Syftet med denna studie Àr att beskriva hur första tiden i yrket för gymnasiematematiklÀrare kan gestalta sig, undersöka vilka faktorer som pÄverkar denna tid samt om situationen för de nyblivna lÀrarna Àndrar sig över tiden. Tonvikten ligger vid att finna de olika faktorer som pÄverkar den nyblivna gymnasiematematiklÀrarens yrkesdebut, eller med andra ord; att beskriva yrkesdebutens betingelser. Studien bestÄr av tvÄ delar, en litteraturstudie och en empirisk studie. I den empiriska studien har fyra olika gymnasiematematiklÀrare som nyligen yrkesdebuterat djupintervjuats. Resultatet frÄn dessa intervjuer stÀmmer vÀl överens med vad som sÀgs i den tidigare forskningen.

Vi har genomfört en kvalitativ studie med syfte att undersöka arbetsmotivationen hos personal pÄ tvÄ korttidsboenden i en nÀrliggande kommun till Göteborg. Korttidsboendena Àr till för ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser med utÄtagerande problematik. Det rÄder en tuff arbetsmiljö dÀr hot och vÄld förekommer. I studien stÀller vi oss frÄgor om personalen upplever sig motiverade i arbetet, vad som motiverar dem och om det finns faktorer som pÄverkar motivationen negativt.Empiri har samlats genom semi-strukturerade intervjuer med nio respondenter frÄn de tvÄ korttidsboendena.Resultatet visar pÄ att personalen upplever sig motiverade och att det finns sex faktorer som pÄverkar arbetsmotivationen bland personalen positivt, negativt och/eller bÄda och. Dessa faktorer Àr ekonomiska incitament, arbetsmiljö, arbetskamrater, att arbeta med mÀnniskor, struktur och arbetsförhÄllanden.

Uppsatsens syfte Àr att söka klarlÀgga om olika styrelseutformning, med avseende pÄ sex bestÀmda faktorer, pÄverkar företagets prestation och om det gÄr att genom statistisk analys fastslÄ om dessa faktorer utgör en mÀtbar pÄverkan pÄ prestationen. Faktorererna utgörs av styrelsemedlemmarnas kön, genomsnittÄlder, andel utlÀndska ledamöter i styrelsen som pÄ ett direkt sett utgör oilka kategorier av styrelsemedlemmar. Dessutom har uppsatsen sett pÄ effekten av styrelsens storlek och ledamöternas eventuella beroende. Dessa faktorer har jÀmförts med ett prestationsmÄtt som utgjorts av företagets vÀrdeförÀndring pÄ börsen, korrigerat med respektive branschindex. JÀmförelsen har gjorts över fem Är, med hjÀlp av regressionsanalys.

VÄrt intresse för verksamhets- och systemutveckling har vÀxt fram under vÄr studietid, dÄ vi fÄtt kunskap om att en av utvecklingstyperna har en mer prioriterad roll vid ett utvecklingsarbete. Efter att ha lÀst en del artiklar blev vi Àven intresserade av att jÀmföra vilka faktorer samt vem som Àr beslutstagare vid utveckling av organisationer i den statliga och privata sektorn. Detta för att se vilka eventuella skillnader respektive likheter det finns mellan dem.Syftet med denna studie Àr att hitta de faktorer som Àr avgörande vid val att prioritera verksamhetsutveckling respektive systemutveckling. Samt att skapa en djupare förstÄelse för en organisations tÀnkande vid utveckling och hur utvecklingen skall genomföras.Vi valde i denna studie att genomföra en kvalitativ studie dÀr vi började med att tillÀgna oss relevant teori som förklarar och fördjupar lÀsaren i vad verksamhets- och systemutveckling Àr. Vidare utformade vi intervjufrÄgor utifrÄn vÄr problemformulering.

