Sökresultat:
2784 Uppsatser om Stödfrćn personalen. - Sida 35 av 186
Följsamhet till hygienrutiner pÄ National Hospital of Pediatrics i Hanoi, Vietnam
Introduktion/Bakgrund För att förhindra spridning av vÄrdrelaterade infektioner Àr det viktigt med en hög nivÄ av följsamhet till hygienrutiner hos hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. Det finns bara en begrÀnsad mÀngd forskning pÄ Àmnet utförd i Vietnam. VÄrdrelaterade infektioner Àr bÄde kostsamt för samhÀllet och skapar ett stort lidande för de drabbade patienterna.SyfteSyftet Àr att initiera ett förbÀttringsarbete inom Àmnet vÄrdhygien genom att observera hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens följsamhet till hygienrutiner pÄ tvÄ avdelningar pÄ National Hospital of Pediatrics i Hanoi, Vietnam. Ett övergripande mÄl Àr att observationerna leder till att Àmnet uppmÀrksammas av personalen som dÄ kan bli mer medvetna om deras följsamhet till riktlinjernaMetodStudien genomfördes pÄ tvÄ sjukhusavdelningar med hjÀlp av en kvantitativ observationsmetod. Personalens följsamhet till hygienrutiner noterades pÄ ett observationsblad.
Förskola i KungsÀngen : Se det stora i det lilla - Se det lilla i det stora
En förskolan med plats för varje enskilt barn och alla barnen. En förskola med gemenskap och plats för alla, samtidigt som varje enskilt, fantastiskt och unikt barn kan finna sin egna vrÄ. Fokus pÄ den förskolan jag ritat ligger i att ge plats för alla dessa unika barn, tillsammans och enskilt. DÀrför var mina ledord genom arbetet motsatspar sÄ som Helhet - Del, Stort - Litet, Inne - Ute, Gemensam - Enskild, Ljud - Tystnad, Ljust - Mörkt.Jag har sjÀlv formulerat uppgiften och tagit kontakt med de aktörer som Àr berörda, för att ta fram all den information som behövdes kontinuerligt under arbetets gÄng. Det var viktigt att arbetet fick sÄ stor verklighetsförankring som möjligt.Under arbetets gÄng har dialog med aktörer frÄn kommunen varit drivande; Anders Wedin, (skolchef pÄ bildningsförvaltningen), Henrik Hedqvist (utbildningschef pÄ bildningsförvaltningen), David Lanthén (plan- och exploateringschef), Torkel Lindgren (handlÀggande planarkitekten).NÀra dialog, studiebesök och enkÀtundersökningar med tre olika förskolor lade ocksÄ grunden för mitt arbete; Sonja Derkert (förskolelÀrare Gökboets förskola), Personalen pÄ Gökboets förskola, Ing-Britt Andersson (förskolechef Norrbodas förskola), Emil Spanos (kock Norrbodas förskola), Personalen pÄ Norrbodas förskola, Susanne Johansson (verksamhetsansvarig Storstugans förskola), Emelie W Bernemyr (Stockholms universitet, FörskolelÀrare Storstugans förskola), Personalen pÄ Storstugans förskola.Mitt förslag pÄ förskola vid RingvÀgen i KungsÀngen kommer att vara med under utstÀllningen inför antagandet av detaljplanen för RingvÀgen. Detta tillsammans med att bildningsförvaltningen visat intresse för fortsatt dialog har gjort att mitt mÄl om verklighetsförankring kÀnns uppnÄtt.Arkitektoniskt har jag skapat en förskola av bestÀndiga material, dÀr möjlighet till flexibilitet över tid finns.
