Det här examensarbetet undersöks hur en kommunal förskola och ett föräldrakooperativs bemötande och åtgärder ser ut när det gäller barn som blivit utsatta för fysiska övergrepp. Arbetet utgår från frågeställningarna:Har de två förskolorna riktlinjer för att hantera problematiken kring fysiska övergrepp mot barn?Vilka likheter finns det i riktlinjerna när det gäller bemötande och åtgärder?Vilka skillnader finns det i riktlinjerna när det gäller bemötande och åtgärder?En jämförelse mellan de två förskolorna görs genom en textanalys av två dokument, föräldrakooperativet har en kris och beredskapsplan och den kommunala har ett policydokument som belyser anmälningsplikten. Analyserna kommer att sker ur ett hermeneutiskt synsätt samt i en kvalitativ bearbetning. Arbetet tar även upp anmälningsplikten förskolan står inför när misstanke eller oro uppkommer hos personalen.

Organisationer idag använder ofta flera olika kommunikationskanaler vilket underlättar kommunikationen, eller gör det verkligen det? Syftet med studien är att beskriva och analysera hur personal på olika nivåer i en organisation upplever kommunikationen i den egna organisationen samt att identifiera möjliga förbättringar av denna kommunikation.  Följande frågeställningar ställdes för att kunna besvara studiens syfte; Hur upplever medarbetare, mellanchefer och personalchefen att e-post och intranät som kommunikationskanal inom organisationen fungerar idag? Hur upplever medarbetare, mellanchefer och personalchefen att den muntliga och direkta kommunikationen inom organisationen fungerar idag? Hur upplever medarbetare, mellanchefer och personalchefen att kommunikationskanalerna e-post, intranät samt muntlig och direkt kommunikation kan förbättras inom organisationen? Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av åtta intervjuer med en personalchef, tre mellanchefer och fyra medarbetare i en facklig organisation. Den här studien visar flera likvärdiga resultat som vid tidigare forskning. Personalen upplever att kommunikationen genom kommunikationskanalerna e-post, intranät samt muntlig och direkt kommunikation fungerar ganska bra/bra inom organisationen. I studien framkom att det är den muntliga och direkta kommunikationen som fungerar bäst inom organisationen.

Företag bör helst bara genomföra aktiviter som skapar värde för kunden. Ett värdeflöde är de processer som används när en produkt förädlas. Genom att göra en värdeflödesanalys går det att identifiera vilka aktiviteter som är värdeskapande respektive icke värdeskapande. Uppdragsgivarna för detta examensarbete vill genom värdeflödesanalys sänka ledtiderna och höja leveransprecisionen. Vi kommer att ge förslag på förbättringar som kan uppnå detta men också att undersöka värdeflödesanalys som verktyg när produktionsordningen varierar.

Syftet med studien var att undersöka kvinnliga patienters upplevelse av ronden. Undersökningen har gjorts som en empirisk studie. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med manifest innehållstextanalys. Inklusionskriterierna var kvinna som varit inlagd på vårdavdelningen minst två dygn. Informanten bör kunna förstå och behärska det svenska språket.

Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivet utomhus för att uppnå rekreation, miljöombyte och naturupplevelser, utan något krav på prestation eller tävling. Vår studie syftar att undersöka hur förskolor inom Luleå och Piteå kommun arbetar med friluftsliv. I studien har vi valt att använda oss av en kvantitativ insamlingsmetod, dvs. enkäter. Undersökningsgruppen har bestått av 72 förskolor från Luleå kommun och 53 förskolor från Piteå kommun.

Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivet utomhus för att uppnå rekreation, miljöombyte och naturupplevelser, utan något krav på prestation eller tävling. Vår studie syftar att undersöka hur förskolor inom Luleå och Piteå kommun arbetar med friluftsliv. I studien har vi valt att använda oss av en kvantitativ insamlingsmetod, dvs. enkäter. Undersökningsgruppen har bestått av 72 förskolor från Luleå kommun och 53 förskolor från Piteå kommun.

