Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett varsel påverkar den kvarblivandepersonalen utifrån ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv. Undersökningen är ämnad till att skapa en större förståelse hos personal och företag om hur upplevelserna av ett varsel påverkar den psykosociala arbetsmiljön för kvarblivande personal.Forskning om psykosocial arbetsmiljö, förändringsarbeten och nedskärningar. Karasek& Theorells Krav-kontroll-stödmodell, Ansträgnings- och belöningsmodellen samtAngelöws Motivationstabell är teoretiska utgångspunkter i studien.Studien är kvalitativt genomförd där sex stycken semistrukturerade intervjuer utförts med den kvarblivande personalen i organisationen. Tre av respondenterna är direkt drabbade, det vill säga att de varit varslade men fått behålla sina arbeten. De andra tre respondenterna har drabbats indirekt av varslet eftersom de inte blivit varslade men arbetar på samma avdelning.Upplevelserna av varslet är negativa då den kvarblivande personalen saknat socialt stöd och resurser från ledningen sida.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personalen på äldreboenden upplevde hanteringen av deras effektiviseringsarbete i relation till de uppsatta värdighetsmålen. Studien hade en kvalitativ metod där sju stycken djupintervjuer genomfördes med personal från olika äldreboenden. Vi försökte undersöka om personalens effektivisering kunde ses som en motmakt och huruvida värdighetsarbetet blivit bristfälligt. Ritzers begrepp McDonaldisering och Foucaults teori om makt var de fundamentala teoretiska ramarna. Till dessa har vi använt oss av begreppet informell organisationskultur, för att kunna förstå mentaliteten mellan arbetskollegorna på äldreboende.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva vilka stressorer vårdpersonalen upplever i arbetet med äldre på ett äldreboende, personalens upplevelse av stressorerna samt vilka copingstrategier de använder sig av i dessa situationer. Studien hade en deskriptiv design. Data samlades in med instrument Daily Assesment of Coping (DCA). Resultatet visade att vårdpersonalen (n 33) upplevde stress vid 86 av totalt 155 möjliga arbetstillfällen. Stressorerna utmynnade i två huvudkategorier; patientrelaterade och personalrelaterade stressorer.

Vårdrelaterade infektioner medför stora kostnader för samhället. Den vanligaste smittvägen är kontaktsmitta via personalens händer. Under hösten 2006 startades ett ptojekt på Universitetssjukhuset MAS i Malmö (UMAS) för att öka kunskapen hos personalen om de basala hygienrutinerna. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga personalens kunskap om de basala hygienrutinerna. Respondenterna omfattade 44 individer, undersköterskor och sjuksköterskor, på en avdelning på UMAS.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur samarbetet mellan anhöriga och personal fungerar, för att det på bästa sätt ska komma brukaren tillgodo. Studien omfattade åtta personer, fyra anhöriga som är/var barn till brukare på demensboenden och fyra personal från två olika boenden. Metoden som användes var personliga intervjuer som berörde frågeområdena information, påverkan och deltagande. I intervjusvaren framkom att anhöriga och personal ansåg att samarbetet fungerar/fungerade tillfredsställande. Anhöriga som var framåt och aktivt försökte påverka omsorgen hade goda möjligheter till medinflytande över omsorgen om den närstående.

Ser vi till de villkor som råder inom de särskilda ungdomshemmen har personalen en dubbel funktion i sitt arbete med ungdomarna. Detta då de särskilda ungdomshemmens uppgift är att verkställa vård och behandling utan den enskildes samtycke. Vidare ska verksamheten utöva särskild noggrann tillsyn över de ungdomar som är placerade där samtidigt som personalen ska beakta den unges rätt till självbestämmande och integritet. Ett ökat brukarinflytande för de personer som nyttjar offentliga tjänster har diskuterats flitigt den senaste tiden. Diskussionen har även implementerats inom SiS, huvudman för de särskilda ungdomshemmen, som menar att ungdomarna ska ges inflytande under den tid då de är tvångsplacerade.

Uppsatsen bygger på sju enskilda intervjuer med vårdpersonal på ett större äldreboende i södra Sverige. Syftet är att belysa hur personalen trivs och vad som kan inverka på trivseln samt klargöra vad en bra respektive dålig arbetsmiljö kan vara. Därutöver diskuteras hur förhållandet kan se ut mellan sjukskrivningar, dålig arbetsmiljö och otrivsel. Frågeställningarna är: Hur trivs personalen på sin arbetsplats? Vad kan inverka på om man trivs eller inte trivs? Vad upplever personalen som en bra respektive dålig arbetsmiljö? När kan otrivsel och/eller dålig arbetsmiljö leda till sjukskrivningar? Metoden som använts är av kvalitativ karaktär i form av semistrukturerade intervjuer.

Begreppet work ?life balance syftar till det arbete kring sponsring av förmåner och arbetssituationen som hjälper den anställde att balansera sitt arbetsliv och sitt privatliv. Då uppfattningen om vad som skapar balans är subjektiv, torde det från företagets sida vara viktigt att veta vad medarbetarna upplever, stödjer och hindrar upplevelsen av balans. Dessutom torde en klar bild över vad som stödjer och vad som hindrar, säkerställa en maximal avkastning av de satsningar som företaget ger personalen. Utifrån detta utformades studiens syfte, vilket var att öka förståelsen för vilka faktorer individer anser stödjer och hindrar upplevelsen av balans.

