Historiska tragedier har visat pÄ den potentiella faran och de allvarliga och ibland tragiska konsekvenser som kan uppstÄ pÄ arenor och platser dÀr det vistas mÄnga mÀnniskor. I en publik finns alla typer av mÀnniskor representerade och det finns flera utmaningar kring att kommunicera sÀkerhet till en bred mÄlgrupp som har fokus pÄ upplevelsen av evenemanget.Syftet med denna studie Àr att fÄnga uppfattningen av hur ansvariga pÄ arenor arbetar och interagerar kring sÀkerhet med besökare pÄ en arena. Totalt har sex stycken kvalitativa intervjuer med Ätta personer som arbetar med arenor genomförts och tematiskt analyserats.Resultatet framhÀver att sÀkerhet och trygghet ligger högst pÄ prioritetslistan bÄde hos arenor och arrangörer. Aktörernas storlek och dÀrmed resurser pÄverkar förutsÀttningarna för arbetet och dÀrför kan arbetssÀttet variera. Samverkan mellan olika aktörer och myndigheter har utvecklats de senaste Ären och fungerar vÀl.

I have critically examined heteronormativity as it permeates our society and questioned ?identities? as designed and constructed, leading to certain identities being seen as normal, while others are regarded as abnormal.I have had a discussion with my informants about love, monogamy, amicable and relationships. Every couple has basically isolated themselves after they became a couple and they feel secure with one another. The partnership is very important for my informants, partly because they see the partnership as a legal and economical security. However, these aspects are not crucial to the decision that they chose to marry, for the main reason is love and the desire to take the relationship one step further.

Den hÀr studien handlar om hur ungdomars sociala relationer formas och hur de upplever att deras sjÀlvkÀnsla pÄverkas genom att vara kontinuerligt aktiva i drama. Vi, Zara och Anna, har bÄda lÀst Kultur, Medier och Estetik (KME) som huvudÀmne och har ett intresse i att fördjupa oss hur vida vÄra kunskaper kan komma till anvÀndning i vÄra framtida yrken som pedagoger. KME grundar sig i att utveckla kunskaper och kommunikativa förmÄgor genom ett vidgat sprÄkbegrepp, med utgÄngspunkt i estetisk gestaltning och kommunikation. Lgr 11, lÀroplan för grundskola, förskolekassen och fritidshemmet, uttrycker att skolan ska strÀva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lÀra. Skolan ska frÀmja elevernas harmoniska utveckling genom en varierad och balanserad sammansÀttning av innehÄll och arbetsformer.

Syftet med denna studie Àr frÀmst att undersöka i vilken mÄn eleverna i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet kan sÀgas ha sjÀlvtillit i Àmnet matematik och vad lÀrare gör för att öka deras motivation. UtifrÄn svaren pÄ frÄgestÀllningarna diskuteras sedan kort vilken betydelse studiens resultat fÄr i undervisningen, vad statens utredningar föreslÄr i sammanhanget och pÄ vilka sÀtt lÀrare kan skapa en miljö som specifikt ökar elevernas sjÀlvförtroende i Àmnet. För att ge svar pÄ studiens frÄgestÀllningar har en elevenkÀt besvarats av gymnasieelever frÄn tvÄ olika program, dÀr frÄgorna anknutits och tolkats utifrÄn ett antal motivationsteorier. Motivation och sjÀlvtillit inom ett omrÄde Àr intimt sammankopplat enligt flera motivationsteorier, dÀrför tar undersökningen sitt avstamp bland annat frÄn attributionsteorin, prestationsmotivationsmodellen och humanistiska behovsteorier. För att i diskussionen kunna tillföra vad lÀrare redan i dag gör för att öka elevernas motivation har Àven lÀrare observerats under deras matematiklektioner.

