Detta examensarbete har till syfte att studera om barn redan i tre till fyra årsåldern har en uppfattning kring traditionella könsmönster och könsroller? På vilket sätt visar sig detta i så fall? Vad gör personalen på förskolan för att förebygga detta?För att besvara frågorna i detta examensarbete har samtal med sju barn och två gruppintervjuer med sammanlagt sju personalen genomförts. Jag har läst utvald barnlitteratur tillsammans med barnen och sedan diskutera med barnen kring hur de uppfattar traditionella könsmönster och könsroller.Resultatet pekar på att barnen har en uppfattning kring traditionella könsmönster och könsroller. Det framgår i barnsamtalen att barnen i många fall är knutna till sin traditionella syn på sitt kön. Barnen är ofta bundna till sitt kön och hindras därigenom till att leka utanför de stereotypa könsroller som förväntas av de. .

Bakgrund: En psykos innebär att tappa fotfästet i verkligheten. Risken för att drabbas av försämrad livskvalitet med stort lidande är hög. Tidigt insatta interventioner hos personer med nydebuterad psykos kan hindra ett ogynnsamt sjukdomsförlopp men forskning av nyinsjuknade genererar sällan kunskap gällande omvårdnad. Patienters symptombild med starka vanföreställningar och oro komplicerar ofta försök att interagera och en gynnsam vårdrelation kan vara svår att utveckla i och med patienternas speciella tillstånd.Syfte: Att beskriva hur personalen kan skapa en vårdprocessfrämjande relation med personen som drabbats av nydebuterad psykos på en slutenvårdsavdelning.Metod: Systematisk litteraturöversikt inkluderat femton artiklar med kvalitativt perspektiv för att besvara syftet. Data har analyserats med hjälp av kvalitativ metasummering.Resultat: Resultatet antyder på fördelar med att skapa tillit på ett tidigt stadium med hjälp av vårdrelationen.

Syftet med studien var att undersöka vad personal på HVB-hemmet i Lagan gör för ensamkommande flyktingbarn, vilka känslor de ställs inför samt hur känslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie där resultaten bygger på intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhället. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter.Personalen påverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever främst glädje men det förekommer situationer där även frustration, oro eller otillräcklighet kan uppstå.

Syftet med studien är att beskriva hur enhetschefer på äldreboenden i en svensk kommun beskriver arbetet med äldres välbefinnande och hur de konkretiserar den samma.  Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod i form av semi- strukturerade intervjuer tillsammans med 8 enhetschefer. Intervjuerna har transkriberats och kodats genom innehållsanalys. Resultatet har analyserats utifrån tidigare forskning och olika teoretiska ramar till begreppet välbefinnande. Enhetscheferna som deltog i studien valde att beskriva arbetet med personalen som det främsta sättet att bidra till äldre välbefinnande.

Ledproteskirurgi av höft- eller knäled är idag en av de vanligaste operationerna i Sverige. Den vanligaste orsaken till ledproteskirurgi i höft och knä är artros som orsakar kronisk nedbrytning av leder. I den postoperativa vården är patienter utsatta och behöver hjälp av vårdpersonal med rehabiliteringen och smärta. Under denna vårdtid utvecklas en vårdrelation mellan patienterna och personalen, som påverkar patientens livskvalité. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelse av personalens bemötande i samband med postoperativ vård efter operation av höft- eller knäprotes.

Svensk äldreomsorg har diskuterats i media under våren 2002. Brister har uppdagats och två av de allvarligaste är svårigheterna att rekrytera utbildad personal och att personalen i så hög utsträckning är långtidssjukskriven. Orsakerna till de kostsamma långtidssjukskrivningarna är framför allt psykiska. Dessutom ökar andelen äldre i samhället och dessa kommer att behöva alltmer hemsjukvård ju äldre de blir. Hemtjänstpersonalens arbetssituation är därför intressant att studera och syftet med denna studie var att undersöka vilka av deras arbetsuppgifter som var extra krävande ur ett kognitivt perspektiv.

Apoteksanställda har ett eget ansvar att uppdatera sig på ny information angående läkemedel och annat som rör deras dagliga arbete. De flesta apotek har avsatt en tid för detta som ofta kallas lästid. På lästiden får personalen möjlighet att sätta sig ner och söka användbar information. Personalen upplever att trots att det finns avsatt tid för detta, måste de ofta prioritera bort lästiden på grund av att det är mycket kunder eller att det är något annat som måste åtgärdas i första hand. Detta visar att lästiden inte alltid fungerar som det är tänkt.

En person som drabbats av den inflammatoriska tarmsjukdomen Mb Crohn är under ett svårt skov ofta i behov av sjukvårdskontakt. Skovet kan innebära blodiga diarréer flera gånger per dygn, buksmärta och feber. För att minska patientens lidande är det viktigt att sjukvårdskontakten blir positiv för patienten. Syftet med studien var att undersöka hur patienter med Mb Crohn upplevde kontakten med vårdpersonal samt vilka faktorer som påverkade kontakten. Den metod som användes var en kvalitativ innehållsanalys som gjordes av text från sex bloggar skrivna av personer med Mb Crohn. En blogg kan beskrivas som en dagbok, publicerad via internet. Resultatet visade att kontakten med vårdpersonal gav både positiva och negativa upplevelser.