Bristerna inom psykiatrin har länge varit mycket påtagliga och anhörigas behov av stöd och hjälp har i många fall varit underminerade. Många slutna vårdplatser har ersatts av öppna vilket gett en ökad belastning på de anhöriga. Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser gällande deras delaktighet inom psykiatrin. Litteraturöversikten baserades på 14 artiklar. Empiriska relevanta studier valdes och värderades.

Detta arbete är en studie som syftar till att ta reda på om, och i så fall hur, medvetenheten om fritidshemmens uppdrag kan kopplas till personalens eventuella utbildning. I studien utgår uppdragen från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2011) och Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer (2007). Vi har genomfört fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Birgit Andersson (2013) uppmärksammar att det är av största vikt att ha en pedagogisk utbildning för att som verksam i skolan kunna nå de uppsatta målen i uppdragen. Skolverket (2012) skriver i sin rapport Personal i fritidshem att riksgenomsnittet i antalet årsarbetare som är utbildade fritidspedagoger i samtliga kommuners fritidshemsverksamheter är 27 procent, år 2012 (Skolverket 2012a).

I vår uppsats skriver vi om anmälningsskyldigheten när det gäller barn som riskerar att fara illa, och den eventuella problematik som personal på förskolor kan känna när det gäller anmälningsförfarandet. Under utbildningens gång har vi både genom litteratur samt i möten med socialsekreterare, fått en uppfattning om att det från förskolor görs för få anmälningar när det gäller barn som riskerar att fara illa. Detta väckte hos oss ett intresse för att undersöka varför personal i förskolan inte anmäler så ofta men även att undersöka hur personalen hanterar skyldigheten att anmäla vid misstanke om att barn riskerar att fara illa. Vi är också nyfikna på att ta reda på vad utbildningen inom detta område tar upp när det gäller själva anmälningsskyldigheten vilket innebär att vi även undersöker hur det ser ut med kunskapen när det gäller lagen och annat relevant för anmälningsskyldigheten. Slutligen kommer vi även in på hur personalen i förskolan upplever samarbetet med socialtjänsten..

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur HBT(Q)-personer kan uppleva sig bli bemötta på Ungdomsmottagningen och hur personal på Ungdomsmottagningen kan uppleva sina möjligheter att bemöta dem. Vidare vilken betydelse sexuell läggning och könsidentitet får i mötet. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med personal som arbetar med samtal på Ungdomsmottagningen och HBT(Q)-personer som besökt denna verksamhet. Uppsatsen bygger på följande frågeställningar: ? Vad kan HBT(Q)-personer ha för tankar och känslor inför att besöka ungdomsmottagningen? ? Hur kan de uppleva bemötandet och förståelsen för deras sexualitet och identitet i såväl mötet med personalen på ungdomsmottagningen som i miljön i ungdomsmottagningens lokaler? ? Vilken betydelse kan sexuell läggning och könsidentitet ha i mötet med ungdomsmottagningen och hur tänker HBT(Q)-personer och personalen kring definitioner av sexuell läggning och könsidentitet och hur kan bemötandet påverkas av detta? ? Vilka kunskaper kan personal och HBT(Q)-ungdomar uppleva som viktiga för att bemöta och samtala med HBT(Q)-personer och hur upplever personal att de bemöter HBT(Q)-personer?Vi har analyserat vårt insamlade material utifrån ett Queerteoretiskt perspektiv och Kommunikationsteori.

Arbetsmarknaden i Sverige har under de senaste decenniernaförändrats. Organisationer som tidigare drivits i offentlig regi harfått nya driftsformer. Detta gäller bland annat sjukvården där detskett bolagiseringar och privatiseringar. Det finns en delundersökningar om organisationsförändringars inverkan påpersonalen men inte lika mycket om hur olika personalgrupper påolika hierarkiska nivåer inom samma organisation påverkas iförhållande till varandra. För att undersöka detta användesmaterial från en longitudinell studie vid S:t Görans sjukhus somprivatiserades.

Bakgrund: Inom neonatal intensivvård vårdas prematura barn med sina föräldrar och personalen bör ha ett helhetsperspektiv på barnet och dess familj. Två metoder som används för att bland annat skapa förutsättningar för föräldra- barnkontakt, är Newborn Individualized Development Care and Assessment Program (NIDCAP) och känguruvård. Det finns ett flertal hinder som kan försvåra föräldra- barnkontakten när ett barn föds prematurt och sjuksköterskan har en central roll i att främja kontakten. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa upplevelsen av att bli förälder till ett prematurt barn i behov av neonatal intensivvård. Metod: Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer.

Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser av att vårdas på IVA och flytta till vårdavdelning. Sju personer intervjuades med semistrukturerade frågor. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier, att känna behov av information, att önska att flytten varit bättre planerad, att sakna tryggheten på IVA, att komma till lugnet på vårdavdelningen och att känna behov av stöd från personalen, och ett tema, att lämna det kända och möta det okända. Resultatet visade att deltagarna kände behov av information om flytten och önskade att den varit bättre planerad.