En sjuksköterskas vardag bestÄr av att möta och lindra lidande hos sÄ vÀl patienter som nÀrstÄende. För de patienter som blir aktuella för organdonation spelar de nÀrstÄende stor roll dÄ det i vissa fall blir deras uppgift att tolka den avlidnes vilja. EfterfrÄgan pÄ organ Àr idag större Àn tillgÄngen och av 219 möjliga avlidna donatorer i Sverige Är 2011 valde 143 att donera sina organ efter egen eller nÀrstÄendes vilja. Lidande, kris och sorg Àr personliga upplevelser som bland annat kan utlösas av en nÀra anhörigs död. Vanliga reaktioner pÄ detta Àr chock och irrationellt tÀnkande.

En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga vÀrlden. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring Àmnet som handlar om stadens funktion och om mÀnniskors tillgÄng till staden utifrÄn sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering nÀr det gÀller utformning och val av plats för shared space, vilket Àr en av anledningarna till examensarbetet. Syftet Àr att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vÀgledande i arbetet med etablering av shared space, dÀr fokus ligger pÄ prioriteringar mellan anvÀndare och begreppen: stadens karaktÀr, tillgÀnglighet, trygghet, trafiksÀkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.

Syftet med vÄrt examensarbete var att ta reda pÄ hur lÀrare kan stÀrka identiteten hos elever med utlÀndsk bakgrund. VÄr undersökning har sammanstÀllts i en litteraturstudie dÀr vi valt att fokusera pÄ vad sakkunniga i Àmnet anser. Vi har i vÄr undersökning kommit fram till att en positiv instÀllning Àr grunden för att eleverna ska vÄga vara stolta över och visa sin utlÀndska identitet. I arbetet framkom det att en dubbel identitet Àr att föredra dÄ eleven behÄller sin gamla identitet, samtidigt som eleven utvecklar en ny. Dessa tvÄ bildar tillsammans elevens identitet.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur flersprÄkiga gymnasieelever uppfattar sin skolsituation dÄ de har ett annat modersmÄl Àn svenska, med fokus pÄ inlÀrningen av ett för dem tredje sprÄk. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om sprÄkinlÀrning samt skolsituationen för och resultat hos flersprÄkiga elever. Med hjÀlp av en serie intervjuer skapas en bild av nÄgra elevers upplevelse av sin skolsituation. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att synen pÄ flersprÄkiga elever ofta Àr nÄgot ensidig och fokuserad pÄ elever med problem och bortser frÄn en grupp mycket framgÄngsrika elever som lÀrt sig att utnyttja alla sina kunskaper. Dessutom Àr det tydligt att trygghet och sjÀlvkÀnsla Àr av vikt för flersprÄkiga elever med annan kulturell bakgrund..

I skolan arbetar varje dag lÀrare med elever sammansatta i olika grupper. För att skolarbetet ska kunna flyta pÄ och kunskap införskaffas krÀvs det att eleverna i de olika grupperna ska fungera bra tillsammans. Lpo 94 skriver om hur skolan ska strÀva efter en levande social gemenskap dÀr man kÀnner trygghet. Socialisationsprocessen Àr den process dÀr individen anpassas efter gruppens och samhÀllets krav, dÀr ibland finns regler, attityder samt beteendemönster. Individen ska ocksÄ kunna anpassa sig efter andra regler och beteende i situationer som krÀver detta.

Bakgrund. Ett stort antal personer drabbas varje Är av cancer. Det finns riktlinjer för hur besked om cancer ges, dock saknas empirisk evidens kring patienters behov. Cancerbeskedet kan komma som en chock och skapa en krisreaktion hos patienten dÄ livsvÀrlden förÀndras och ett lidande uppstÄr. Lidandet beskrivs som en ofrÄnkomlig del i livet, dock finns det onödigt lidande, i form av vÄrdlidande, som bör undvikas.

Dagens samhÀlle förÀndras i en alltmer ökande takt. För att företag och organisationer skall hÀnga med i denna utveckling, krÀvs förÀndringar och omorganisationer Àven hÀr. För att en förÀndring skall fÄ ett önskat resultat finns dock vissa faktorer som bör beaktas. Det kan vara faktorer som ledningen i viss mÄn kan pÄverka, exempelvis information, delaktighet och trygghet, men det kan ocksÄ vara sÄ att en individs personlighet kan vara avgörande för om en förÀndring lyckas eller inte.En av de viktigaste faktorerna vid ett förÀndringsarbete Àr att de anstÀllda fÄr veta varför förÀndringen skall genomföras. Det Àr viktigt att de som berörs av en förÀndring kan se nyttan av densamma.Arbetet bygger pÄ en fallstudie, som har utförts pÄ Volvo IT, och den förÀndring som genomförts har resulterat i en ny systemutvecklingsmetod..

