Examensarbete genomfördes i samråd med Helenius konsultbyrå. Syftet med arbetet var att utreda och undersöka möjligheterna att förbättra driftekonomi och inneklimat på Radiohusets kontorsbyggnad som är beläget på Gärdet i de centrala delarna av Stockholm. Bakgrunden till arbetet var att det fanns relativt stora problem med inneklimatet i denna del av byggnaden under både sommar och vinter. Vintertid upplevde en stor del av personalen som vistades i byggnaden dragproblem och sommartid är inneklimatet alldeles för varmt för att personalen kan jobba effektivt. En annan del av problemet var att stora mängder energi användes för temperera byggnaden vintertid.

De senaste decennierna har globaliseringen påverkat företagen i allt större utsträckning eftersom konkurrensen ökat. Detta har tvingat företag att bli mer effektiva för att kunna överleva. Ett sätt att effektivisera är att slimma produktionen och ha en flexibel arbetskraft, så kallad numerisk flexibilitet. I Sverige har privat arbetsförmedling varit tillåten sedan 1993 och sedan dess har bemanningsbranschen haft en expansiv utveckling. Syftet med denna uppsats är att beskriva numerisk flexibilitet, med avseende på inhyrning av personal, utifrån John Atkinsons indelning av personalgrupper.

Syftet med studien var att undersöka vad personal på HVB-hemmet i Lagan gör för ensamkommande flyktingbarn, vilka känslor de ställs inför samt hur känslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie där resultaten bygger på intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhället. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter.Personalen påverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever främst glädje men det förekommer situationer där även frustration, oro eller otillräcklighet kan uppstå.

Bakgrund: Hörselskador är ofta förkommande hos personer med utvecklingsstörning, autism och inom autismliknande tillstånd, både medfödda och åldersrelaterade hörselskador. Ofta förblir de oupptäckta då dessa personer kan ha flera funktionsnedsättningar eller svårigheter att uttrycka sig. Dessa personer kan bo på en bostad med särskild service, och personal på dessa boenden behöver ha kunskap i hörselrelaterade ämnen för att de boendes behov ska tillgodoses. Syfte: Att belysa praktisk och teoretisk kunskap i ämnen som hörsel, hörselnedsättning, vissa hörhjälpmedel och kommunikation hos personal som arbetar på bostad med särskild service.Metod: För att belysa kunskapen hos personal i Karlskoga och Lindesbergs kommun användes en postenkät som mätinstrument i denna kvantitativa undersökning.Resultat: Personalen hade störst kunskap inom området kommunikation och vilken påverkan hörselnedsättningar kan ge. Sämre kunskap fanns att se inom området hörseltekniska hjälpmedel och hörapparater och om hur vanligt förekommande hörselnedsättningar är.Slutsats: Resultatet tyder på att det finns vissa brister i personalens kunskap, främst inom de områden som handlar om hörsel, hörselnedsättning och vissa hörhjälpmedel.

Undersökningen syftar till att studera hur ett professionellt förhållningssätt kommer till uttryck hos personalen på gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning. Vidare syftas till att undersöka hur personalen anser att de utvecklats i sin yrkesroll under de år de arbetat samt vilka möjligheter till reflektion kring professionellt förhållningssätt som finns på arbetsplatsen. Slutligen undersöks hur vikarier introduceras när det gäller förhållningssätt och bemötande.Studien är kvalitativ och sex intervjuer har genomförts med personal på gruppbostäder. Vinjettmetoden har använts och informanterna har fått läsa tre fallbeskrivningar utifrån vilka de resonerat fritt till en början, vilket har följts av ett antal frågor. Även frågor som inte direkt knyter an till fallbeskrivningarna har förekommit.Resultatet visar att det professionella förhållningssättet rör sig på en skala där poolerna är problematiserande ? icke problematiserande.

