SammanfattningTitel: Revisorns roll i mindre företagFörfattare: Markus Forsberg, Martin Ingberg, Daniel MalmHandledare: Olle WestinUniversitet: ÖREBRO UNIVERSITETInstitution: Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik. (ESI)Kurs: Ekonomistyrning D, uppsats 10 p.Syfte: Syftet Ă€r att belysa vilka effekter en avreglering av revisionsplikten kan komma att fĂ„ för smĂ„företagens relation till revisorn, samt hur revisorns roll kan komma att förĂ€ndras om avregleringen av revisionsplikten blir verklighet.Metod: Vi har en deduktiv ansats och har anvĂ€nt en kvalitativ metod. PrimĂ€rdata har insamlats genom sju stycken semistrukturerade intervjuer med representanter för smĂ„företag.Slutsats: DĂ„ revisorn vid en avreglering av revisionsplikten inte behöver ta hĂ€nsyn till oberoendefrĂ„gan, som idag begrĂ€nsar relationen med företaget, öppnar detta för en djupare och mer nĂ€ra relation mellan de bĂ„da parterna med Ă€n mer rĂ„dgivning Ă€n idag. Revisorn anlitas dĂ„ inte lĂ€ngre för ett granskningsuppdrag utan anvĂ€nds enbart som ett stöd och en hjĂ€lp för företaget, vilket leder till att dennes roll som granskare försvinner och öppnar möjlighet för företagen att kunna ge andra roller till revisorn..

Sammanfattning Uppsatsens titel: Den nya revisorslagen och revisorns oberoende Seminariedatum: 2002-06-07 Kurs: FEK 591, Magisteruppsats redovisning 10 poÀng Författare: Martin Bergqvist, Daniel Dolenec Handledare: Michael Thorstensson Krister Moberg Nyckelord: Revisorslagen, analysmodellen, RevisorsnÀmndens praxis, rev-isorns oberoende, Revisionsbolagsutredningen Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att utvÀrdera om den nya revisorslagen medför en förÀndring i oberoendefrÄgor som har behandlats i praxis, samt att undersöka hur revisorerna genom att tillÀmpa analysmodellen skulle agera i dessa frÄgor. Metod: Det har genomförts en rÀttsdogmatisk studie som ligger till grund för utvÀrderingen. Den har bestÄtt av en jÀmförelse mellan den gamla och nya revisorslagen, samt en granskning av praxis i oberoendefrÄgor. Vidare har en fallstudie genomförts, dÀr revisorer har fÄtt tillÀmpa analysmodellen pÄ ett antal typfall som Àr kopplade till revisorns oberoende. Slutsatser: VÄra slutsatser Àr att den nya revisorslagen medför att revisorn nu under vissa förutsÀttningar kan Äta sig eller behÄlla ett uppdrag i följande situationer: Ett revisionsuppdrag dÀr revisionsklienten ingÄr i ett avtalsförhÄllande med revisorn/revisionsbyrÄn; ett konsultuppdrag dÀr det föreligger intressegemenskap mellan uppdragsgivaren och revisorn/revisionsbyrÄn; ett konsultuppdrag dÀr revisorn tillhandahÄller revisionsklienten med konsulttjÀnster av revisionell karaktÀr.

ÖvergĂ„ngen frĂ„n produktorienterade till tjĂ€nsteorienterade företag tillsammans med att revisorn har fĂ„tt bredare arbetsuppgifter har gjort att relationen och interaktionen mellan företag och kunder har fĂ„tt en allt större betydelse. En revisor kan idag erbjuda mer en endast revision och redovisning, vilket har gjort att revisorerna har blivit en typ av konsulter. Hur pass stor betydelse har relationen mellan revisorn och kunden, samt kan den pĂ„verka de berörda parterna pĂ„ nĂ„got sĂ€tt?Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om relationen mellan kunden och revisorn pĂ„verkar kundens verksamhetsstyrning och revisionsbyrĂ„ns marknadsföring.Studien bygger pĂ„ en abduktiv ansats, dĂ€r forskarna vĂ€xlar mellan det induktiva och deduktiva perspektivet. I enlighet med en kvalitativ metod har forskarna sex Ă€ndamĂ„lsenligt utvalda informanter.

