Denna uppsats har som sitt syfte att utröna om klassrumsmiljön har någon betydelse för inlärningen. I litteraturbakgrunden diskuterasfaktorer relevanta för syftet. Faktorer som belyses är färg, ljus, temperatur och luft, ljud och skolmöbler samt rumsutformning. Dessadiskuteras med utgångspunkt i hur de påverkar inlärnings- och prestationsförmågan.I den empiriska studien intervjuas ett antal barn om deras tankar och åsikter om sin klassrumsmiljö. Intervjuerna har sin utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats.

Det finns bristfällig kunskap gällande individens egen process gällande tillfrisknande från ett opiatmissbruk. I dagens samhälle är det förväntat att mäta och evidensbasera effektiva metoder och tekniker. Att betrakta evidensbaserade metoder som den enda sanna kunskapen kan riskera att de individuella faktorerna hos individerna glöms bort samt de mellanmänskliga mötena. LARO är en behandlingsmetod som visar goda behandlingsresultat vid opiatmissbruk. Studiens syfte är att nå en ökad kunskap om vilka faktorer som kan vara betydelsefulla för individen i sin process att uppnå och bibehålla drogfrihet från opiatmissbruk.

Arbetet koncentrerar sig kring viktiga faktorer hos en lärares personlighet, kommunikation och känslor i en lärare-elevrelation. I litteraturgenomgången belyses olika faktorer i dessa tre områden som kan påverka relationen ur ett lärarperspektiv. Dessa faktorer är bland andra självförståelse, självanalys, intuitivt lyssnande och empati. Empirin är uppbyggd kring en kvalitativ studie där tre lärare och en elevassistent på en grundskola har intervjuats för att ta reda på deras uppfattningar kring de områden som nämns här. Det framkom att de flesta respondenter var medvetna om ovannämnda områden och deras betydelse för relationen.

Spårfaktorn är ett begrepp som idag används inom trafikplanering men utan att det finns en enhetlig definition. Syftet med uppsatsen har varit att definiera spårfaktorn genom att göra en begreppsanalys. Detta har gjorts genom att titta på tidigare forskning samt tidigare utredningar av spårvägsprojekt. Även pågående spårvägsprojekt i Lund och Malmö har undersökts genom intervjuer med nyckelpersoner för att få ett bättre grepp om hur begreppet används idag samt för att kunna pröva begreppet. Vårt resultat har visat att ett antal faktorer utgör kärnan för begreppet spårfaktor.

Denna studie fokuserar på samverkan mellan äldreomsorgens sektioner hemtjänst och hemsjukvård i två västsvenska kommuner. Våra huvudfrågor är; Hur ser organisationernas organisering av samverkan ut och vilka förutsättningar för samverkan ges det för medarbetarna? När ska man samverka? Vad ska man samverka om? Finns det hindrande och främjande faktorer för samverkan? Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med chefer på två nivåer inom organisationerna. Tidigare forskning om samverkan, professionsteori, nyinstitutionell teori, teori om tvärprofessionella grupper och gruppteori är applicerad på materialet för att förstå fenomenet samverkan.Studien visar att det är många faktorer som spelar in för att åstadkomma en fungerande samverkan mellan olika professioner. Vi ser hur samverkan kan struktureras på ett medvetet och genomtänkt sätt och vi ser hur samverkan blir godtycklig när det inte finns en medveten strukturering.

Koronarangiografi används för att visualisera hjärtats kranskärl och diagnostisera eventuella kranskärlsjukdomar. I samband med undersökningen kan en perkutan koronar intervention (PCI) utföras som behandling. Denna undersökning kan orsaka ångest och rädsla hos patienterna, vilket kan ge fysiska symtom såsom ökad hjärtrytm och blodtryck som kan påverka undersökningen och en eventuell intervention negativt. Vid undersökningen har röntgensjuksköterskan främsta ansvaret för omvårdnaden. För att kunna ge mest optimal omvårdnad till patienterna ska röntgensjuksköterskan ha kunskap om bakomliggande orsaker till ångest och rädsla relaterade till koronarangiografi.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tre rektorers samt tre lärares perspektiv ser ut på läsinlärning, faktorer som kan påverka läsningen samt den pedagogiska miljön i årskurs ett. Tre av intervjuerna var med lärare från årskurs ett och där observerade vi även en lektion, de resterande tre intervjuerna var med de rektorer som arbetade på samma skola som lärarna. Vi valde att jämföra en liten-, mellan- samt stor skola och med vår kvalitativa studie intervjuade vi både lärare och rektorer för att få en bredare syn på läsinlärning på skolan där de arbetade och på sätt se om de svarade olika. I resultatet kan vi se att svaren skiljer sig åt men att det även finns likheter mellan skolorna och att lärarnas arbetssätt skiljer sig åt. De faktorer som kan påverka elevernas läsning samt läsinlärning är klassrumsmiljön, bibliotek, läxor, hemmiljö, lärare (kön, ålder, erfarenhet, engagemang) samt schema (hur ofta förekommer läsning?)..

Bakgrund: Anorexia nervosa drabbar ca 1 procent av alla kvinnor och 0,1 procent av alla män innan 18 års ålder i Sverige. Patientgruppen återfinns i både allmänsjukvård och psykiatriska vårdavdelningar. Sjuksköterskan behöver redskap för att utveckla en vårdrelation till dessa patienter, då vårdrelationen är essentiell för att uppnå hälsa. Syfte: Att belysa de olika faktorer som påverkar vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient med diagnosen anorexia nervosa. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie.

