Syfte: Denna rapport syftar till att urskilja för- respektive nackdelar med revisionsplikten. Genom att analysera vÄra respondenters instÀllningar i frÄgan skall vi dra slutsatser om revisionsplikten i SME Àr tillrÀckligt motiverad för att den skall vidmakthÄllas. Undersökningen syftar ocksÄ till att dra slutsatser om varför Sverige Àr ett av de fÄ lÀnder som fortfarande har kvar revisionsplikten i samtliga aktiebolag. Avslutningsvis vill vi Àven ta reda pÄ om det finns nÄgot samband mellan detta faktum och respondenternas instÀllning i frÄgan. Teori: För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi tagit utgÄngspunkt i det viktiga begreppet förtroende, revision, den institutionella teorin samt den pÄgÄende debatten.

I arbetet undersöker vi lĂ€rares syn pĂ„ utomhuspedagogik och om lĂ€rare upplever att denomgivande miljön runt skolan pĂ„verkar hur de arbetar med utomhuspedagogik. I teoriavsnittet presenteras ett utomhuspedagogiskt förhĂ„llningssĂ€tt och vilken roll lĂ€raren har för att skapa trygghet, upplevelser, sammanhang och samspel med eleverna utomhus.Åtta lĂ€rare i Ă„rskurserna F-2 deltog i en kvalitativ, semistrukturerad undersökning ochresultatet visar att de ser positivt pĂ„ att anvĂ€nda sig av utomhuspedagogik som en del avundervisningen. Vidare beskrivs pĂ„ vilka sĂ€tt de upplever omgivningen och att de hinder som förekommer inte pĂ„verkar dem i den utstrĂ€ckning som vi inledningsvis trodde skulle varafallet. I diskussionen redogörs för resultatet i förhĂ„llande till litteraturen och vĂ„ra egna reflektioner..

I min studie har jag valt att tolka fyra ungdomars upplevelser om vad de anser om hur förÀldrars attityder och engagemang pÄverkar ungdomars motivation till skolarbete. Faktorerna som ungdomarna ansÄg pÄverkade dem mest för att de skulle klara sina studieresultat var trygghet och kÀrlek. Studien visar att bÄde brist och överflöd pÄ bekrÀftelse och beröm kan sporra till bÀttre studieresultat..

Syftet med uppsatsen Àr att belysa och analysera Àldre homo/bisexuella kvinnors tankar och strategier kring att ta del av Àldreomsorgen. Uppsatsens centrala frÄgestÀllningar Àr: Hur resonerar informanterna kring att vara homo/bisexuell och ta del av en heteronormativ Àldreomsorg? Vad har informanterna för strategier inför denna nya sociala situation, och hur resonerar dem runt dessa? Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med socialpsykologiskteori och queerteori som grund. Det empiriska materialet har insamlats med hjÀlp av intervjuer och ett deduktivt arbetssÀtt har anvÀnts för att belysa empirin med hjÀlp av valda teorier. Vi ser det komplexa i att behöva förhÄlla sig till att vara homo/bisexuell i ett heteronormativt samhÀlle.

En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga vÀrlden. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring Àmnet som handlar om stadens funktion och om mÀnniskors tillgÄng till staden utifrÄn sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering nÀr det gÀller utformning och val av plats för shared space, vilket Àr en av anledningarna till examensarbetet. Syftet Àr att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vÀgledande i arbetet med etablering av shared space, dÀr fokus ligger pÄ prioriteringar mellan anvÀndare och begreppen: stadens karaktÀr, tillgÀnglighet, trygghet, trafiksÀkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.

Inskolning Àr starten för barnet i förskolans vÀrld och kan rymma mÄnga kÀnslor för barnet, förÀldrarna och pedagogerna. I föreliggande studie Àr vÄrt syfte att belysa tvÄ inskolningsmodeller som pedagogerna pÄ vÄr utvalda förskola arbetar med, genom att undersöka hur pedagoger resonerar kring dem och om de anser att nÄgon modell Àr mer lÀmplig och i sÄ fall varför. Studien undersöker Àven förÀldrars centrala tankegÄngar kring valet av inskolningsmodell till deras barn. I denna studie sÄ undersöks de tvÄ inskolningsmodellerna ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv för att söka ta reda pÄ om nÄgon av inskolningsmodellerna Àr mer lÀmplig Àn den andra för barnet. VÄrt empiriska material utgörs av Ätta kvalitativa intervjuer med pedagoger och förÀldrar, fyra intervjuer med pedagoger samt fyra intervjuer med förÀldrar.Av resultatet framkommer det ett antal viktiga faktorer som bÄde pedagoger och förÀldrar anser vara av stor vikt vid en inskolning och i valet av inskolningsmodell.  Pedagoger och förÀldrar benÀmnde trygghet som det viktigaste mÄlet för inskolningen.