Med tanke på den växande andelen äldre i vårt samhälle, är äldreomsorgens verksamhet utan tvivel ett område som inom en snar framtid kommer att kräva alltmer utav samhällsresurserna ? resurser som inte kommer att vara så lätta att skjuta till. För att på bästa sätt fördela de resurser som finns och inte minst för att ge våra äldre en god omvårdnad med välförtjänt guldkant på livets höst, kommer det att krävas nya organisationslösningar på många av de vårdboenden som tar emot de äldre. Vi har fått möjligheten att utvärdera en ny organisationsmodell för ansvarsfördelning och styrning i en äldreomsorgsverksamhet, som sätter fokus på hur personalen arbetar och samverkar, samt hur ledarskapet bör användas. Modellens grundkriterier är information, tillvaratagande av personalens kunskap och kompetens samt tydlighet och trygghet. Studien syftar till att undersöka och utvärdera den nya organisationsmodellen för styrning och ansvarsfördelning på en äldreomsorgsverksamhet, för att bl a urskilja framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter.

Konkurrensen bland tjänsteföretag ökar ständigt vilket har lett till att kunder idag kräver betydligt mer av företagen och dess service än de tidigare har gjort. Denna ökning kan bero på en mängd olika faktorer som till exempel att marknader tenderar att ha större tillgång än efterfrågan. Detta innebär att det blir svårare för företagen att hitta nya samt behålla nuvarande kunder. Om kunderna inte är nöjda med kvalitén på företagets service och värde så riskerar företagen att förlora kunderna.För att skapa kundvärde och erbjuda tjänster med bra kvalité så krävs det att företagen har personal som kan och är villiga att utföra dessa arbeten. För att de anställde ska kunna utföra ett arbete som ger värde åt kunden så krävs det att denne känner sig motiverad till det.Hur motiveras personalen i hantverkarbranschen till att skapa kundvärde? Vilken roll har kommunikation och belöningar för att skapa motivation?Uppsatsens syfte är att undersöka hur små till medelstora tjänsteföretag arbetar med belöningar och kommunikation för att motivera sin personal.Uppsatsens resultat tyder på att personalen i hantverksföretag föredrar monetär belöning för att motiveras till att skapa kundvärde.

Att arbeta med utsatta människor i en statlig verksamhet som tjänsteman kan för de flesta människor verka ofarligt ? men hur är det egentligen? Tidigare forskning har visat att det finns ett stort mörkertal när det kommer till klientrelaterat hot och våld och att incidenterna inte tas tillräckligt seriöst. Syftet med denna uppsats är att få en större förståelse för vad de ökade hoten får för konsekvenser för personalen på Migrationsverket. Vi vill belysa och synliggöra spänningsfältet i klientrelationen som leder till att hot och våld mot handläggare ökar. Det teoretiska ramverk som används i uppsatsen är gräsrotsbyråkrati, makt och klientrelationer.

Människor med autism lever i ett ständigt kaos. Därför är den viktigaste pedagogiska principen när man arbetar med människor med autism att strukturera och ordna omvärlden, att strukturera kaoset.Syfte: Syftet med rådande undersökning är att utifrån löpande aktiviteter i daglig verksamhet för personer med autism lyfta fram och analysera de olika specialpedagogiska metoderna man använder.Metod: Studien har en kvalitativ ansats för att uppnå sitt syfte. De empiriska undersökningarna, vilka bestod av intervjuer och observationer, har utförts i daglig verksamhet för personer med autism.Resultat och diskussion: Denna studie visar att man i den aktuella dagliga verksamheten använder sig av specialpedagogiska metoder för att underlätta de problem som människor med autism har med social interaktion, kommunikation och fantasi.Studien visar också att de specialpedagogiska metoderna i vissa sammanhang brister. Detta gör det då personalen genomför aktiviteter som bland annat går ut på social interaktion, vilket inte gynnar personer med autism då de har stora svårigheter med social interaktion. Därtill visar studien att personalen har en oerhört stor roll i arbetet med människor med autism.