Regeringen ansÄg i mitten av nittiotalet att reglerna kring revisorns agerandevid misstanke om brott inte utgjorde tillrÀckligt skydd för bolaget och dessintressenter. Regeringen framförde dÀrför vÄren 1998 propositionen SFS1998:760, som innehöll förslag till Àndringar i aktiebolagslagens (2005:551)bestÀmmelser om styrelse, bolagsstÀmma, revision samt skadestÄndsansvar.De nya bestÀmmelserna kring revisionen innebÀr att revisorn föreskrevs enskyldighet att vidta ÄtgÀrder vid misstanke om brott i bolaget, vilket kom attkallas anmÀlningsplikten.Syftet Àr att beskriva hur revisorn hanterar sitt ansvar och sin skyldighet isamband med bokföringsbrott. Vidare vill vi beskriva nÀr revisorn anser attanmÀlan om brottsmisstanke skall göras samt beskriva hur revisornsanmÀlningsplikt kan pÄverka ekobrottsbekÀmpningen.I uppsatsen anvÀnds kvalitativ metod för att besvara vÄra frÄgestÀllningar,som Àr: nÀr anser revisorn att bokföringsbrott Àr ett brott att anmÀla ochvilken roll har revisorns anmÀlningsplikt i arbetet mot ekonomiska brott? Föratt besvara frÄgorna intervjuade vi tvÄ revisorer och en Äklagare pÄekobrottsmyndigheten.Det empiriska materialet jÀmfördes sedan med vÄr teoretiska referensramoch de slutsatser vi kom fram till Àr att lagstiftaren och revisorerna hardelade uppfattningar om nÀr en anmÀlan skall ske. Revisorerna vill undvikaatt göra en för tidig anmÀlan dÄ de ser en stor skaderisk i det.

En revisor har ett stort ansvar dÄ de ska försÀkra företagets intressenter att redovisningen Àr tillförlitlig. Genom principbaserade standarder försvÄras revisorns uppgift i och med att företagen har incitament att göra fördelaktiga tolkningar av dessa. En omdebatterad standard Àr IFRS 3 som behandlar rörelseförvÀrv. Detta dÄ klassificeringen av övervÀrden, enligt tidigare forskning, Àr ojÀmnt fördelad. Revisorn har till uppgift att försÀkra att standarderna tolkas och tillÀmpas pÄ ett enhetligt sÀtt, men frÄgan Àr om det verkligen görs i praktiken.

 Bakgrund: Sedan 1988 har alla svenska aktiebolag oavsett storlek varit tvungna att ha en kvalificerad revisor som granskar företagets rÀkenskaper. Idag Àr Sverige ett av tvÄ lÀnder i EU som fortfarande har kvar revisionsplikten för smÄ företag. Inom EU finns bestÀmmelser som medger medlemslÀnderna att undanta smÄ företag frÄn revisionsplikt. UtifrÄn undantagsbestÀmmelserna har en utredning gjorts i Sverige och ett lagförslag har lagts fram som innebÀr att 96,5 procent av alla företag i Sverige kan vÀlja om de vill bli reviderade eller inte. Revisionspliktens vara eller inte vara har diskuterats flitigt i Sverige och studier har gjorts avseende vilken relation företagen har med revisorn, vilken nyttan Àr med revisionen och vilka faktorer som spelar in vid frivillig revision.

