Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur pedagoger som arbetar aktivt med TAKK ser pÄ metoden och dess möjligheter att fungera som ett stöd i andrasprÄksinlÀrningen. Vi har genomfört intervjuer med sex pedagoger i förskolan frÄn fem olika förskolor. Av undersökningen framgÄr att pedagogerna i förskolorna stÀller sig positiva till att anvÀnda TAKK som stöd vid andrasprÄksinlÀrning. Vi har i diskussionen stÀllt tidigare forskning mot det resultat vÄra intervjuer gav. VÄr slutsats Àr att TAKK Àr ett stöd vid andrasprÄksinlÀrning i förskolan och bidrar till trygghet, tydlighet och lugn i förskolans verksamhet..

Introduktion: Ett av de viktigaste mÄlen inom förlossningsvÄrden Àr att kvinnor fÄr en positiv förlossningsupplevelse. En positiv förlossningsupplevelse utvecklar en positiv instÀllning till moderskapet och hjÀlper till att underlÀtta övergÄngen till att bli förÀldrar. Trots att det framkommer i ett flertal studier att ett gott stöd, bemötande och trygghet frÀmjar en positiv förlossningsupplevelse, förekommer det att avsaknad av dessa tre faktorer som orsakar negativa upplevelser för nyblivna förÀldrar.Syfte: Syftet var att beskriva orsaker till att förÀldrar inte Àr nöjda med stöd och bemötandet och/eller inte kÀnde sig trygga i samband med vÄrd under förlossningen, samt att beskriva vad som kan förbÀttras i stöd och bemötandet.Metod: En webbaserad enkÀt som besvarades av nyblivna förÀldrar efter förlossningen under 2011 pÄ ett sjukhus i vÀstra Sverige. Web-enkÀten innefattar förÀldrarnas upplevelser under hela vÄrdkedjan, mödrahÀlsovÄrd, förlossning samt BB. Denna magisteruppsats bestÄr av en analys baserad pÄ tre slutna frÄgor samt efterföljande tre öppna frÄgor dÀr en lÀgre grad av nöjdhet alternativt missnöjdhet (5%) gÀllande upplevelser av stöd, bemötande och trygghet i samband med barnafödande.

I dagslÀget finns det en mÀngd anvÀndbara metoder att ta hjÀlp av för att skapa representationer av stadsrum. Att beskriva stadsrum Àr dock inte helt enkelt och man kan utgÄ frÄn mÄnga olika aspekter. Befintliga stadsanalyser baseras ofta pÄ antingen kvalitativa eller kvantitativa mÄtt, men stadsbyggnad Àr en komplex uppgift och dÀrför krÀvs en sammanvÀgning av olika mÄtt för att fÄ ett mer balanserat resultat.Syftet med arbetet Àr att identifiera likheter och skillnader mellan de vi upplever och de mÀtbara i rummet genom att undersöka sambandet mellan representationer av stadsrum och upplevelsen av stadsrum. Mer specifikt studeras geometriska och topologiska representationer av stadsrum och hur stadsrum upplevs.Studien bygger pÄ anvÀndandet av tre olika metoder; en geometrisk och en topologisk studie av stadsrum samt en enkÀtstudie med fokus pÄ hur stadsrum upplevs. Arbetet pÄbörjades genom en litteraturstudie.

The aim of the study is to investigate how teachers talk about their teaching in the subject of Swedish, with a focus on L2 pupils? writing. Data were collected through interviews with four teachers of Swedish in grades 1?3. The interview responses were compiled for interpretation and divided into four shared themes and allocated to six writing discourses.

