Syfte Sexualiteten är en viktig del av människor välbefinnande. Trots att forskning visat att samtal om sexualitet på behandlingshem kan vara till stor hjälp under institutionstiden tas ämnet sällan upp. Jag vill få en djupare förståelse av hur personalen beskriver sina kunskaper om sexualitet och bemötande av densamma på behandlingshem.Frågeställningar - Hur beskriver personalen på behandlingshem sin kunskap om sexualitet?- Hur tänker personalen kring bemötande av sexualitet på behandlingshem?Metod Jag har använt mig av kvalitativ metod och dels gjort en semistrukturerad intervju, dels skickat ut ett antal frågeformulär med mestadels öppna frågor. Personalen som svarat på frågorna arbetar på ett LVU-hem och ett LVM-hem.

Avsikten med mitt arbete är att undersöka hur personalen på ett boendestöd för människor med dubbla diagnoser använder sin kunskap i det dagliga arbetet, hur det påverkar personalen själva, brukarna och verksamheten. De har en bred kunskap och jag ville undersöka den tysta kunskapen och försöka se hur den skapar allianser mellan personalen och brukarna. För att kunna åskådliggöra detta svårmätbara område så använde jag bland annat Polanys Kunskapsbegrepp. Genom litteratur i ämnet har jag sammanställt några viktiga beståndsdelar i denna kunskap, såsom kulturens betydelse, hur språket påverkas, och även på vilket sätt individen bidrar till den tysta kunskapen och till slut hur detta skapar ett förtroende mellan personalen och brukaren. Med hjälp av kvalitativa studier intervjuade jag fem personer som arbetar vid detta dubbeldiagnosboende.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på en skola med fokus på personalens raster och pauser. Jag har, dels genom egna erfarenheter under lärarutbildningen och dels genom att ta del av Nordängers avhandling Lärares raster, Innehåll i mellanrum (2002), tagit del av information som visar på att det är bristfälligt med raster och pauser på en del skolor. Informationen pekar på olika aspekter som hindrar personalen att kunna ta ut sina raster. Några av dessa aspekter är att personalen blir hindrad av eleverna, de måste förbereda lektionerna och de måste få tag på någon under sin rast. Med mitt arbete ville jag peka på en möjlighet till förändring i positiv riktning.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur personalen bemöter de boendes sexuella behov i ett boende för utvecklingsstörda. Sexualitet är ett grundbehov hos människan. Den fysiska sexualiteten utvecklas på samma sätt hos utvecklingsstörda som hos alla andra människor, det är i det kognitiva tänkandet svårigheterna ligger. Många gånger möjliggör eller förhindrar personalens egna attityder och värderingar samt kunskap eller okunskap de utvecklingsstördas sexuella behov. Studien bygger på litteratur som skrivits inom området samt personliga intervjuer med personal som arbetar på gruppbostäder för utvecklingsstörda.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur intern kommunikation används som strategiskt verktyg i norska IKEAs Corporate Social Responsibility arbete.Metod: I studien har kvalitativ metod tillämpats. Det empiriska materialet har samlats in genom personliga intervjuer. Dels med personal som ansvarar för kommunikationen av CSR och dels med personal som har andra arbetsuppgifter, exempelvis försäljning och kassaarbete. Materialet har kompletterats med observationer på varuhuset och och studium av styrdokument.Slutsatser: Personalen är överlag positiv till IKEAs CSR-arbete men har olika attityder till CSR, alla håller inte med de ansvariga för CSR om att både samhället och IKEA tjänar på att IKEA tar ansvar. Den viktigaste informationskanalen för internkommunikation av CSR tycks vara event marketing och kampanjer.

Vi har gjort en kvalitativ studie baserad på intervjuer. Vi har använt oss av en hermeneutisk ansats vid tolkning av intervjuerna. Syftet med studien har varit att förklara hur personalens stämpling och utövning av social kontroll på ungdomar som vistats på institution ökar riskerna för institutionsskada. Vi har relaterat institutionsskada till fem stycken faktorer som påverkar ungdomens möjligheter att bryta sig in i samhället. Vid analys av vår empiri har vi använt oss av tre olika teorier.

SammanfattningSyfteAaron Antonovsky, medicinsk sociolog, beskriver känsla av sammanhang, KASAM, i vilken utsträckning vi uppfattar tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull. Detta menar han har stor betydelse för hur vi klarar påfrestningar i livet och därmed upprätthåller hälsa.Studien undersöker om det finns ett samband mellan antal timmars utövande av fysisk aktivitet och grad av KASAM hos personalen på en skola.  Metod Studien gjordes som en kvantitativ fallstudie på en skola i södra Norrland. Aaron Antonovskys livsfrågeformulär (KASAM - 13) användes för att mäta personalen KASAM. Ytterligare en enkät användes där personalen fick besvara antal timmar fysisk aktivitet de utövande per vecka, sysselsättning på skolan, ålder, kön och civilstånd. Urvalet gjordes utifrån bekvämlighetsprincipen.

Målet med vårt arbete var att ta reda på hur personal inom vård och omsorg för vuxna enligt LSS 9 § 9 upplever sitt bemötande gentemot vårdtagarna. Våra frågeställningar var: Vad har personalen för kunskap om personer med autismspektrumtillstånd? Hur bemöter personalen brukarna vid konflikter? Förekommer det kränkningar eller tvångsåtgärder på gruppbostaden? Hur upplever personalen fenomenet kränkningar och begräsningsåtgärder gentemot brukarna? För att genomföra denna studie använde vi oss av en kvalitativ metod. Det empiriska materialet i studien samlades in genom sex intervjuer med personal från olika gruppbostäder enligt LSS. För att analysera våra insamlade empiriska data använde vi oss av teorier och teoretiska begrepp som disciplin och normalisering, maktrelationer och institutioner. Vår analys resulterade i sju olika teman; att leva upp till omgivningens värderingar och normer, tvång och övergrepp, personalens dubbla roller, välviljan och den eviga barndomen, faktorer som leder till utbrott och utbildning. Våra resultat visar hur personalen överför sina värderingar på användarna att påverka dem i en viss riktning.

