SAMMANFATTNINGSyftet med detta examensarbete Àr att fÄ kunskap om samlingens innebörd i förskolan. Samlingen Àr en del av den vardagliga verksamheten i förskolan. Det Àr en pedagogstyrd aktivitet som ofta innehÄller upprop, sÄng, samtal, berÀttelser och olika teman. VÄra forskningsfrÄgor Àr att vi vill veta hur samlingen i förskolan Àr utformad, varför samlingen anvÀnds som arbetssÀtt och vad förskollÀrarna anser att samlingen har för mening för barns lÀrande. För att fÄ svar pÄ vÄra forskningsfrÄgor har vi gjort en intervjustudie, dÀr vi intervjuat fem förskollÀrare.

I den palliativa vÄrden i hemmet kring patienten fanns nÀrstÄende som pÄverkades kÀnslomÀssigt. Sjuksköterskan ska förebygga sjukdom och ohÀlsa utifrÄn nÀrstÄende och patientens bethov samt minska lidande och ge möjlighet till en vÀrdig död. NÀrstÄende som blev bemötta pÄ ett bra sÀtt av sjuksköterskan upplevde inte patientens död som ovÀntad. Olika former av vÄrd i hemmet har ökat och detta pekar pÄ att allt fler mÀnniskor kommer att dö i det egna hemmet. Syftet med studien var att studera nÀrstÄendes upplevelser i samband med palliativ vÄrd i patientens hem.

En implanterbar defibrillator kan vara en livrÀddande behandling för personer med ökad risk för plötslig död. Behandlingen syftar till identifiera och behandla livshotande rytmrubbningar. Behandlingen kan ges i sekundÀr eller primÀrprofylaktiskt syfte. Det finns etiska aspekter vid stÀllningstagande till behandlingen. Den innebÀr fysiska, psykiska och sociala anpassningar.

AlkolÄs Àr en teknik som gör att fordonet inte gÄr att starta om föraren har alkohol i utandningsluftet. Vissa alkolÄs som hittills anvÀnts Àr utrustade med en minnensfunktion som regelbundet töms och bearbetas i ett sÀrskillt pc-bearbetat dataprogram. Syftet med undersökningen var att utreda vart grÀnsen gÄr till att krÀnka den personliga integriteten för att öka trafiksÀkerheten med hjÀlp av alkolÄs, samt att utreda attityden till alkolÄs. Undersökningen Àr baserad pÄ enkÀter som besvarats av LuleÄ Lokaltrafik, Pitetaxi och Testplats Botnia. Ett problem med alkolÄs Àr att individen inte har kunskap om alkolÄsets funktioner, och de integritetsproblem som kan uppkomma.

LÄngvarig smÀrta Àr idag vanligt förekommande bland individer i samhÀllet. Eftersom de ofta blir skickade mellan olika vÄrdenheter, kÀnner de sig uppgivna. Ett professionellt bemötande av sjuksköterskan Àr dÀrför vÀsentligt. Syftet med studien var att belysa hur patienter med lÄngvarig smÀrta upplever sjuksköterskans bemötande. Metoden som anvÀnts var litteraturstudie.

Personer med kognitiva nedsÀttningar tillhör en av de största grupperna av funktionsnedsatta personer. Premium Comai Àr ett hjÀlpmedel för att hjÀlpa personer med kognitiva nedsÀttningar att bli mer sjÀlvstÀndiga i deras vardag. Denna mÄlgrupp har framförallt svÄrigheter med de exekutiva funktionerna sÄ till exempel att minnas saker de ska genomföra eller att uppfatta hur lÄng tid aktiviteter tar. Denna studie undersöker hur anvÀndandet av en digital kalender som hjÀlpmedel för personer med kognitiva nedsÀttningar ser ut och hur anvÀndare av upplever hjÀlpmedlet, om de upplever att det hjÀlper dem planera sin tid och att komma ihÄg. För att undersöka detta intervjuades anvÀndare av Premium Comai, dÀr intervjutekniken var semistrukturerade intervjuer.

Detta arbete tar sin utgÄngspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att frÀmja fysisk aktivitet. Idag har mÄnga en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter pÄ vÄra kroppar och vÄr hÀlsa. MÀnniskor Àr i grunden skapade för att utföra sysslor som krÀver fysisk aktivitet och nÀr vi i dagens samhÀlle inte kan tillgodose oss detta behov pÄ ett naturligt sÀtt i vardagen börjar vi pÄ olika sÀtt mÄ dÄligt, bÄde fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen Àr en viktig faktor gÀllande vilken mÀngd fysisk aktivitet vi uppnÄr. Hur det pÄverkar oss och vilka möjligheter och begrÀnsningar den fysiska planeringen har gÀllande att frÀmja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete.

Det finns inga hinder att utforma en trygg naturmiljö vid förskolan om det sker en samverkan mellan förvaltning, skötsel och förskola. Barn utforskar sin omgivning genom lek. Inspirerande miljöer ger nya impulser till leken och naturmiljöer har de egenskaper som frÀmjar fri Àventyrlig fysisk aktivitet. Platser för lek ska vara utformade sÄ att risker för olycksfall begrÀnsas. MÄnga av dagens förskolegÄrdar erbjuder inga utmaningar för barnen. Att komplettera utemiljön med naturelement Àr möjlig att göra utan att sÀkerheten Àventyras. Dialog mellan förvaltning, skötsel och förskola Àr en förutsÀttning för en utveckling av utemiljön ska kunna ske. Det Àr viktigt att man har barnens behov i fokus och ser möjligheter istÀllet för svÄrigheter.