MÄnga mÀnniskor söker sig till religionen dÄ de hamnar i svÄra situationer eller kriser i sitt liv. Det kan ske vid bÄde kriser som sker individuellt och kriser som berör mÄnga i ett samhÀlle. I denna uppsats kommer jag att inrikta mig pÄ den individuella traumatiska krisen och försöka fÄ en förstÄelse för vad det Àr i religionen som fungerar som meningsskapande för mÀnniskan och kan hjÀlpa henne genom en traumatisk kris. FrÄgestÀllningen som jag försöker besvara Àr: hur kan religionens funktion förstÄs som meningsskapare utifrÄn psykologiska perspektiv? För att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning har jag valt att utgÄ frÄn Jungs analytiska psykologi och objektsrelationsteorin..

BakgrundLiv och död Àr nÄgot som berör oss alla. FrÄgorna har sÀllan enkla svar, utan krÀver ofta etiska övervÀganden. HÀlso- och sjukvÄrdspersonal Àr ofta nÀrvarande nÀr vi föds, vidsjukdom och vid livets slutskede. Avgörande beslut om patientens liv eller död Àr svÄra stÀllningstaganden, vilket tillhör sjukvÄrdpersonalens vardag. Vid Äterupplivningsförsök stÀlls vÄrdpersonalen inför komplexa dilemman, dels nÀr hjÀrt- och lungrÀddning, börstarta, dels nÀr hjÀrt- och lungrÀddning bör avslutas.

Handledning av sjuksköterskestudenter Àr en viktig uppgift för leg. sjuksköterskor dÄ studenterna Àr de framtida arbetskollegerna som ska kunna arbeta sjÀlvstÀndigt och kÀnna trygghet i yrkesrollen. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som kunde vara betydelsefulla i handledningen av sjuksköterskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning. Metoden var litteraturstudie med systematisk ansats dÀr Goodmans modell följdes. Tio kvalitativa, vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna studies resultat.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att bidra till en ökad förstÄelse för hur lÀrande sker inom en projektgrupp och vilka sociala och organisatoriska konsekvenser lÀrandet fÄr för arbetet. Vi har sett att olika sorters lÀrande uppstÄr i olika situationer och dessa leder till varierande former av kunskap. Kunskap vÀrderas olika beroende pÄ de antaganden som styr organisationen och högre vÀrderad kunskap tenderar att uppmÀrksammas mer Àn annan kunskap. Relationer Àr en förutsÀttning för lÀrande och hur dessa uppstÄr och förÀndras beror pÄ tre faktorer vi sett; trygghet, status och tid. Dessa tre faktorer pÄverkar i sin tur arbetetsuppgifter och arbetsfördelning i gruppen pÄ olika sÀtt..

Syftet med detta utvecklingsarbete Ă€r att se om drama kan anvĂ€ndas som verktyg i skolan för att stĂ€rka grupp och individ. Vi har tagit hjĂ€lp av en Ă„rskurs ett och tillsammans med eleverna har Övningarna fokuserar pĂ„ eleverna som individer, pĂ„ stora och smĂ„ grupper, samt pĂ„ trygghet. Vi har utgĂ„tt frĂ„n nĂ„gra pĂ„stĂ„enden som eleverna svarat pĂ„ för att se vad de sjĂ€lva tycker om det egna jaget och centrala begrepp som speglar det vi gjort i detta arbete. Avslutningsvis kunde vi se att klassen fick en starkare samarbetsförmĂ„ga, samt att eleverna faktiskt kunde njuta av att stĂ„ i centrum Ă€ven om de ti Nyckelord: Individ, grupp, drama, tillsammans..

Detta arbete behandlar Àmnet E-hÀlsa.Dess framtida funktion i hemmet, och dess assistans i brukarens dagliga liv.Med en fokus pÄ hur vÄrden kan förbÀttras genom att öka kÀnslan av trygghet och effektivisera hjÀlpmedlen,som kan komma att finnas i brukares hem.Arbetet tar upp olika IT baserade typer av hjÀlpmedel som redan finns pÄvissa stÀllen i vÄrden t.ex. Nattfriden tillsynskamera med anslutningsdekterande lampa, och söker en kompletterande cykel utav enheterna.Arbetet finner sin grund i regeringskansliets projekt lÄngsiktig efterfrÄgan pÄ vÀlfÀrdstjÀnst, ett projekt som utvecklats för att genomlysa vÄrdaperaturens skick. Samt söker perspektivet och eventuellt möjligheten att applicera resultaten iLaholms kommuns Àldreomsorg..