Syftet med min studie är att undersöka hur moral konstrueras, förstås och upprätthålls av habiliteringspersonal utifrån hur personalen tänker kring bemötande av de boendes uttryck för kärlek, närhet och sexualitet. Utifrån syftet har jag tre frågeställningar som studien är tänkt att besvara, nämligen:1. Hur beskriver intervjupersonerna sin egen syn på de boendes uttryck för kärlek, närhet och sexualitet?2. Vid vilken typ av tillfällen av detta slag anser intervjupersonerna att de bör ingripa ? av vilken anledning och hur gör de då?3.

En intervjustudie om hur utlandsfödda föräldrar vars barn drabbats av diabetes erfarit svensk barnsjukvård i relation till att vara förälder. Ändamålet är att öka förståelsen för dessa föräldrars reaktioner med siktet att förbättra bemötandet. Tre föräldrapar deltog; tre mammor och två pappor har intervjuats var och en för sig. Föräldrarna är födda och uppvuxna i östeuropeiska länder, har varit i Sverige 14-24 år. De tillfrågades om deltagande av specialsköterskan i diabetes på Barn-ungdomssjukhuset.

Den höga utvecklingstakten i läkemedelsbranschen har inneburit en rad fusioner och företagsuppköp med stora påfrestningar på personalen som följd. I ett sådant läge är det viktigt med en effektiv tvåvägskommunikation mellan företagsledning och personal. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur viktig kommunikationen mellan ledning och personal har varit för integrationen mellan svenska Pfizer Consumer Healthcare och McNeil Sverige AB. Det intressanta med denna integration är att en stor organisation uppgår i en mindre, vilket sker sällan. Genom att studera detta kan förståelsen för vikten av kommunikationsprocesser breddas.

Social ingenjörskonst är ett stort hot mot informationssäkerhet. Den här uppsatsen undersöker hur en attack går till, vilka som utgör hotet och vilka som utgör måltavlor, samt hur attackerna kan förebyggas. Hackaren framställs ofta som en ung man som drivs av nyfikenhet och får kickar av att manipulera och stjäla information. Den sociala ingenjören besitter även förmågan att manipulera människor på ett sätt som den traditionella hackaren saknar. Många spelar på mottagarens medkänsla, tacksamhet, lojalitet eller respekt för auktoriteter för att vinna förtroende. I takt med att den tekniska säkerhet förstärks är det troligt att fler väljer att använda människor istället för tekniken när de utför en attack.

M?let med denna studie ?r att unders?ka vad vithetsnormen har f?r betydelse f?r arbetsmetoder och beslutsfattande p? Changers Hub samt p? vilka s?tt strukturer kopplade till detta begrepp interagerar med Changers Hubs arbete f?r att skapa en parallell, positiv samh?llsber?ttelse g?llande f?rortens inv?nare. Studien fokuserar p? hur personalen navigerar externt och internt gentemot majoritetssamh?llet och r?dande normer. Uppsatsen ?r skriven p? svenska och baserad p? ?tta veckors f?ltstudie hos Changers Hub Hj?llbo.

 Alla har någon gång i sitt liv fått belöning för något de har gjort bra, det kan vara allt ifrån att få en klapp på axeln till att få bra betyg i skolan och ofta så går prestation och belöning hand i hand. Belöningssystem används överallt i olika former, medvetet eller omedvetet och det kan vara ett sådant system som hjälper företagen framåt och eftersom personalen är en viktig resurs i ett företag så är det viktigt att förtaget även vårdar de anställda. Belöning och motivation hör ihop eftersom personalen blir mer motiverade av att bli belönade på något sätt. I dagens säljorganisationer är det vanligt att belöningssystem förekommer eftersom säljarna inom organisationen måste vara motiverade för att prestera. På grund av detta så mynnar det ut till vår problemformulering:Hur uppfattas ett belöningssystem som motivationsfaktor av företagsledaren till den övriga personalen?Samt, Hur kan ett sådant system påverka den övriga personalen? I den teoretiska metoden beskriver vi vilket tillvägagångssätt vi haft för att samla in materialet till den teoretiska referensramen.