Syftet med uppsatsen var att kartlägga vilka faktorer som konsumenter prioriterar när de väljer hotell.De respondenter som besvarade enkätundersökningen var författarnas vänner på community-sajten Facebook. Detta gjorde att urvalet blev snedvridet och den största ålderskategorin var 20-29 år. Vi tycker att detta gjorde studien mer intressant då vi har fått fram tydliga resultat kring vad denna åldersgrupp tycker är viktigt.Respondenterna i åldersgruppen 20-29 år tycker att Plats, Pris och Personer var de tre viktigaste faktorerna som de prioriterade vid val av hotell..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskestuderandes kunskaper om och följsamhet till basala hygienrutiner. Vidare var syftet att beskriva faktorer som bidrar till sjuksköterskestuderandes följsamhet respektive oföljsamhet avseende basala hygienrutiner. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie. Artikelsökningen har skett via databaserna Medline via Pubmed och Cinahl, sökning har även skett manuellt. Huvudresultatet visade att sjuksköterskestudenter har generellt goda teoretiska kunskaper om vårdhygien och basala hygienrutiner.

Detta är en studie inom ämnet marknadsföring. Studien har undersökt vilka faktorer som påverkar tweenies d v s barn i åldersgruppen 9 -13 år i deras modekonsumtion, vilka skillnader det finns mellan hur modeintresserade och icke modeintresserade tweenies påverkas när de konsumerar mode samt vilka skillnader det finns mellan hur tweenies och deras föräldrar upplever att tweenies påverkas av olika faktorer i sin modekonsumtion. Undersökningen har genomförts i formen av en enkätstudie på tre olika låg- och mellanstadieskolor i Uppsala och Stockholm. Studien har visat att referensgrupper och speciellt vänner har stark påverkan på tweenies när de konsumerar mode, att modeintresserade tweenies generellt lättare påverkas av influenser utanför familjen samt att föräldrar och tweenies är samstämmiga i sin syn på vilka faktorer som påverkar tweenies. Studien visar att företag bör använda den typen av marknadskommunikation som tar vara på vänpåverkan när de har tweenies som målgrupp..

Den vanligaste smittvägen för vårdrelaterade infektioner är genom direkt eller indirekt kontaktsmitta via personalens händer, kläder och tekniska utrustning. Röntgensjuksköterskor möter dagligen ett stort antal patienter och blir därför en potentiell smittväg för mikroorganismer, som skulle kunna spridas vidare på kort tid till patienter om den basala hygienen inte efterföljs. Syftet med detta arbete är att undersöka i vilken omfattning röntgensjuksköterskor utför den basala hygienen vid patientkontakt enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Kvantitativ metod med enkät valdes där urvalet bestod av röntgensjuksköterskor som arbetade vid två röntgenavdelningar från två sjukhus i södra Sverige. Resultatet visade att majoriteten av röntgensjuksköterskorna följer Socialstyrelsens föreskrifter inom basal hygien och att röntgensjuksköterskorna upplever att det fanns fler faktorer på arbetsplatserna som främjade men även faktorer som hindrade utförandet av den basala hygienen..

Studiens syfte var att belysa hur samverkan mellan skola och arbetsliv används för gymnasieskolans utbildningar inom den yrkesförberedande utbildningen. Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre lärare och två handledare på tre olika skolor som erbjuder industriell praktik. Syftet med intervjuerna var att belysa lärares och handledares upplevelser kring samverkan mellan skola och arbetsliv. Intervjufrågorna var uppdelade i två teman rörande samverkan. I det första temat låg fokus på elevers lärande ute på praktikplatserna och hur kvaliteten på lärandet påverkas av den samverkan som bedrivs mellan skola och arbetsliv.

Försäljningen av smartphones och mobilapplikationer är något som de senaste åren har haft en stadig tillväxt och inget verkar minska expansionen, snarare tvärtom. Idag står smartphones för en tredjedel av all försäljning av mobiltelefoner och det laddas årligen ned miljarder av tillhörande mobilapplikationer till dessa mobiltelefoner. Att konsumenter väljer att ladda ned mobilapplikationer är tydligt, men vilka faktorer påverkar konsumentens val av mobilapplikationer?  Syftet med denna studie är att ur ett företagsperspektiv beskriva vilka faktorer som påverkar kvinnor och män i deras val vid nedladdning av mobilapplikationer till sin mobilenhet. Tidigare studier inom ämnet har inte vidrört eventuella samband/skillnader av påverkande faktorer mellan kvinnor och män vilket väckt ett intresse hos oss att undersöka detta.

Studiens syfte var att beskriva och analysera lärares upplevelser och erfarenheter av arbetet med att motivera elever i behov av särskilt stöd på en fristående gymnasieskola. Frågeställningarna var: Vad innebär begreppet motivation för lärarna? Vilka faktorer upplever lärarna kan påverka elevernas motivation? Vilka arbetsmetoder och pedagogiska verktyg upplever lärare som bra respektive mindre bra ur motivationssynpunkt?Hur kan skolan som helhet utveckla en motiverande lärmiljö för elever i behov av särskilt stöd enligt lärarnas erfarenheter?Metoden bestod av en kvalitativ forskningsintervju med 8 lärare på en gymnasieskola i en större mellansvensk kommun.Resultatet visade att lärarna tyckte motivation är av stor vikt för att eleverna ska lyckas med sina studier på gymnasiet. Lärarna såg inte någon skillnad på motivationsarbetet för elever i behov av särskilt stöd. Faktorer som de ansåg påverka elevernas motivation var individuella, skolrelaterade och faktorer utanför skolan som eleven inte själv kan påverka.