Studiens syfte: Har varit att beskriva upplevelser av möten med vÄrdpersonal hos patienter med anorexia. Studien Àr en litteraturstudie som Àr baserad pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker. Bakgrund: Anorexia Àr en vanlig förekommande sjukdom dÀr flickor drabbas oftare Àn pojkar. Lidande och vÀlbefinnande Àr tvÄ vanliga inslag i sjukdomen. Mötet och bemötandet mellan vÄrdpersonal och patient Àr viktigt dÄ ett misstag frÄn personalen kan leda till stor skada.

Denna samhĂ€llsvetenskapliga kandidatuppsats har sin utgĂ„ngspunkt i de regionala tillvĂ€xtskillnader som kan urskiljas mellan Malmöregionen och Österlenregionen i SkĂ„ne. Representanter frĂ„n myndigheter, organisationer och företag, verksamma pĂ„ Österlen, har intervjuats om vad som efterfrĂ„gas för ett gynnsamt företagsklimat pĂ„ Österlen. Möjliga hinder och förutsĂ€ttningar i regionen, för utveckling av företagsklimatet, har ocksĂ„ varit centralt. Analysen av materialet har tolkats med utgĂ„ngspunkt frĂ„n Ferdinand Tönnies begreppspar Gemeinschaft och Gesellschaft. NĂ€tverkens möjligheter och förutsĂ€ttningar i regionen har redovisats.

Mobbning Àr ett stort problem inom skolan. Att aktivt arbeta mot mobbning Àr dÀrför en viktig uppgift för alla som arbetar i skolan. Jag har valt att koncentrera mitt examensarbete pÄ hur man kan arbeta för att förebygga mobbning ute i skolorna. I litteraturstudien tar jag upp olika sÀtt att arbeta mot mobbning i en klass eller pÄ en skola. Det bÀsta sÀttet att motverka mobbning Àr att skapa trivsel, trygghet och gemenskap i gruppen.

BAKGRUND:I vÄr bakgrund ges en beskrivning av aktuell forskning gÀllande matematikundervisning. Det sociokulturella perspektivet har varit utgÄngspunkt i vÄr undersökning.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur verksamma pedagoger beskriver sin matematikundervisning och vad de anser behövs för att kunna utveckla den.METOD:I vÄr undersökning utgÄr vi ifrÄn en kvalitativ metod och forskningsredskapet vi anvÀnt oss av Àr intervju. Sammanlagt har 10 pedagoger i Är F-6 intervjuats.RESULTAT:VÄr undersökning visar pÄ att pedagoger till stor del anvÀnder sig av lÀrobok i sin undervisning. Dock kompletterar de i olika grad med annat material och andra metoder. I Är F-2 förekommer en större variation av arbetssÀtt, Àn det gör i Ärskurs 3-6.

Förslaget syftar till att utveckla och förbÀttra omrÄdet omkring BergÄsa centrum, ett lokalt stadsdelscentrum i Karlskrona, samt parkomrÄdet Monsunen . Detta ligger i linje med de intentioner som kommunen redovisar i sin översiktsplan (2002) dÀr man redovisar avsikter att rusta upp lokala centrumomrÄden i kommunen. BergÄsa centrums funktion som lokalt stadsdelscentrum ska stÀrkas och göras mer tydlig, parken skall förnyas i syfte att förbÀttra dess funktion och anvÀndning. Förslaget avser samtidigt att hitta en bÀttre lösning för trafiksituationen i omrÄdet vilket omfattar korsningen SunnavÀgen/ ValhallavÀgen, jÀrnvÀgsövergÄngen samt trafikmiljön i övrigt. Tillsammans ska dessa ÄtgÀrder ge BergÄsa centrum en viktigare roll som stadsdelscentrum med större attraktivitet och med förbÀttrade kvalitéer i mÄnga avseenden..