Bakgrund: Revisorn Àr en central aktör i kommunikationen mellan företag och intressent. Det Àr revisorns uppgift att granska den information som företagenkommunicerar till sina intressenter via sin Ärsredovisning. Revisorn skallfullgöra sin uppgift enligt god revisorssed vilket innebÀr att ur ett etiskt perspektivagera sÄ att man visar sig vÀrd det förtroende som yrket som revisorkrÀver.Problem: PÄ senare tid har det förekommit ett flertal redovisningsskandaler. Redovisningsfiffel,orimliga bonusprogram och tvivelaktiga eller direkt brottsliga affÀrerhar resulterat i att man ifrÄgasatt om revisorn verkligen fullgjort sinaplikter enligt god revisorssed. RevisionsbyrÄerna har sett ett behov av stabilaförutsÀttningar och en allmÀnt accepterad yrkesetik vilket resulterat i attFAR SRS har specificerat yrkesetiska regler som skall vÀgleda revisorn.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur revisorer ser pÄ den yrkesetiska regleringsom finns inom professionen samt beskriva hur befintliga insatserbistÄr revisorn i etiska dilemman.Metod: Studien bygger pÄ personliga intervjuer med revisorer pÄ fem olika byrÄer.Under intervjuerna har respondenterna ombetts resonera kring ett antaletiska dilemman och svara pÄ frÄgor med koppling till FAR SRS yrkesetiskaregler.Slutsats: Det empiriska materialet visar att revisorer överlag Àr nöjda med de yrkesetiskaregler som finns i dagslÀget.

Bakgrund: Familjefo?retag a?r en dominerande fo?retagsform i ma?nga ekonomier. Trots detta finns fo?rha?llandevis fa? studier pa? omra?det. Familjefo?retag innehar flertalet karakta?rsdrag vilka utma?rker dem som fo?retagsform.

Revision handlar om att revisorn ska bedöma huruvida den ekonomiska information som företaget lÀmnar Àr trovÀrdig och om styrelse och VD sköter sina Ätaganden gÀllande förvaltningen. Företagaren Àr inte alltid tillrÀckligt insatt i vad revisorn egentligen ska granska och i vilken utstrÀckning. DÀrför kan det hÀnda att den revisionsansvarige pÄ företaget förvÀntar sig mer av revisionen, detta Àr vad som kallas ett förvÀntningsgap. Syftet med uppsatsen var att beskriva om ett förvÀntningsgap finns och att vidare förklara vilka faktorer som kan ligga bakom ett förvÀntningsgap. Resultatet av undersökningen visade att det faktiskt existerade ett förvÀntningsgap bland revisionsansvariga.

Inför Är 2005 infördes nya regler för hur goodwill i företag ska hanteras. Detta stÀller nya krav pÄ hur företag ska hantera goodwill, men detta innebÀr ocksÄ nya problem och gransknings-möjligheter för en revisor. Uppsatsen syftar till att lyfta fram svÄrigheterna för en revisor nÀr denne ska granska ett av företagets gjorda impairment -test av goodwill och vilka medel som den har till sitt förfogande för att genomför granskningen. Studien grundar sig pÄ intervjuer med revisorer och branschorganisationer. En revisor Àr styrd av lagar och redovisningsprinci-per nÀr denne ska granska ett företag men revisorn Àr ocksÄ beroende av den information som kommer ifrÄn företaget.

NÀr revisorer och allmÀnheten har olika uppfattningar om vad som Àr revisorns arbetsuppgifter och ansvar samt vad som Àr tillÄtet enligt lagar och regler uppstÄr ett förvÀntningsgap. FörvÀntningsgapet Àr inget nytt fenomen utan har funnits lika lÀnge som revisorsprofessionen. DÀremot har orsakerna och storleken förÀndrats i takt med utvecklingen i nÀringslivet, samhÀllet och revisorsprofessionen i sig. OmrÄden dÀr missuppfattningar ofta uppstÄr Àr kring hur mycket revisorn kan hjÀlpa sin klient med rÄdgivning, hur omfattande revisionen Àr och med vilken grad av sÀkerhet en revisor kan uttala sig om att allt stÄr rÀtt till. I smÄ och medelstora företag har den ekonomiska rÄdgivningen frÄn revisorn en stor betydelse och det kan vara svÄrt att sÀtta klara grÀnser mellan revision och revisionsnÀra tjÀnster.