VÄrt intresse för verksamhets- och systemutveckling har vÀxt fram under vÄr studietid, dÄ vi fÄtt kunskap om att en av utvecklingstyperna har en mer prioriterad roll vid ett utvecklingsarbete. Efter att ha lÀst en del artiklar blev vi Àven intresserade av att jÀmföra vilka faktorer samt vem som Àr beslutstagare vid utveckling av organisationer i den statliga och privata sektorn. Detta för att se vilka eventuella skillnader respektive likheter det finns mellan dem.Syftet med denna studie Àr att hitta de faktorer som Àr avgörande vid val att prioritera verksamhetsutveckling respektive systemutveckling. Samt att skapa en djupare förstÄelse för en organisations tÀnkande vid utveckling och hur utvecklingen skall genomföras.Vi valde i denna studie att genomföra en kvalitativ studie dÀr vi började med att tillÀgna oss relevant teori som förklarar och fördjupar lÀsaren i vad verksamhets- och systemutveckling Àr. Vidare utformade vi intervjufrÄgor utifrÄn vÄr problemformulering.

Idag drabbas ca 9000 svenska kvinnor varje a?r utav bro?stcancer, till detta medfo?ljer olika typer av behandlingar i syfte att bota eller lindra. Ba?de cancern och behandlingarna medfo?r symtom och biverkningar som kan pa?verka kvinnans kropp. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som pa?verkade kroppsbilden kvinnor med bro?stcancerbehandling.

I planeringssammanhang Àr det vanligt att tala om en attraktiv stad, men begreppet Àr svÄrdefinierat. Dels dÀrför att det Àr starkt kopplat till individens egna vÀrderingar, men ocksÄ dÀrför att begreppet bestÄr av mÄnga faktorer. Det Àr dÀrför praktiskt omöjligt att utforma en attraktiv stad om inte begreppet attraktiv stad definieras. Det finns mÄnga teoretiker som forskat inom omrÄdet, genom olika tidsepoker och med olika infallsvinklar. Trots den allomfattande forskningen finns det idag ingen enskild teori eller definition pÄ vad som utgör en attraktiv stad. Examensarbetet har lett fram till en undersökning av begreppet attraktiv stad, som sedermera lett fram till olika faktorer och bestÄndsdelar som bygger upp definitionen attraktiv stad.

Syftet med uppsatsen Àr att studera om den regionala kontexten eller den s.k. företagsmiljön har nÄgon pÄverkan pÄ sannolikheten för nya företag att överleva de tre första Ären. UtifrÄn en teoretisk och empirisk genomgÄng har jag försökt att sÀtta in frÄgan i ett sammanhang. Eftersom det Àr ett komplext samspel mellan de tre faktorerna individ, företag och miljö vill jag undersöka om det statistiska gÄr att hitta nÄgra skillnader mellan de företag som överlevt de första tre Ären och de som inte har gjort det. Finns det nÄgot som visar pÄ att den regionala kontexten pÄverkar företags överlevnads chanser?Med utgÄngspunkt i registerdata undersöks om nÄgra faktorer pÄverkar sannolik­heten för nya företag att överleva.

SmÀrta Àr en obehaglig, subjektiv och individuell upplevelse som kan indelas i akut- och lÄngvarig smÀrta beroende pÄ dess tidsaspekt. En akut smÀrta kan övergÄ till lÄngvarig smÀrta vilket minskar patientens livskvalitet och ökar den samhÀllsekonomiska kostnaden. Sjuksköterskan har en viktig funktion i att lindra patientens smÀrta dÄ bedömning och behandling av smÀrta Àr en av sjuksköterskans huvuduppgifter. Trots att smÀrtforskningen har utvecklats anses smÀrtbehandlingen fortfarande vara otillrÀcklig. DÀrför Àr det relevant att belysa de faktorer som pÄverkar smÀrta och ökar möjligheten till en god smÀrtbehandling.

Fenomenet nedladdning har blivit allt mer uppmÀrksammat, speciellt dÄ det planeras en lagförÀndring i juni i Är, vilket innebÀr att nedladdning av upphovsrÀttsskyddat material blir olagligt. Allt fler anvÀnder sig av fildelningsapplikationer för att skaffa musik och vi frÄgar oss varför detta beteende har blivit sÄ utbrett och accepterat? Vad driver mÀnniskoratt ladda ner Àven om de vet att det moralisk fel? Beror det endast pÄ ekonomiska faktorer eller Àr för att folk har blivit lata? VÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar nedladdningen av upphovsrÀttsskyddad musik frÄn Internet via fildelningsapplikationer.Vi valde att avgrÀnsa oss mot nedladdning av musikfiler och endast undersöka den svenska marknaden. Undersökningen utfördes pÄ studenter frÄn Ekonomihögskolan i Lund. VÄrt arbete började med att vi genomförde en litteratursökning för att se vad som var skrivet om Àmnet.

