregionen (VÀnersborg, TrollhÀttan och Uddevalla) sÄ att den blir attraktivare för arbetspendling bÄde pÄ kort och lÀngre sikt. Tanken Àr att examensarbetet skall utgöra en del av ett beslutsunderlag för den framtida kollektivtrafikutvecklingen dÄ den utgör ett viktigt verktyg för att ge mÀnniskor större möjligheter att bo kvar i Bengtsfors genom att erbjuda bÀttre förutsÀttningar att ta ett arbete pÄ annan ort. Restiderna mellan Bengtsfors och Trestadsregionen Àr idag allt för lÄnga för att vara attraktiva för arbetspendling. Bengtsfors kommun har de senaste tio Ären genomgÄtt omfattande förÀndringar i nÀringslivet, som inneburit att mer Àn 1200 arbetstillfÀllen försvunnit frÄn ett fÄtal stora tillverkningsindustrier. Det Àr dÀrför angelÀget att bromsa utflyttningen frÄn kommunen.

Utveckling av webbtjÀnst för BIS Rapportgenerator pÄ Banverket

Banverket Àr den myndighet som har ansvaret för jÀrnvÀgstransportsystemet i Sverige och Àr en producent av jÀrnvÀgsinformation. En stor del av infrastrukturinformationen lagras i baninformationssystemet BIS och Banverket Àr förpliktad att tillhandahÄlla den. I nulÀget Àr informationen Ätkomlig pÄ ett lÀtt sÀtt frÀmst internt. Dessutom stÀller dagens samhÀlle krav pÄ att informationen ska levereras enligt standard. Standardiseringsorgan har tagit fram standarder för geografisk information som svar pÄ behovet att ÄteranvÀnda och samutnyttja geografiska data. VÄrt examensarbete Àr genomfört pÄ Banverket Verksamhetsstöds IT-avdelning och var inriktat pÄ att kartlÀgga standarder för geografisk information och utveckla en webbtjÀnst för BIS för att öka tillgÀngligheten till informationen. Rapportens kunskapsbidrag Àr en analys av standarder för geografisk information som Àr relevanta för jÀrnvÀgsnÀtet.

Hur ska individen stimuleras för att vilja stanna kvar i ett lÄngtidsprojekt?

Idag ser man trender som tyder pÄ att det blir allt vanligare för en arbetstagare att byta arbetsplats. Detta kan drabba kunskapsföretag extremt hÄrt eftersom kunskap plötsligt försvinner frÄn företaget, om de inte har lyckats tagit vara pÄ den redan. Denna rapport behandlar teori och empiri kring hur tyst kunskap kan bevaras i ett företag genom att bygga upp en lojalitet hos arbetstagaren. Information samlades genom nÄgra kvalitativa och en kvantitativ undersökning. De kvalitativa undersökningarna bestod av ett frÄgeformulÀr som skickades till tvÄ stora aktörer inom infrastruktur och till en statlig myndighet.

Taktiskt mobilteleutnyttjande utan eget RAN! : Àr det möjligt?

Syftet med denna uppsats Àr att studera och diskutera Försvarsmaktens möjligheter att utnyttja civil mobilteleteknik (COTS) och kommersiell kommunikationsinfrastruktur dÄ eget radioaccessnÀt saknas eller ej finns tillgÀngligt. Tidshorisonten strÀcker sig intill 2015.Med anledning av den pÄgÄende utvecklingen av mobil telekommunikation, studeras och diskuteras möjligheterna att anvÀnda civil teknik dÄ eget radioaccessnÀt ej finns tillgÀngligt. Inledningsvis görs en inventering och beskrivning av teknikutvecklingen. DÀrefter studeras kontrollmöjligheter och mÄlsÀttning för framtida utbildning samt materielanskaffningsprinciper. I analysen vÀgs de studerade omrÄdenas slutsatser mot en utvÀrderingsmodell, som omfattar specifika krav och scenarion i syfte att finna ut möjligheter och begrÀnsningar vid ett utnyttjande i Försvarsmakten.

Vad attraherar utlÀndska direktinvesteringar? : Om FDI och Utveckling i Brasilien

UtlÀndska direktinvesteringar Àr avgörande för en regions utveckling. Investerarna i sin tur Àr intresserade att investera i miljöer dÀr det finns positiva förutsÀttningar för en lyckad investering. SÄdana förutsÀttningar kan bland annat, vara; gynnsam storlek pÄ marknad, stabil ekonomisk situation, grad av öppenhet, infrastruktur och kostnad för arbetskraft och investeringar. De bÄda delstaterna Pernambuco och Para i Brasilien har lÀnge haft svÄrt att attrahera utlÀndska direktinvesteringar. Följaktligen ligger man efter övriga Brasilien i mÄnga avseenden nÀr det kommer till exempelvis levnadsstandard och utbildningsnivÄ.Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för respektive stats förutsÀttningar att attrahera investeringar baserat pÄ variabler som tidigare forskning presenterat.

Med historiskt perspektiv pÄ matematiken- Den kunskapsteoretiska grunden till ett historiskt perspektiv i matematikundervisningen

I skolans styrdokument, Lpo/Lpf 94 liksom i kursplanerna i matematik för grundskolans senare Är och gymnasieskolan, anges bl.a. att matematiken skall ge eleverna ?insikt i Àmnets historiska utveckling, betydelse och roll i vÄrt samhÀlle?. En studie av de teoretiska stÄndpunkter och argument som ligger till grund för formuleringar som denna visar att ett historiskt perspektiv pÄ matematikundervisningen framförallt kan motiveras utifrÄn tvÄ olika kunskapsaspekter, Ä ena sidan matematiken som bidragande till elevernas bildning och medborgerliga kunskaper, Ä andra sidan matematiken som bidragande till elevernas förstÄelse inte endast för ?skolmatematik? utan ocksÄ för de matematiska strukturer som finns integrerade överallt i vÄr kultur via teknik och infrastruktur.En studie av matematikhistoriens roll i undervisningen dels utifrÄn ett bildnings-, dels ett förstÄelseperspektiv, visar att det finns ett flertal motiv för att ta in historiska exempel och problemi matematikundervisningen.

Reaktion och Aktion : -­ TillvÀxt i en digital musikvÀrld

 Den digitala revolutionen möjliggjorde fildelning av musik via Mp3?formatet pÄ en global nivÄ till miljontals anvÀndare. För musikindustrin resulterade detta i att musik inte ansÄgs vara en produkt utan en tjÀnst eller service. Det hÀvdas att denna förÀndring Àr anledningen till att musikindustrin har i princip halverat sin omsÀttning pÄ en global nivÄ sen 1999. Den digitala revolutionen har kommit att utmana och ifrÄgasÀtta den traditionella musikindustrins strukturer och tillvÀgagÄngssÀtt.VÄr rapport belyser den digitala revolutionens inverkan pÄ dagens musikbolag.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->