Syftet med vÄr studie var att undersöka lÀrares uppfattningar om elevers motivation i skolan ochlÀrarnas strategier för att stÀrka elevmotivationen. Studiens frÄgestÀllningar var hur uppfattarlÀrare begreppet motivation? Vilka faktorer pÄverkar enligt lÀrarna elevers motivation? Hurarbetar lÀrarna för att motivera eleverna? Metoden som tillÀmpades var en kvalitativ intervju mednio stycken lÀrare, som var strukturerad efter tre stycken teman: motivation, lÀrares roll förelevernas motivation och motivationsarbete. UtifrÄn frÄgestÀllningarna sammanfattas studienmed att motivation Àr ett svÄrdefinierat begrepp, som anses stÄ i relation till andra begrepp sÄsom vilja, drivkraft, intresse och glÀdje. Motivation Àr viktig för elever, eftersom det driver demframÄt i deras utveckling och stimulerar deras lÀrande.

Studiens problemomrÄde behandlar problematiken med att arbeta med barn i förskoleÄldern som befinner sig i utsatthet. Ett arbete som Àr ett viktigt, men kÀnslomÀssigt tungt, som ingÄri det vardagliga arbetet för pedagoger. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ förskolor tar vi reda pÄ hur pedagoger gÄr tillvÀga nÀr de misstÀnker att ett barn far illa eller nÀr ett barn blir utsatt. Hur pedagoger upplever problematiken med att anmÀla till socialtjÀnsten, samt hur arbetet med de utsatta barnen upplevs. Resultatet visar pedagogers oro och svÄrigheter att anmÀla nÀr ett barn far illa.

En njurtransplantation Àr ett stort ingrepp och en stor omstÀllning för patienten bÄde psykiskt och fysiskt. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för och beskriva patienters upplevelser och kÀnslor i samband med en njurtransplantation. Studien Àr empirisk med en kvalitativ deskriptiv ansats och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med Ätta njurtransplanterade personer. Dataanalysen har gjorts med stöd av Burnards (1991) innehÄllsanalys och resulterade i tre huvudkategorier: kÀnslomÀssig hantering, livet med en ny njure och erfarenhet av sjukvÄrden. Resultatet visar att en njurtransplantation innebÀr en stor frihet, samtidigt som en kÀnsla av nedstÀmdhet upplevts .

Den hÀr uppsatsen handlar om de berÀttelser och bilder som förekommer i kampanjen Bo i Nyköping pÄ hemsidan boinykoping.nu under kampanjperioderna 2011 ? 2012. Syftet Àr att undersöka hur kommunen och Nyköpingsborna framstÀlls i kampanjtexterna och de tillhörande bilderna. De metoder som tillÀmpas Àr en ideationell och interpersonell analys, en attitydanalys genom appraisal samt en visuell analys av bildernas ideationella och interpersonella grammatik. Resultatet visar att Nyköpingsborna framstÀlls som handlingskraftiga och kommunen som informativ och vetandes.

Ungdomar stÄr inför en rad av valmöjligheter, tyvÀrr dras en del av dem in mot destruktiva vÀgar som missbruk, aggressivitet, kriminalitet och sÄ vidare. Dessa beteenden Àr ofta symptom för bakomliggande missförhÄllande, vilka tenderar att utvecklas till allt allvarligare problem. För att förebygga och motverka redan existerande problem finns Socialförvaltningen instans kontaktperson för barn och ungdomar som har uppvisat sÀrskilda beteendeproblem. Det hÀr Àr en uppsats om kontaktpersonsverksamheten i LuleÄ Kommun som anvÀnder sig utav vuxna positiva förebilder som ungdomar kan fÄ en relation med och fÄr pÄ sÄ sÀtt nÄgon utomstÄende att prata och umgÄs med. Uppsatsen ger en överblick av samhÀllsproblemen, dÀrefter beskrivs ungdomarnas behov och betydelsen för sociala relationer och Àven riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem.