Faktorer associerade med lÄg respektive hög sjukfrÄnvaro vid FörsÀkringskassans avdelning för aktivitetsstöd
Bakgrunden till vĂ„rt examensarbete var att FörsĂ€kringskassan hade som mĂ„l att sĂ€nka sjukfrĂ„nvaron hos personalen. Syftet med denna studie var att undersöka de anstĂ€lldas uppfattning om vilka faktorer som ligger till grund för hög respektive lĂ„g sjukfrĂ„nvaro vid FK:s avdelning för aktivitetsstöd. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar var:Varför har vissa enheter inom nationellt försĂ€kringscenter pĂ„ FörsĂ€kringskassan lĂ„g sjukfrĂ„nvaro och andra enheter hög sjukfrĂ„nvaro?Hur pĂ„verkar ledarskapet anstĂ€lldas sjukfrĂ„nvaro?Hur pĂ„verkar arbetsmiljön sjukfrĂ„nvaron?Hur uppfattar personalen inom aktivitetsstöd arbetsplatsens fysiska och psykosociala arbetsmiljö?Som fallstudieorganisation valdes FörsĂ€kringskassan/Nationellt försĂ€kringscenter/aktivitetsstöd i Ăstersund. Vi valde en kvantitativ undersökning med tvĂ€rsnittsdesign. VĂ„ra resultat visade att oavsett om man arbetade pĂ„ en enhet med lĂ„g eller hög sjukfrĂ„nvaro, upplevde mĂ„nga anstĂ€llda brister i arbetsmiljön, höga krav och ett svagt ledarskap.
Intern marknadsföring: fallstudier av tre tjÀnsteproducerande IT-företag
Syftet med denna uppsats var att beskriva hur tjÀnsteproducerande IT-företag anvÀnder interna marknadsföringsaktiviteter i syfte att skapa motivation och trivsel sÄ att personalen vÀljer att stanna pÄ arbetsplatsen. Vidare var vÄr ambition att studera vilka interna marknadsföringsaktiviteter företag erbjöd sina anstÀllda samt vilka aktiviteter de anstÀllda vÀrderade högst och lÀgst. För att kunna uppfylla syftet genomförde vi fallstudier pÄ tre tjÀnsteproducerande IT-företag, Avantra, Frontec Norr samt Genesis-IT. Vi utförde personliga intervjuer med den personalansvariga pÄ respektive företag för att ta reda pÄ hur företaget arbetar med intern marknadsföring. Vidare delades enkÀter ut till de anstÀllda för att erhÄlla deras instÀllning till interna marknadsföringsaktiviteter.
Biologisk kontroll av exponering för polyaromatiska kolvÀten (PAH) hos koksverksarbetare
Koksverksgas har en carcinogen verkan och det Àr pga. sitt innehÄll av Polyaromatiska kolvÀten (PAH=PolycyclicAromaticHydrocarbons) dÀrför viktigt att begrÀnsa exponeringenför individen. Syftet med undersökningen Àr biologisk monitorering av exponering för PAH hos koksverksanstÀllda samt att ge personlig Äterkoppling. Resultaten ger de anstÀllda en möjlighet att pÄverka sin egen exponering, risk och dÀrigenom Àven minska den oro som framkallas i denna arbetsmiljö. Den valda undersökningsgruppen arbetar vid Koksverket SSAB i LuleÄ.
Dokumentation inom Àldreomsorgen : En jÀmförande studie
VÄrt syfte med arbetet har varit att göra en undersökning om hur den dagliga dokumentationen genomförs inom Àldreomsorgen i tvÄ olika kommuner. AvgrÀnsningen vi valt Àr ett boende/avdelning per kommun. Vi trodde nÀr vi pÄbörjade vÄr undersökning att det ena boendet skulle visa sig vara överlÀgset det andra vad gÀllde dokumentation. Tittat nÀrmare har vi gjort pÄ olika riktlinjer och arbetssÀtt de anvÀnder sig av i de olika kommunerna, hur rutinerna fungerar kring utförande av dokumentationen samt att senare ta del av densamme. I undersökningen ingick Àven att ta reda pÄ om personal och chefer har samma syn pÄ dokumentation, om de anser det vara svÄrt eller lÀtt att skilja pÄ SoL- (SocialtjÀnstlager) och HSL (HÀlso- och sjukvÄrdslagen) dokumentationen samt vilka för- och nackdelar de kan se med att anvÀnda sig av dokumentation som arbetssÀtt.
