BakgrundEntreprenörskap Ă€r ett svĂ„rdefinierat begrepp. Entreprenörskap handlar om att individen ska utgĂ„ frĂ„n sina förutsĂ€ttningar och idĂ©er för att skapa en handling. Det finns delade meningar om varför entreprenörskap har uppmĂ€rksammats i skolans vĂ€rld. Å ena sidan handlar det om att politiker har ett intresse av att utbilda entreprenörer som kan utveckla landet, Ă„ andra sidan handlar det om att framtidens individer Ă€r i behov av de egenskaper som entreprenörskap utvecklar. Syftet med entreprenörskap i Lgr 11 Ă€r att förhĂ„llningsĂ€ttet ska löpa som en rödtrĂ„d genom hela utbildningen.SyfteSyftet med denna studie Ă€r att jĂ€mföra pĂ„ vilket sĂ€tt tre grundskolor förhĂ„ller sig till uppdraget att arbeta entreprenöriellt.

Bakgrund: I Sverige begÄr varje Är ungefÀr 1400-1500 mÀnniskor suicid och ungefÀr 8-10 gÄnger sÄ mÄnga försöker göra det. Enligt VÀrldshÀlsoorganisationen dör varje Är ungefÀr en miljon mÀnniskor vÀrlden över till följd av suicid, vilket innebÀr ett dödsfall var fyrtionde sekund och 96 % av dem har en psykisk sjukdom. Sjuksköterskan kommer i sitt vardagliga arbete ofta i kontakt med suicidala patienter, vilket betyder att sjuksköterskan har en vÀsentlig roll i vÄrd av dessa patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrÄn sjuksköterskans perspektiv belysa de faktorer som var viktiga i omvÄrdnaden av suicidala patienter. En frÄga formulerades utifrÄn syftet: Vilka faktorer hade betydelse för sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete med suicidala patienter? Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie genomförd efter Goodmans sju steg.

Att företag skyddar sin verksamhet med hjÀlp av olika försÀkringslösningar Àr idag vanligt. Syftet med försÀkringen Àr att inbringa en trygghet för försÀkringstagaren mot oönskade hÀndelser. Följden blir att försÀkringen Àr viktig ur ett socialt och samhÀllsekonomiskt perspektiv, sÀrskilt dÄ en intrÀffad skada kan innebÀra stora ekonomiska följder. Dock förekommer det fall dÀr försÀkringstagaren nekas ersÀttning. Anledningen kan vara att försÀkringsgivaren tolkar försÀkringsavtalet till försÀkringstagarens nackdel.

Polisens befogenheter att anvÀnda vÄld Àr unika och i Sverige Àr polisen rutinmÀssigt bevÀpnad för att om det krÀvs kunna anvÀnda den yttersta graden av vÄld, att döda en annan mÀnniska. Den norska polisen har samma befogenheter nÀr det gÀller vÄldsanvÀndning men man har i Norge valt att inte ha en fast bevÀpnad poliskÄr. Syftet med detta arbete Àr att belysa olikheterna mellan Sveriges och Norges vapenanvÀndning inom polisen. Vi har Àven undersökt vilket lands modell som Àr att föredra ur ett trygghetsperspektiv för den enskilda polisen och allmÀnheten. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi lÀst publicerad litteratur i Àmnet.

Makt kan utspela sig pÄ mÄnga olika sÀtt, i varje sammanhang inom varje rum finns nÄgon form av makt. I min studie har jag valt att undersöka makten i mötet mellan ungdomar och polis, utifrÄn ungdomars berÀttelser. Ungdomar Àr vÄr framtid, det Àr vÄra framtida ledare och politiker, det Àr de som kommer att ta över vÀrlden efter oss, dÀrför Àr det viktigt att vi tar hand om vÄra ungdomar och att vi skapar en ljus framtid för dem. För att vÄra ungdomar ska bli vÀlartade mÄste vi undersöka förhÄllanden som pÄverkar dem och deras utveckling av jaget. DÀrför har jag valt att undersöka makten i mötet mellan dem och polisen dÄ jag anser att mötet pÄverkar dem och deras framtid.