För att höja kvalitén på vården, bör personalen lyssna på patienterna som är vård konsumenterna. Syftet är att studera god omvårdnad ur ett patient perspektiv, för att kunna anpassa omvårdnaden till patienternas behov utifrån befintliga resurser på en ortopedavdelning. Studien utfördes i samverkan mellan Högskolan i Skövde och ett väst-svenskt sjukhus där ingick studier med sjuksköterskor och undersköterskor på samma ortopedavdelningar. Författaren ville se om de tyckte som patienterna. Denna studie är gjord med kvalitativ ansats metoden är innehållsanalys.

Undersökningens syfte var att beskriva äldre personers inflytande i relation till omsorgspersonalen kring måltidssituationen på ett särskilt boende. För att ta reda på detta genomfördes två observationsstudier vid måltidssituationen på ett särskilt boende. Vid samma äldreboende gjordes även fyra kvalitativa intervjuer med äldre personer. Mats Franzéns (2000) maktteori samt Per-Erik Liss (2004) definition av begreppet empowerment har använts vid analysen av det empiriska materialet. Resultatet av undersökningen visade att de äldre har ett mycket begränsat inflytande över måltidssituationen på äldreboendet.

Syftet med studien är att utifrån arbetstagarens subjektiva upplevelser undersöka hurarbetstid påverkar välbefinnande och stress.Studien genomfördes med en kvantitativ ansats. En enkät besvarades av 47respondenter på fyra arbetsplatser, varav två arbetar med sextimmars arbetsdag ochtvå arbetar med åttatimmars arbetsdag. Resultatet presenteras huvudsakligen medhjälp av frekvensfördelningar, men även medelvärde används.För att analysera resultatet användes tidigare forskning om work-life conflict, stressoch arbetsbelastning. Även role strain theory användes för att belysa den rollkonfliktsom uppstår då arbetslivet ska kombineras med privatlivet.Resultatet visar att personalen som arbetar sextimmarsdagar i större utsträckningaldrig har problem att kombinera arbete med fritid. Personalen som arbetaråttatimmarsdagar upplever de flesta stressymptom mer frekvent än personalen somarbetar sextimmarsdagar, förutom gällande sömn samt värk i rygg och nacke.Resultatet visar inga tecken på att personalens arbetsbelastning höjs med enarbetstidsförkortning.Studiens slutsats blir således att personalen som arbetar sextimmarsdagar tenderar attha bättre balans mellan arbete och fritid, samt skatta sin hälsa högre än personalensom arbetar åttatimmarsdagar..

Kommunikation är ett viktigt redskap som vi människor använder oss av i samspelet med andra. Genom att kommunicera förmedlar vi våra tankar, känslor och önskningar. Men personer som lider av demens har en begränsad förmåga att kommunicera med omgivningen. Demens är en sjukdom som karaktäriseras av intellektuella och känslomässiga förluster. Under demenssjukdomens förlopp utvecklas både verbala och ickeverbala svårigheter som leder till problem i det kommunikativa omsorgsmötet.

Omlokalisering av statlig verksamhet innebär att statliga organisationer flyttar från en ort till en annan. Under 2008 slutförs den största statliga omlokaliseringen i Sverige sedan 1970-talet och detta innebär ett unikt tillfälle att studera en typ av organisationsförändring som är relativt outforskad. Syftet med denna studie var att beskriva hur personalen som valde att inte flytta med organisationen upplevde omlokaliseringen, samt hur de använde coping för att hantera denna organisationsförändring. Induktiv tematisk analys av fyra intervjuer resulterade i fem huvudsakliga teman med underteman. Dessa visade att personalen upplevde omlokaliseringen som påfrestande eftersom den ledde till utanförskap och oro över egen anställningsbarhet.

Informationssäkerhet är något väldigt aktuellt i dagsläget då mer och mer information och arbetsuppgifter datoriseras. Det är därför viktigt att de som arbetar med datorer har en god informationssäkerhetsmedvetenhet. Denna studie är utförd på Skatteverkets kontor i Linköping genom främst ett antal intervjuer. Studien inriktar sig på personalens informations- säkerhetsmedvetenhet samt hur Skatteverkets åtgärder påverkar personalens informations- säkerhetsmedvetenhet.Den teoretiska referensramen byggs till största del upp av teori kring informationssäkerhet och informations- säkerhetsmedvetenhet, samt även till viss del av organisationsteori. Teorin har sedermera fått utgöra hur informationssäkerheten bör se ut, generellt sett, i en organisation.

Detta examensarbete handlar om kvalitetsarbetet på en nystartad öppen kvinnoanstalt. Vi gavs med denna uppsats en unik chans att studera en verksamhet som befann sig mitt i en skapandeprocess. Vårt syfte var att ta reda personalens egen definition av och syn på kvalitetsarbetet, och vår studie fokuserade på hur personalen omsatte detta i praktiken. Metoden har varit kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. Vår problemformulering rörde vilka aspekter som är nödvändiga för en lyckad implementering av kvalitetsarbete, samt hur problem i detta kan te sig och hur dessa i så fall hanteras.