FörbÀttringar av prognosprocessen - i ett livsmedelsföretag : Improvement of the Forecasting Process - In a Company the Food Industry
Företag bör helst bara genomföra aktiviter som skapar vÀrde för kunden. Ett vÀrdeflöde Àr de processer som anvÀnds nÀr en produkt förÀdlas. Genom att göra en vÀrdeflödesanalys gÄr det att identifiera vilka aktiviteter som Àr vÀrdeskapande respektive icke vÀrdeskapande. Uppdragsgivarna för detta examensarbete vill genom vÀrdeflödesanalys sÀnka ledtiderna och höja leveransprecisionen. Vi kommer att ge förslag pÄ förbÀttringar som kan uppnÄ detta men ocksÄ att undersöka vÀrdeflödesanalys som verktyg nÀr produktionsordningen varierar.
Barn och datorn-barns uppfattning om datorer och pÄverkan av dataspel i hemmet och i skolan
Detta examensarbete försöker belysa barns uppfattning om datorn och hur barns lekar pÄverkas av dataspel. Vidare avser rapporten att kartlÀgga vilken typ av dataspel som Àr barnens favoriter och om pojkar och flickor har olika uppfattning om datorer och dataspel. Rapporten skall ocksÄ belysa kriterier för att skaffa dataspel/program till fritidshem och klass 0-1 samt vad berörd personal tycker om detta.Som metod har jag anvÀnt en intervjuundersökning med 12 barn i Äldern sex till tio Är. Jag har ocksÄ intervjuat fyra av personalen vid fritidshem och klass 0-1.Resultatet visar att barn har en klar uppfattning om vad en dator Àr. Inget av barnen i undersökningen upplever datorn som konstig eller onaturlig.
NÀr tvÄ blir en : en studie av den kulturella integrationen mellan Pfizer och Pharmacia
Fusioner och förvÀrv av företag har blivit allt vanligare under de senaste Ären. En bidragande orsak till fusioner Àr att företags storlek har fÄtt allt större betydelse för deras konkurrenskraft. Det har den senaste tiden blivit allt vanligare med fusioner inom lÀkemedelsbranschen. Pfizer köpte upp Pharmacia Är 2003 vilket gjorde Pfizer till vÀrldens största lÀkemedelsföretag. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka de faktorer som var betydande i den kulturella integrationen mellan Pfizer och Pharmacias marknadsbolag.
Kvinnors upplevelse av miljön pÄ en operationsavdelning vid en operation inom dagkirurgi
Mötet mellan mÀnniskor sker alltid i nÄgon form av miljö. Den fysiska miljön vi befinner oss i pÄverkar oss alltid. Begreppet miljö kan delas in i fysisk, psykisk och social miljö. I dag opereras allt fler patienter inom dagkirurgi. Dagkirurgi innebÀr att patienten kommer till sjukhuset och opereras samma dag som hon/han Äker hem.
Betydelsefulla ledaregenskaper ur personalperspektivet
Liksom ett samhÀlle i utveckling har Àven ledarskapet genomgÄtt
förÀndringar. I dag har medarbetarna större inflytande pÄ arbetsmarknaden
och vÄgar i större utstrÀckning tycka och tÀnka egna tankar om sin chef.
Syftet med denna studie var att belysa vilka egenskaper medarbetare inom
Àldreomsorgen anser som betydelsefulla hos en chef. FrÄgor som vÀcktes hos
oss innan studien pÄbörjande var om organisationsperspektivet som ofta
gestaltas i böcker kan delas med medarbetarnas perspektiv. Genom denna
studie vill vi lyfta fram medarbetarnas syn som ofta glöms bort nÀr det
pratas om framgÄngsrika ledare och lyckade organisationer.