Flertalet renodlade e-handelsföretag gÄr i konkurs medan de som utvidgat verksamheten frÄn traditionell handel till att omfatta Àven e-handel verkar klara sig bÀttre. AnvÀnder sig handlarna av samma hantering för reklamationer vid öppnandet av e-handelsplatsen som de traditionellt gör? Vi formulerade hypotesen: Strukturen av reklamationsflödet Àndrar sig inte vid införandet av e-handel. Genom att undersöka de sekventiella reklamationsflödena per företag kunde vi utlÀsa om det fanns nÄgon skillnad och möjligen varför. Vi genomförde en fallstudie pÄ tvÄ företag och resultatet visar att företagen medvetet har sÄ lika hanteringar för reklamationer som tidigare som möjligt.

Syftet med detta utvecklingsarbete Ă€r att se om drama kan anvĂ€ndas som verktyg i skolan för att stĂ€rka grupp och individ. Vi har tagit hjĂ€lp av en Ă„rskurs ett och tillsammans med eleverna har Övningarna fokuserar pĂ„ eleverna som individer, pĂ„ stora och smĂ„ grupper, samt pĂ„ trygghet. Vi har utgĂ„tt frĂ„n nĂ„gra pĂ„stĂ„enden som eleverna svarat pĂ„ för att se vad de sjĂ€lva tycker om det egna jaget och centrala begrepp som speglar det vi gjort i detta arbete. Avslutningsvis kunde vi se att klassen fick en starkare samarbetsförmĂ„ga, samt att eleverna faktiskt kunde njuta av att stĂ„ i centrum Ă€ven om de ti Nyckelord: Individ, grupp, drama, tillsammans..

AnvÀndandet av alternativa behandlingsmetoder, dÀribland akupunktur, ökar i mÄnga lÀnder. Enligt WHO ska varje medlemsland verka för en ökad integration mellan skolmedicin och komplementÀr- och alternativmedicin. Enligt Socialstyrelsen bör sjuksköterskor söka information och implementera ny kunskap i den skolmedicinska sjukvÄrden. Syftet var att undersöka patienters upplevelser av att ha valt och erhÄllit alternativ behandling med akupunktur för sina besvÀr. Ansatsen Àr en kvalitativ intervjustudie med narrativ metod dÀr manifest innehÄllsanalys anvÀndes för analysen.

I grundskolans vÀrld möts vi alla, sÄvÀl barn som vuxna. Den skall vara inkluderande och en plats dÀr alla vÄra sinnen stimuleras och stÀrks. En plats dÀr funktion, logik och trygghet möter kreativitet, gemenskap och möjligheter. En plats dÀr produkten Àr resultatet av vad elever och lÀrare faktiskt sjÀlva vill ha. Utmaningen var att genom arkitektur nÀrma sig denna vÀrld sÄ att alla sinnen fÄr utrymme att stimuleras och dÀrmed ges möjlighet att stÀrka varandra. Sinnenas Skola Àr dÀrför grundskolan för alla..

Abstrakt  Inledning: Att vara ny pÄ arbetet Àr utmanande och innebÀr ökad stress. Tidigare studier visar att mÄnga upplever sin kunskap som begrÀnsad och att de önskade mer praktisk erfarenhet och hade behov av en god introduktion. Gott lagarbete med goda relationer och tillÄtande miljö var viktigt för att arbetet pÄ operationsavdelningen skulle fungera tillfredsstÀllande.Syfte: Studiens syfte var att belysa nyutexaminerade operationssjuksköterskors upplevelser av sin första yrkesverksamma tid.Metod: Studien hade en kvalitativ ansats dÀr datainsamling har genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Den utskrivna texten analyserades med en latent innehÄllsanalys.Resultat: I analysen framkom tre teman; Upplevda faktorer som pÄverkar utvecklandet av kompetens, FörmÄgan att inse sitt egenvÀrde och omgivningens inverkan pÄ upplevelsen av trygghet, samt Behov av kontroll och stöd vid brist pÄ kontroll. Resultatet visar hur nyutexaminerade operationssjuksköterskor upplevde en kÀnsla av att vara dÄligt förberedda inför de nya arbetsuppgifterna.