Dagens modebutiker är utsatta för hård konkurrens. För de butiker som använder sig av personlig service som ett konkurrensmedel så ligger fokus på personalens egenskaper och kunskaper. Det allt hårdare klimatet inom klädbranschen bidrar till att det kan vara svårt för butikscheferna att hinna med att utbilda sin personal i den omfattning de önskar. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det finns ett behov av ett hjälpmedel för att effektivisera utbildningen av personalen. För att ta reda på detta så genomförs observationer, intervjuer och enkäter med de tre parter som har något att vinna på hjälpmedlet: butikschef, personal och i slutledet kunder.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på pedagogerna tankar kring normalitet, barns olikheter samt normer och värden.I bakgrunden beskrivs det sociokulturella perspektivet, normalitet och förskolan som normaliseringspraktik. Vidare beskrivs normkritiskt perspektiv lite kort.Studien är gjord på två mindre orter på smålands ostkust och sammanlagt har åtta personal med olika profession intervjuats.Resultatet visar att den tillfrågade personalen på de två förskolorna menade att en central fråga på förskolan när det gällde normer och värden var alla barns lika värde och att alla hade rätt att vara den de är. Istället för att kritisera barnen för deras tillkortakommanden skulle barnen lyftas och få sina företräden uppmärksammade. Läroplanens och likabehandlingsplanens betydelse var tydlig. Vidare menade personalen att normbegreppet och vad som kan tolkas som normalt var något som kunde problematisera deras arbete och deras inställning till barnen.

Resultatet av den kvalitativa studien har till syfte att undersöka hur anhöriga som maka, make eller sambo beskriver sina upplevelser, när deras partner har flyttat till ett särskilt boende, på grund av att ett stort omsorgs- och omvårdnadsbehov. Intervjuer gjordes med tre personer vars make eller maka hade flyttat till ett särskilt boende. Tiden för hur länge partnern hade bott på boendet varierade från sex månader upp till tre år. Av intervjuerna framkom det på vilket sätt man hade hunnit bearbetat sina upplevelser som kunde vara beroende av både tid och vilket sätt som omsorgsbehovets omfattning påverkade situationen i hemmet. Det framkom i studien att tiden fram till beslutet om en ansökan till särskilt boende var en svår tid.

Resultatet av den kvalitativa studien har till syfte att undersöka hur anhöriga som maka, make eller sambo beskriver sina upplevelser, när deras partner har flyttat till ett särskilt boende, på grund av att ett stort omsorgs- och omvårdnadsbehov. Intervjuer gjordes med tre personer vars make eller maka hade flyttat till ett särskilt boende. Tiden för hur länge partnern hade bott på boendet varierade från sex månader upp till tre år. Av intervjuerna framkom det på vilket sätt man hade hunnit bearbetat sina upplevelser som kunde vara beroende av både tid och vilket sätt som omsorgsbehovets omfattning påverkade situationen i hemmet. Det framkom i studien att tiden fram till beslutet om en ansökan till särskilt boende var en svår tid.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa oss inom ämnet tjänsteutveckling i småföretag. Eftersom det efterfrågas studier inom ämnet har vi valt att utföra en studie av Mediastudion, ett litet företag i Edsbyn. För att få in information om företaget Mediastudion och hur de arbetar med tjänsteutveckling har vi utfört intervjuer och använt oss av frågeenkäter. Med utgångspunkt ifrån ett antal studier och vetenskapliga artiklar har vi sedan analyserat Mediastudions tjänsteutveckling för att identifiera viktiga faktorer och hur dessa präglar utvecklingsarbetet, för att slutligen ge förslag till förändringar av tjänsteutvecklingen som kan förbättra processen. Vi har kommit fram till att den viktigaste drivkraften till Mediastudions tjänsteutveckling är kundernas behov och önskemål.

Detta är en studie genomförd med syfte att ta reda på hur personal i förskolan tänker kring, samt använder tecken som stöd som ett verktyg för att främja barns kommunikation och språkutveckling i den dagliga verksamheten. Studien är kvalitativ och metoden som använts för att samla in material är intervjuer med personal som arbetar i förskola. Resultatet har visat en medvetenhet hos personalen av betydelsen att använda tecken som stöd för att främja barns kommunikation och språkutveckling. Resultatet visar att trotts denna medvetenhet är arbetet begränsat då personalen känner att de inte har tillräckligt med kunskap för att arbeta med tecken som stöd. Slutsatsen av studien visar att personal i förskolan anser att tecken som stöd är ett värdefullt verktyg men att det behövs mer forskning kring dess betydelse för barns kommunikation och språkutveckling för att kunna utveckla detta arbete i förskolans verksamhet. .

sammanfattningBakgrund Genombrottsmetoden är en modell för förbättringsarbete som används inom bland annat äldreomsorgen. I stadsdelen Hässelby-Vällingby har metoden använts som en del i ett projekt för att förbättra kvaliteten på mat och måltider inom äldreomsorgen. Eftersom undernäring är vanligt förekommande hos äldre är det viktigt att utvärdera metoder som syftar till att förbättra matsituationen för de äldre. Förhoppningen är att denna studie kan öka kunskapen om hur personalen upplevt arbetet med metoden.Syfte Syftet med studien är att utforska personalens upplevelser av att arbeta med Genombrottsmetoden inom äldreomsorgen i Hässelby-Vällingby.Metod Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med anställda inom äldreomsorgen i Hässelby-Vällingby. Till hjälp vid intervjun användes en halvstrukturerad frågeguide.