Bakgrund: Ronden är det arbetsforum som för samman alla sjukhusets personal-kategorier vilka tillsammans med patienten arbetar för att denne skall kunna få optimal omvårdnad och kunna tillfriskna. Roller och bemötande under ronden på-verkas bl a av faktorer som organisationskultur, kommunikation och samspels-mönster. Syfte: Att undersöka och beskriva hur ronden fungerar avseende bemötande, hie-rarki och rollfördelning mellan sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. Aktu-ella frågeställningar: Hur bemöter olika personalkategorier varandra under ron-den? Intar olika personalkategorier olika roller, och i så fall vilka? Metod: Empirisk strukturerad observationsstudie med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet har analyserats med manifest innehållsanalys. Resultat: Överlag var bemötandet mellan personalen avslappnat och artigt.

Äldrevården är i fokus i dagens debatter om välfärden i vårt samhälle. Tidigare undersökningar visar att sjukskrivningarna bland äldrevårdspersonalen toppar listan samtidigt som det krävs mer vårdpersonal för att möta det ökade vårdbehovet hos den allt högre andelen av äldre i Sverige. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetssituationen påverkar hälsan hos de anställda, som har den dagliga kontakten med vårdtagarna, inom äldrevården. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar: Hur mår de anställda inom äldrevården och vilka arbetsfaktorer påverkar deras hälsotillstånd? Finns det skillnader i hälsotillståndet mellan kommunalanställda och privat-anställda? Kan man göra någonting för att förbättra hälsotillståndet hos anställda inom äldrevården? För att få veta hur studiedeltagarna själva upplever sin arbetssituation och dess påverkan på hälsan valdes en kvalitativ metod, baserad på semistrukturerade gruppintervjuer, med hermeneutisk tolkning. Jag utgår i min studie från KASAM-teorin. Enligt resultatet påverkas hälsan hos personalen i äldrevården inte så mycket på kort sikt, eftersom människorna försöker hantera situationen på olika sätt.

Bakgrund: Dagligen sker akuta besök i hälso- och sjukvården med medicinska, praktiska, sociala och emotionella behov där det medicinska behovet är första prioritet. Personalen möter dagligen situationer som inte bearbetas då det inte finns tid och resurs för detta.  Anhöriga kommer ofta i kläm då det kan saknas tid, resurs och kunskap för att möta deras behov. Det kan ge problem och konsekvenser för involverade patienter, anhöriga och vårdpersonal. På vissa akutmottagningar används en kurator som arbetar med patienter, anhöriga och personal ur ett helhetsperspektiv. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens uppfattning av behovet av en kurator på en akutmottagning.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdomar ökar och vårdpersonal kommer i kontakt med demenssjuka på många kliniker. Utifrån de demenssjukas nedsatta kognitiva förmåga ställs dagligen stora krav på personalens förmåga att behandla dem med värdighet. Syfte: Syftet var att belysa hur vårdpersonal upprätthåller demenssjukas värdighet i vardagliga omvårdnadssituationer. Metod: Författarna valde att göra en litteraturöversikt och fann nio artiklar varav sju var kvalitativa och två var kvantitativa. Resultat: För att upprätthålla demenssjukas värdighet krävs kunskap om människan bakom sjukdomen såsom kunskap om bakgrund, vanor, livsstil, sjukdomshistoria, intressen och personlighet.

Denna studie är en magisteruppsats i socialpsykologi inom programmet personal och arbetsliv vid Växjö Universitet. Syftet med studien är att undersöka hur förändringsprocessen från manuellt till ett i huvudsak datoriserat arbete skett på två arbetsplatser, samt undersöka hur personalen upplevt processen. Tidigare forskning, vilken jag tar upp i studien, visar att upplevelsen påverkas av faktorer såsom ålder och kön, motivation, social gemenskap, egenkontroll, delaktighet, förändringens faser, tilltro till ledningen, datorinteraktionen, datorstöd och acceptans för datasystemet.Arbetsplatserna i studien är Försäkringskassan i två län, ett i södra Sverige och ett i norra Sverige. Anledningen till att jag valde just dem är att de samtidigt införde det nya datasystemet som innebar en övergång från manuellt arbete till ett arbete huvudsakligen styrt av datorn. Personalens uppfattning av datasystemet i de båda länen, skiljer sig dock åt mycket enligt den mätning som genomförs två gånger varje år.