Sammanfattning Syftet med mitt examensarbete var att undersöka vad förÀldrar tycker Àr viktigast i förskolan. Jag har ocksÄ undersökt om det finns skillnader i förÀldrars vÀrderingar av vad som Àr viktigast i förskolan, beroende pÄ faktorer som barnets Älder, eventuell inriktning pÄ förskolan, förÀlderns utbildning och förskolans organisationsform. Jag undersöker dessutom om förÀldrarnas vÀrderingar Àr samstÀmmiga med den reviderade lÀroplanens fokus pÄ lÀrande, Àmneskunskaper och sprÄkutveckling. För att samla in empiri anvÀnde jag mig av enkÀter vilka 72 förÀldrar svarade pÄ. FörÀldrar frÄn kommunala och fristÄende förskolor, förskolor med och utan pedagogisk inriktning har deltagit i undersökningen. I analysen av resultatet har jag tagit hjÀlp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och, för undersökningen, centrala begrepp som ?barn som projekt? och ?barn som varande?. Resultatet visar att förÀldrar anser att trygghet och omsorg Àr det viktigaste i förskolan.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka hur familjehemsförÀldrar ser pÄ barns anknytning och familjehemsförÀldrarnas egen roll gÀllande att frÀmja familjehemsbarnens anknytning. Vidare undersöktes vilka olika faktorer som pÄverkar familjehemsförÀldrarna och vilka erfarenheter dem har av att vara ett familjehem.VÄra frÄgestÀllningar var:? Hur ser familjehemsförÀldrarna pÄ barns anknytning i allmÀnhet och pÄ familjehemsplacerade barns anknytning i synnerhet?? Vad Àr viktigt för familjehemsförÀldrarna för att kunna frÀmja barnets/barnens anknytning?? Vilka olika faktorer pÄverkar och vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrarna gÀllande att ta hand om ett placerat barn?Vi har gjort intervjuer med familjehemsförÀldrar, dessa har arbetat som familjehem under olika lÄng tid och har Àven haft varierande antal barn placerade hos sig.Uppsatsen innehÄller aspekter gÀllande motiv och drivkraft som familjehemsförÀlder, barnens anknytning, familjehemsförÀldrarnas egen roll samt laglig rÀtt/vÄrdnadshavare. Dessa teman Àr centrala genom hela uppsatsen.Resultaten visade att barn Àr en del i mÄnga mÀnniskors livsplan och att motiven till att bli familjehemsförÀlder skiljde sig Ät men har gemensamt att de alla har mycket kÀrlek att ge. En central del Àr att alla familjehemsförÀldrar i studien vill förmedla och erbjuda trygghet till barnen.

Titel: Stresshantering ur ett ledarskapsperspektiv Författare: Lina Jonsson, Kristian Olsson, Mattias Olsson,Shabnam Tahajjod Handledare: Marie Aurell Institution: Institutionen för ekonomi och management Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, FEC 007 FrÄgestÀllning: Hur kan vi förstÄ stresshantering ur ett ledarskapsperspektiv? Metod: För vÄr uppsats har vi valt en kvalitativ metod med intervjuer som kvalitativ datainsamling. Intervjuerna hade en lÄg grad av standardisering. Slutsatser: UtifrÄn vÄr frÄgestÀllning har vi kommit fram till att det Àr vik-tigt att skapa trivsel pÄ arbetsplatsen, att det finns en trygghet och kÀnsla av att klara av arbetsuppgifterna samt att det sker ett rikligt informationsflöde mellan chef och anstÀllda för att kun-na hantera arbetsplatsens stressituation. .

VÄrt övergripande syfte med denna undersökning Àr att finna ut i vilket syfte lÀrare anvÀnder drama i sin undervisning och hur de uppnÄr dessa. Vi har genom vÄr litteraturstudie dragit slutsatserna att drama Àr ett gott instrument för att skapa en sammanhÄllning i klassen, ett instrument för inlÀrning som ocksÄ i förlÀngningen skapar en trygghet i gruppen och en stÀrkt sjÀlvkÀnsla hos den enskilda eleven. Drama tydliggör ocksÄ för eleven skeenden inom historien sÄvÀl som samhÀllskunskapen som annars kan vara svÄra att förstÄ och arbeta kring. Genom att intervjua Ätta lÀrare som arbetar med drama i sin undervisning kom vi fram till att drama Àr ett ypperligt instrument att anvÀnda som komplement till den traditionella undervisningen..