Trygghet hos eleverna kan ses som en viktig faktor i skolan dÄ man talar om en lÀrande miljö, detta dÄ en otrygg elev har svÄrt att fokusera pÄ nÄgot annat Àn att bekÀmpa sin egna otrygghet.Med utgÄngspunkt i variationsteorin har femton kvalitativa intervjuer gjorts pÄ elever i Ärskurs 7-9, dÀr syftet var att fÄ fram elevernas egna tankar och funderingar om vad de anser vara otryggt i skolmiljön.Resultatet som presenteras i uppsatsen visar att det finns en mÀngd olika variabler för en lÀrare att ta i beaktande i sitt strÀvande mot att skapa en trygg miljö för eleverna, dÄ det fanns en variation i elevernas svar och i de kategorier som utformades efter desamma. Svaren berörde skilda faktorer sÄ som gruppen, hemmet, skaderisken och misslyckande i olika former. Studiens begrÀnsade omfÄng gör det dock svÄrt att dra nÄgra generella slutsatser kring resultatet men man kan ana att det Àr viktigt för lÀraren att ha en god relation till eleverna dÄ det finns en variation i vad som de uppfattar som otryggt..

Syftet med föreliggande studie Àr att analysera patienters upplevelser av fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) och pÄ vilket sÀtt dessa upplevelser pÄverkar deras syn pÄ hÀlsa och fysisk aktivitet.För att ta reda pÄ syftet har en kvalitativ metod tillÀmpats. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts och respondenterna bestÄr av tre kvinnor och tre mÀn i Äldrarna 57 till 73 Är, som alla har eller har haft FaR.Till grund för analysen av studiens empiri har fyra teorier valts ut. Dessa teorier Àr: Institutionaliseringens ursprung, tillit och ontologisk trygghet, social responsivitet samt sprÄk och kunskap i vardagslivet.Resultatet visar att upplevelsen av fysisk aktivitet (FaR) Àr positiv. Det visar Àven att denna upplevelse har pÄverkat synen pÄ fysisk aktivitet och hÀlsa pÄ ett positivt sÀtt. Den förÀndrade synen innebÀr ett bredare tÀnk nÀr det gÀller fysisk aktivitet och ökad insikt och medvetenhet nÀr det gÀller hÀlsa.

Under de senaste 200 Ären har försvarsmakten varit stÀndigt nÀrvarande i Karlsborg. Med utgÄngspunkt i begreppet makt har jag undersökt hur kommunen och företagarna i Karlsborg upplever denna militÀra nÀrvaro samt hur de hanterar den. Genom att utgÄ frÄn maktens tre ansikten har jag redogjort för hur Karlsborgsborna uppfattar makten. Jag har visat hur de anpassat och assimilerat sig efter de rÄdande förutsÀttningarna samt hur den otrygga situation de befinner sig i har pÄverkat kommunens företagande. Jag har Àven redogjort för de möjligheter och begrÀnsningar som försvarsmaktens verksamhet medför till kommunen. Information har samlats in med intervjuer som metodverktyg.

Syftet med föreliggande studie Àr att utveckla förstÄelse om hur en grupp vuxna flyktingar frÄn Bosnien-Hercegovina har motiverats till högskolestudier i Sverige och hur högskoleutbildningen har förÀndrat deras tillvaro. Studien fokuserar pÄ en grupp flyktingar som kom till Sverige pÄ 1990-talet och kort dÀrefter bestÀmde sig för att investera i högskoleutbildning. Fem personer intervjuades och deras berÀttelser analyserades och tolkades utifrÄn en narrativ ansats. Studiens resultat visar att det finns ett antal faktorer som Àr viktiga för informanternas val att studera pÄ högskola. Dessa Àr: bekrÀftelse frÄn omgivningen, tillrÀckliga sprÄkkunskaper och trygg ekonomi.

Att lÀraryrket rankas som ett högriskyrke nÀr det kommer till stress, Àr idag inte nÄgon nyhet och ett flertal studier finns som bekrÀftar detta. Vad som dÀremot saknas och som fordrar mer uppmÀrksamhet, Àr forskning pÄ vad som bidrar till lÀrares hÀlsa. Följande studie Àr en beskrivning av vad lÀrare sjÀlva upplever bidrar till arbetsrelaterad stress och vilka hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder de efterfrÄgar för att stÀvja denna och öka det egna vÀlbefinnandet. Data insamlades genom enskilda intervjuer med sex lÀrare pÄ grund och gymnasieskolan och analyserades tematiskt genom insortering under kategorier. Resultatet visar att en bÀttre belastningsbalans och mer arbetsresurser i form av adekvat uppskattning, ledning, bildning och stöd, upplevs som centralt för hÀlsa och vÀlbefinnande.