Syftet med studien var att undersöka om förskollÀrare anvÀnder sig av nÄgra strategier för att hjÀlpa barn med samspelssvÄrigheter in i lek, och att upprÀtthÄlla lek. Jag ville dÀrför ocksÄ se om, och i sÄdana fall hur, de kommer till slutsatsen att ett barn har samspelssvÄrigheter.  De  metoder  som  valdes  för  arbetet  var  en  webbenkÀt,  intervjuer av  sex  förskollÀrare  och  av tvÄ  specialpedagoger.  För  att  komplettera  data  samlades  och  analyserades  ocksÄ  de strukturerade underlag som de intervjuade förskollÀrarna beskrev att de anvÀnde sig av i sina respektive verksamheter för observation, dokumentation och reflektion.  Slutsatsen  Àr  att  det  finns  flera  strategier  representerade  bland  de  intervjuade  som  syftar  till att, pÄ ett eller annat sÀtt, hjÀlpa barn till bÀttre samspel och lek. Bland flera finns till exempel strategier  som  bygger  pÄ  att  förskollÀraren  tolkar  och  tydliggör  samspelets  mekanismer, arrangerar  tillfÀllen  för mindre  sociala  sammanhang  och  verkar  för  tydlighet  och  trygghet  i förskolan.

I Sverige drabbas runt tvÄhundra personer av ALS varje Är. ALS Àr en sjukdom som oundvikligen leder till döden, dÀr musklerna försvagas och slutligen leder till helförlamning. Intresse vÀcktes för sjukdomen och frÄgan om det gÄr att leva ett liv med god livskvalitet trots denna sjukdom uppstod. Syftet med denna studie Àr att belysa hur personer med ALS upplever livskvalitet. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ sjÀlvbiografiska böcker.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka höglÀsningens och lÀsmiljöns betydelse i förskola och i förskoleklass. I litteraturgenomgÄngen gör vi en historisk tillbakablick pÄ synen pÄ barn, böcker och höglÀsning. HÀr beskrivs Àven hur höglÀsningen kan utveckla sprÄket, fantasin, ge inspiration till att lÀra sig lÀsa, öka intresset för skriftsprÄket och ge stunder med gemenskap, nÀrhet och trygghet. Vi intervjuade lÀrare i förskola och förskoleklass och har tittat pÄ nÀr, hur och varför de arbetade med höglÀsning. LÀsmiljön undersöktes och Àven om det förekom samarbete med biblioteket.

Syftet med Barnahus Ă€r att barn som misstĂ€nkts blivit utsatt för vĂ„ld eller övergrepp ska i en trygg och barnvĂ€nlig miljö förmedla sin upplevelse, samt hjĂ€lpa barnet genom stöd och insatser att bemĂ€stra utsattheten. Studien grundas pĂ„ kvalitativa intervjuer som metod. Respondenterna som ingĂ„r i studien representerar SocialtjĂ€nsten, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Barnkliniken och Barn- och ungdomspsykiatrin. Resultatet presenterar samverkansparternas upplevelse av samverkans funktion, fördelar och brister, samt hur barnets rĂ€ttigheter tillĂ€mpas i utredningsprocessen. Resultatet pĂ„visar att respondenterna upplever samverkan i Barnahus som en möjlighet till personlig och yrkesmĂ€ssig utveckling, och att samverkan över yrkesrollerna Ă€r en förutsĂ€ttning för att tillgodose barnets behov av skydd och trygghet.

HIV/AIDS Àr en av de största epidemierna i modern tid. Sedan sjukdomen upptÀcktes för 27 Är sedan har den orsakat 25 miljoner mÀnniskors död. Personer med kunskap om HIV-smittvÀgar, preventiva ÄtgÀrder samt utvecklad sjÀlvförmÄga har ofta högre medvetenhet om risker. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans insatser för att förÀndra individers medvetenhet om smittspridning av HIV/AIDS. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.

Trots mÀnniskans mÄngfacetterade karaktÀr spelar yrkesidentiteten en betydande stor roll för hur vi introducerar oss för, och kommunicerar med andra mÀnniskor. Den slutsats vi drar Àr att arbete har en central roll i de flesta mÀnniskors liv. Arbete kan föra med sig en social gemenskap, bidra till ekonomisk försörjning och ge tidsstruktur i en mÀnniskas vardag vilket bidrar till en mÀnniskas livsvillkor. Detta kan skapa trygghet hos individen varpÄ arbete betraktas som ÄtrÄvÀrt av de flesta. Arbete spelar följaktligen en central roll för mÀnniskors identitetsskapande.

Studien Àmnar belysa hur medarbetare och ledning upplever och sÀtter ord pÄ samma organisationsförÀndring. Den syftar Àven till att uppmÀrksamma skillnader och likheter i upplevelser av en organisationsförÀndring mellan dessa tvÄ grupper. Genom detta kan studien bidra till framtida förÀndringsarbete genom att belysa förÀndringsprocessen, vilka faktorer som Àr viktiga för de undersökta grupperna och pÄ vilket sÀtt faktorerna pÄverkar resultatet av förÀndringen. Resultatet som presenteras grundas i intervjuer med medarbetare och personer frÄn ledningsgruppen pÄ en organisation som genomgÄtt en strategisk organisationsförÀndring och skapat ett resursteam. Viktiga faktorer som framkommit hos bÄda respondentgrupperna som viktiga Àr kompetens, kommunikation, trygghet och uppföljning.