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att undersöka hur personal i förskolan arbetar med relationsskapande och vilken betydelse samspel har i verksamheten. Det Àr en kvalitativ undersökning dÀr bÄde enkÀter och observationer har anvÀnts pÄ fem olika förskolor i Sverige för att synliggöra personalens arbetssÀtt kring relationer och samspel. Resultatet visade att samspel och relationer har en betydande roll för barns utveckling och lÀrande. NÄgra begrepp som personalen beskrev som vÀrdefulla för att relationer ska byggas och utvecklas var trygghet, lyhördhet, delaktighet och att utgÄ ifrÄn varje individ. En slutsats Àr att relationer Àr en stÀndigt pÄgÄende process i förskolans verksamhet och att samspel har en betydande inverkan pÄ relationers utveckling..

Under min specialpraktik sÄ var jag i en "vÀxa klass" pÄ en flyktingskola, jag upplevde dÄ att de var vÀldigt otrygga i gruppen, med sina klasskamrater och i sig sjÀlva. Jag sÄg hur svÄrt de hade för beröring av olika slag bestÀmde mig dÄ för att forska om hur man kan arbeta med beröring och flyktingbarn och om man pÄ sÄ vis kan öka trygghetskÀnslan hos dem. Genom att ha olika slags kroppskontakts övningar med barnen och observationer av dem under sju veckor sÄ har jag fÄtt ett resultat som visar att man definitivt kan anvÀnda sig av beröring för att öka trygghetskÀnslan. Detta visade sig genom att skillnaden pÄ hur de lekte med varandra innan och efter var stor och Àven att klyftan mellan pojkar och flickor minskade drastiskt efter sju veckor av beröringsövningar, vilket tyder pÄ att de kÀnde sig tryggare med varandra och sig sjÀlva..

SammanfattningBakgrund: Trots starkt underbyggda evidens för amningens betydelse ses en nedÄtgÄende trend i amningsstatistiken i Sverige. Syfte: Att studera vilka upplevelser och erfarenheter mödrar har av sitt/sina barns uppfödning med fokus pÄ det första halvÄret.Metod: DÄ syftet var att studera mödrarnas upplevelser och erfarenheter valdes en kvalitativ metod. Data samlades in via en internetbaserad enkÀt bestÄende av tvÄ delar; 1) nÄgra korta frÄgor om informantens bakgrund; 2) en kvalitativ del med en öppen frÄga dÀr informanterna ombads att berÀtta om sina erfarenheter och upplevelser av sitt/sina barns Àtande. BerÀttelserna analyserades med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehÄlls analys. Totalt inkluderades 136 mödrar i studien.Resultat: UtgÄngspunkten för majoriteten av mödrarna, bÄde under graviditeten och efter förlossningen, var att amma sina barn. De sÄg amning som en sjÀlvklarhet, ett förstahandsval och det bÀsta alternativet för barnet.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att bidra till en ökad förstÄelse för hur lÀrande sker inom en projektgrupp och vilka sociala och organisatoriska konsekvenser lÀrandet fÄr för arbetet. Vi har sett att olika sorters lÀrande uppstÄr i olika situationer och dessa leder till varierande former av kunskap. Kunskap vÀrderas olika beroende pÄ de antaganden som styr organisationen och högre vÀrderad kunskap tenderar att uppmÀrksammas mer Àn annan kunskap. Relationer Àr en förutsÀttning för lÀrande och hur dessa uppstÄr och förÀndras beror pÄ tre faktorer vi sett; trygghet, status och tid. Dessa tre faktorer pÄverkar i sin tur arbetetsuppgifter och arbetsfördelning i gruppen pÄ olika sÀtt..