Hur blir barn med Downs syndrom bemötta i förskolan och skolan/sÀrskolan?
Det hÀr examensarbetet fokuseras pÄ Downs syndrom. Jag valde att undersöka bland annat hur barn med syndromet blir bemötta av personal och andra barn nÀr de börjar i förskolan och skolan/sÀrskolan och hur personalen anpassar verksamheten för att barnet ska trivas. Vidare undersöktes hur pedagogerna i de olika verksamheterna gÄr tillvÀga för att ha ett bra samarbete med hemmet. Jag har Àven tagit reda pÄ vem det Àr som bestÀmmer om det handikappade barnet ska gÄ integrerat i vanlig klass eller om han/hon börjar i sÀrskolan.
Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod. Fyra personer blev intervjuade med hjÀlp av penna och papper.
SprÄkligmedvetenhet hos en- och flersprÄkiga förskolebarn : en jÀmförande studie
Syftet med studien var att undersöka sprÄklig medvetenhet hos förskolebarn. FrÄgestÀllningar som har undersökts Àr: Hur sprÄkligt medvetna Àr förskolebarn?; Finns det skillnader mellan en- och flersprÄkiga förskolebarn i frÄga om sprÄklig medvetenhet?; Hur svarar barnen pÄ testuppgifterna?; Hur arbetar förskolor med sprÄket?; Vad ger förskolorna för rÄd till förÀldrar?; Vilka sprÄk kommer barnen i kontakt med i hemmet?För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av ett test som mÀter sprÄklig medvetenhet, en enkÀt samt en intervjustudie. 19 flersprÄkiga och 21 ensprÄkiga barn testades i fonologisk och morfologisk medvetenhet, barnens förÀldrar fyllde i en enkÀt om barnens sprÄkmiljö hemma och personal pÄ barnens fem olika förskolor svarade pÄ frÄgor om sprÄkstimulansen i förskolan. Resultatet visar ingen signifikant skillnad mellan en- och flersprÄkiga barn. De flerst barn börjar bli medvetna om sprÄkets form, framför allt nÀr det gÀller den fonologiska biten.
VÄrd- och omsorgspersonals erfarenheter av att anvÀnda COAT - Carers Outcome Agreement Tool
Antalet anhörigvÄrdare i Sverige Àr mÄnga. För att de anhöriga ska orka vÄrda sina nÀrstÄende 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan behöver det finnas ett stöd. De anhörigstöd som finns varierar frÄn kommun till kommun. Ett anhörigstöd som har utarbetats för att underlÀtta insatsbehovet Àr COAT- Carers Outcome Agreement Tool som syftar till att kartlÀgga anhörigas behov, planera och följa upp anhörigstöd. COAT har en grund i partnerskapsmodellen och i modellen ses den anhörige som experten pÄ situationen runt den nÀrstÄende.
" ... det Àr bara vÄr rÀdsla som hindrar oss." : - En kvalitativ studie kring hur personal i förskolan hanterar situationer dÄ de misstÀnker att ett barn far illa
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personal i förskolan upplever och hanterar situationer dÄ de misstÀnker att ett barn far illa. DÀrtill vill vi utreda hur vÀl förankrad anmÀlningsplikten Àr hos personal i förskolan, och vilken förstÄelse de har för de riktlinjer de har att följa. Orsaken till att vi valde detta Àmne var för att vi sjÀlva ville fÄ större kunskap kring hur dessa situationer bör hanteras.Uppsatsen grundades pÄ en kvalitativ metod. Insamling av data gjordes genom semistrukturerade intervjuer med personal i tre förskolor dÀr en rektor, en förskollÀrare samt en barnskötare deltog.Resultatet av vÄr studie visade att kÀnnedomen om de riktlinjer som pÄverkar personalens handlande i förskolan Àr relativt dÄligt förankrade i verksamheten. Vi fann inga aktuella handlingsplaner i förskolorna.