I uppsatsen behandlas ungdomssprĂ„k ur ett dialektperspektiv, med utgĂ„ngspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar frĂ„n Öckerö kommun. Undersökningen baseras pĂ„ en kvalitativ studie dĂ€r Ă„tta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte Ă€r att undersöka om och hur ungdomars sprĂ„k pĂ„verkas av olika sociala faktorer och varför dessa förĂ€ndringar i sĂ„ fall Ă€ger rum. Jag har valt att utgĂ„ frĂ„n tvĂ„ olika typer av analyser, dels en detaljerad innehĂ„llslig, dels en sprĂ„klig. Anledningen till att den innehĂ„llsliga analysen Ă€r mer djupgĂ„ende Ă€n den sprĂ„kliga, beror pĂ„ att det Ă€r den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns nĂ„gra sĂ€rskilda sociala faktorer som pĂ„verkar ungdomars sprĂ„kförĂ€ndring mer Ă€n andra. Dessa faktorer Ă€r frĂ€mst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar sprĂ„ket efter deras planer inför framtiden.

Bakgrund: Cirka 1-2 % av befolkningen har Borderline personlighetsstörning. Patienter med borderlineproblematik upplevs ofta som en frustrerande patientgrupp. Det Àr dÀrför viktigt att bygga upp en kontaktrelation mellan patienten och vÄrdpersonalen. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa de faktorer som pÄverkar mötet mellan vÄrdpersonalen och patienten med Borderline personlighetsstörning. Metod: En metod enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehÄllsanalys har anvÀnts.

Introduktion: Sverige Àr idag ett mÄngkulturellt land dÀr en stor del av befolkningen har utlÀndsk bakgrund. Flera av dem skattar sin munhÀlsa sÀmre Àn personer födda i Sverige och besöker tandvÄrden mer sÀllan, trots att tandvÄrdsbehov finns. Genom att beskriva vilka faktorer som pÄverkar upplevelsen av svensk tandvÄrd hos individer med utlÀndsk bakgrund kan förstÄelsen för hur den upplevs öka.Syfte: Att beskriva faktorer som pÄverkar upplevelsen av svensk tandvÄrd hos individer med utlÀndsk bakgrund.Metod: Kvalitativ studie med enskilda intervjuer i en stad i Mellansverige. Urvalet bestod av fyra vuxna informanter i Äldrarna 25-50 Är med utlÀndsk bakgrund. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Fyra huvudkategorier framkom vilka var bemötande, kommunikation, tandvÄrdsorganisation och vÄrdkvalitet.

Enligt styrdokumenten Àr det lÀrarens ansvar att fÄ varje elev att kÀnna sig trygg. Syftet Àr att genom fokusgruppsintervjuer med elever i Ärskurs 2-3 visa faktorer som kan innebÀra trygghet respektive otrygghet pÄ en skolgÄrd. Avsikten Àr att hÀrigenom identifiera faktorer som pÄverkar elevers upplevelser av trygghet respektive otrygghet. Vi vill ocksÄ undersöka om det finns sÀrskilda omrÄden som utgör potentiella riskzoner för eleverna. Vi började med att göra en pilotstudie som testade frÄgorna. DÀrefter genomfördes intervjuer med elever i Ärskurs 4-5.

Den kommunala revisionen skiljer sig frÄn den privata revisionen pÄ flera sÀtt. En viktig skillnad Àr att kommunernas revisorer vÀljs pÄ politiska grunder. Till sin hjÀlp anlitar de kommunala revisorerna sakkunniga bitrÀden som Àr yrkesrevisorer. De kommer frÄn privata revisionsbyrÄer eller i vissa fall frÄn egna kommunala revisionskontor. Syftet med uppsatsen Àr att förklara vad som pÄverkar den kommunala revisionskostnaden i Sveriges kommuner.