Hösten 2002 inledde Piteå kommun ett personalförsörjningsprojekt som gått under namnet ?HELdelprojektet ? ett projekt i tiden?. Rent konkret har projektet inneburit att personal inom äldre- och handikappomsorgen erbjudits heltidsanställningar med möjlighet att söka tjänstledigt del av tid. Samtidigt har personalen givits möjlighet att välja när de vill och kan arbeta under förutsättning att verksamhetens behov täckts upp. Anledningen till att man startade HELdelprojektet i Piteå var att kommunen ville klara av framtida personalförsörjning bättre, samt öka vård- och omsorgsyrkets attraktionskraft .

Titel: Primärt, för vem? ? En kvalitativ studie om Primärvården Göteborgs personaltidningFörfattare: Sara Bäcklund, Elin Eriksson & Julia JanssonUppdragsgivare: Primärvården GöteborgKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikationTermin: Vårterminen 2011Handledare: Jan StridAntal ord och sidor: 18 712 ord och 59 sidorSyfte: Att förstå vad personalen tycker om personaltidningen Primärt och vad de anser skulle gå förlorat vid en eventuell nedläggningMetodval: Fyra fokusgrupper med 13 deltagare från Primärvården Göteborgs organisationHuvudresultat: Primärt bör enligt våra svarspersoner förändras innehållsmässigt då tidningen i dagsläget inte uppfyller deras krav. Personalen efterfrågar debatt och vardagsskildringar som belyser både positiva och negativa händelser. De framhåller även att tidningens yttre form bör spegla organisationen, vilket de inte tycker att den gör i dagsläget.De anställda anser att tidningen sammansvetsar och informerar organisationen. De framhållerdock att tidningens distribution och utgivningstakt bör förbättras.

I min undersökning har jag valt att undersöka hur musik används i förskolans verksamhet. Undersökningen baserar sig på litteratur, observationer (som dessutom filmats) och efterföljande kvalitativa intervjuer med ansvariga för musikstunden, jag har besökt fem olika förskolor.Resultatet i min undersökning visar att samtliga respondenter tycker att musik är en viktig del av förskolans verksamhet och de använder sig av musik både som mål (att berika barnens liv) och som verktyg (förbättra barnens sociala utveckling, inför skolan t ex). Men flera av respondenterna i mitt arbete är oroliga inför framtiden eftersom kommunen vill att barngrupperna ska bli större men även därför att personalen tvingas att arbeta med mer administrativa delar som de känner tar tid från barngrupperna. På sikt medför detta, enligt deras uppfattning, att även musiken i verksamheten blir lidande eftersom personalen känner sig stressad och otillräcklig..

Syftet är att studera hur medarbetare inom förskolan uppfattar sina egna bidrag till ett bra samarbetsklimat samt synliggöra faktorer som bidrar till gynnsamma förutsättningar för samarbete och därmed främjar ändamålsenliga handlingsmönster.Vilka föreställningar har personalen om hur ett bra samarbetsklimat skapas?Vilka föreställningar har personalen om hur de själva kan bidra till att förändra klimatet?Studien utgår från samspelet mellan medlemmar i arbetsgruppen för att öka förståelsen av samarbetes vikt i kunskapsintensiva verksamheter där medarbetarna är beroende av varandra för att nå målen. Fokus är på interaktionen mellan medarbetarna men jag har även ett behov av att se bakomliggande mekanismer som påverkar på olika nivåer bland annat organisation- ledning- medarbetare och tvärtom då dessa är beroende av varandra för att nå målen. Genom att belysa orsakssammanhang och samband mellan olika fenomen samt analysera de teorier och begrepp som är relevanta i förhållande till mitt empiriska material, som består av fokusgrupp, enskilda intervjuer och två mötesobservationer på arbetsplatsen, synliggörs syftet. Jag har tolkat materialet utifrån en tematisk innehållsanalys och kom fram till att personalen har vetskap om vad som gynnar klimatet och även använder vissa av de strategier som finns inom forskningen.