SammanfattningI den politiska debatten har det under de senaste Ären förts en stÀndig diskussion kring den ökade graden av sjukskrivningar som den svenska arbetsmarknaden visar. I diskussionen riktas fokus, i mÄnga fall, pÄ de sjuka arbetstagarna, hur sjukskrivningar kan förebyggas samt hur man kan fÄ dem att ÄtervÀnda till arbete efter en lÀngre sjukdomsperiod. I den hÀr undersökningen har vi dock valt att rikta fokus pÄ de som aldrig Àr sjuka, de lÄngtidsfriska. Vi kan identifiera dem i olika branscher, Äldrar och yrkesgrupper, de som dag efter dag, Är efter Är gÄr till arbetet. Genom att urskilja friskfaktorer hos de lÄngtidsfriska finns en förhoppning om att kunna överföra dem till den mindre friska delen av arbetsgruppen.

VÄrt övergripande syfte med denna undersökning Àr att finna ut i vilket syfte lÀrare anvÀnder drama i sin undervisning och hur de uppnÄr dessa. Vi har genom vÄr litteraturstudie dragit slutsatserna att drama Àr ett gott instrument för att skapa en sammanhÄllning i klassen, ett instrument för inlÀrning som ocksÄ i förlÀngningen skapar en trygghet i gruppen och en stÀrkt sjÀlvkÀnsla hos den enskilda eleven. Drama tydliggör ocksÄ för eleven skeenden inom historien sÄvÀl som samhÀllskunskapen som annars kan vara svÄra att förstÄ och arbeta kring. Genom att intervjua Ätta lÀrare som arbetar med drama i sin undervisning kom vi fram till att drama Àr ett ypperligt instrument att anvÀnda som komplement till den traditionella undervisningen..

I skolan arbetar varje dag lÀrare med elever sammansatta i olika grupper. För att skolarbetet ska kunna flyta pÄ och kunskap införskaffas krÀvs det att eleverna i de olika grupperna ska fungera bra tillsammans. Lpo 94 skriver om hur skolan ska strÀva efter en levande social gemenskap dÀr man kÀnner trygghet. Socialisationsprocessen Àr den process dÀr individen anpassas efter gruppens och samhÀllets krav, dÀr ibland finns regler, attityder samt beteendemönster. Individen ska ocksÄ kunna anpassa sig efter andra regler och beteende i situationer som krÀver detta.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av delaktighet i en bostadsanpassningsprocess. Sju kvinnor med varierande funktionshinder som beviljats och tagit del av bostadsanpassning av kök intervjuades. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tvÄ huvudkategorier: ?Betydelsen av inflytande i processen? och ?Betydelsen av att fÄ vara en del i processen? med underkategorierna Trygghet och tillit, TillÄtas vara delaktig i den första huvudkategorin och PÄverkan och valmöjligheter, SjÀlvbestÀmmande och initiativtagande i den andra. Dessa kategorier beskriver nÀr och hur kvinnorna upplevt delaktighet genom bostadsanpassningsprocessen.

Personer utsÀtts dagligen för trauma. Att hamna i ett trauma innebÀr för patienten att hamna i en situation av totalt kaos, i en situation som han/hon inte har nÄgon kontroll över. De kÀnner sig utlÀmnade och upplever en total skrÀck. NÀr patienten kommer in pÄ traumarummet koncentrerar sig traumateamet i det kritiska skedet pÄ mestadels pÄ de fysiologiska aspekterna av vÄrd och överlevnad. Undersökningarna (A till E) behöver vara avklarade innan uppmÀrksamhet ges till patienten.