Problematiken för vÄr studie grundar sig i den nya revisionslagen som trÀdde ikraft 1 november 2010, nÀmligen avskaffandet av revisionsplikten. Lagen innebÀr att alla aktiebolag som understiger tvÄ av tre följande grÀnsvÀrden: att ha i genomsnitt 3 anstÀllda, omsÀttningen understiger 3 miljoner svenska kronor och att balansomslutningen understiger 1,5 miljoner svenska kronor, behöver inte anlita en revisor.I samband med att revisionsplikten avskaffades, diskuteras det mycket vilken betydelse revisionen hade för olika intressenter. Revisionen infördes framförallt för att ge bÀttre kontrollmöjligheter för externa intressenter. Trots lagÀndringen, Àr det idag flertal smÄföretag som fortsÀtter att behÄlla revisorn i företaget och det beror frÀmst pÄ grund av externa intressenternas pÄverkan.VÄrt syfte med studien Àr att skapa förstÄelse varför smÄföretag behÄller revisorn i företaget i förhÄllande till externa intressenter och hur externa intressenter pÄverkar det, ur smÄföretagens perspektiv. Undersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ studie i form av intervjuer.

Den 1 januari 1999 infördes lagen om anmÀlningsplikt som Älade revisorn skyldighet att vidtaÄtgÀrder vid misstanke om brott och att under vissa förutsÀttningar göra anmÀlan till Äklagareeller polis. Tidigare begrÀnsades revisorn av den lagstadgade tystnadsplikten. Fleraremissinstanser dÀribland FAR och SRS motsatte sig förslaget dÄ man ansÄg att det var alltförlÄngtgÄende. De befarade att revisorns förtroende gentemot klienten kunde försÀmras och attde dÀrmed inte skulle fÄ tillgÄng till den information som Àr nödvÀndig för en fullgodrevision. Syftet med införandet av anmÀlningsplikten var att ekonomisk brottslighet skulleupptÀckas samt förebyggas.VÄr huvudfrÄga i denna uppsats Àr enligt följande: Kan en revisor rimligen hÄlla perfektbalans mellan att vara agent för myndigheternas brottsbekÀmpning, och att vara en hjÀlpredai hanteringen av företagens ekonomiska informationsflöde? Syftet med uppsatsen Àr attundersöka hur revisorn hanterar sin skyldighet att anmÀla vid misstanke om brott och vilkakonsekvenser den har medfört för revisorn.I uppsatsen anvÀnds kvalitativ metod dÄ vi vill skapa oss djupare förstÄelse för vÄrfrÄgestÀllning.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva nÀr revisorernas oberoende kan stÄ i konflikt med revisorsrollen samt att utreda och skapa förstÄelse för hur revisorerna ser pÄ oberoende. För att kunna besvara syftet valde vi att göra en gridanalys med fem revisorer. Metoden valdes för att ge en mer rÀttvisande bild av revisorernas tankar kring oberoendet. Till vÄr hjÀlp för att beskriva oberoendet och revisionens syfte anvÀnder vi agentteorin och populationsekologisk teori. UtifrÄn dessa teorier kan revisorernas agerande delvis förklaras och redogöras för.

I ett steg att stabilisera utslÀppen av vÀxthusgaser i atmosfÀren framförhandlades Kyotoprotokollet i Japan 1997, vilket Äret dÀrpÄ undertecknades av Europeiska gemenskapen. Protokollet innebÀr att EU:s medlemsstater ska minska sina utslÀpp av vÀxthusgaser med 8% Ären 2008?2012 jÀmfört med utslÀppsnivÄn 1990. En avgörande faktor för att verkliggöra protokollet Àr att etablera ett fungeran-de handelsystem av utslÀppsrÀtter inom EU. Tanken Àr att lÀnderna inom EU ska kunna samarbeta för att minska utslÀppen genom att köpa och sÀlja rÀtter sinsemellan.