Att företag skyddar sin verksamhet med hjÀlp av olika försÀkringslösningar Àr idag vanligt. Syftet med försÀkringen Àr att inbringa en trygghet för försÀkringstagaren mot oönskade hÀndelser. Följden blir att försÀkringen Àr viktig ur ett socialt och samhÀllsekonomiskt perspektiv, sÀrskilt dÄ en intrÀffad skada kan innebÀra stora ekonomiska följder. Dock förekommer det fall dÀr försÀkringstagaren nekas ersÀttning. Anledningen kan vara att försÀkringsgivaren tolkar försÀkringsavtalet till försÀkringstagarens nackdel.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trÀdde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bÀttre levnadsvillkor genom att de fick rÀtt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsÀttning kan se mycket olika ut. Det har uppmÀrksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

En av sjuksköterskans uppgifter efter en patients död Àr att finnas som stöd för patientens nÀrstÄende. Sjuksköterskan ska hjÀlpa dem att bearbeta sorgen och bidra till en kÀnsla av meningsfullhet. Detta kan vara en krÀvande arbetsuppgift och det Àr en utmaning för sjuksköterskan att inte involvera sig allt för mycket kÀnslomÀssigt. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur sjuksköterskan hanterar sorgen som kan kÀnnas efter en patients död. Metoden som anvÀndes för att uppnÄ syftet var en litteraturöversikt med avsikt att fÄ en överblick över forskningsomrÄdet.

Att ha en anhörig som Àr i livets slutskede kan innebÀra ett deltagande av den nÀrstÄende och Àr mÄnga gÄnger en lÄng process. NÀrstÄende kan uppleva lidande vilket kan vara svÄrt att bemöta för sjuksköterskan. Alla nÀrstÄende hanterar sina kÀnslor pÄ olika sÀtt och sjuksköterskan behöver ha en öppenhet och följsamhet inför varje mÀnniskas förÀndrade livsvÀrld. Enligt Socialstyrelsen behöver nÀrstÄende sÀrskilt stöd som Àr utformat efter deras behov. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa nÀrstÄendes levda erfarenheter av att ha en anhörig i livets slutskede.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje Är i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att krÀva palliativa omvÄrdnadsÄtgÀrder, dÄ kurativ behandling inte kan ges. MÄlet med den pediatriska palliativa vÄrden Àr att uppnÄ mesta möjliga livskvalitet hos barn sÄvÀl som hos deras förÀldrar. Syftet var att belysa psykosociala behov hos barn med cancer och hos deras förÀldrar under den palliativa fasen pÄ sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrÄn Ätta vetenskapliga artiklar som granskades med hjÀlp av tvÄ bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med lungcancer. Fjorton artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att sjukdomen och behandlingen pÄverkar och förÀndrar det dagliga livet, att ha funderingar kring döden och ibland föredra att dö, att söka efter strategier för att kunna försöka leva som vanligt, att behöva stöd och trygghet för att kunna hantera sjukdomen, att acceptera sjukdomen och hysa hopp. Resultatet visar att lungcancer medför pÄtagliga förÀndringar i det dagliga livet. Dyspné och trötthet medförde förÀndrad livskvalitet som resulterade i förmÄgan att inte vara kapabel att utföra aktiviteter som tidigare.

Syftet med denna uppsats Àr att hjÀlpa företagsledare att förstÄ hur en förÀndring i ledningsgruppen kan pÄverka de anstÀllda. Detta kan hjÀlpa företag att förbereda en förÀndring pÄ bÀsta sÀtt. UtifrÄn denna studie jÀmför vi olika anstÀlldas erfarenheter och med hjÀlp av den teoretiska referensramen drar slutsatser om hur förÀndringar i arbetsledningen kan pÄverka de anstÀllda..

Introduktion: Patienter i livets slutskede pÄtrÀffas överallt i vÄrden, det Àr sjuksköterskans uppgift att se till att patientens sista tid i livets blir sÄ bra som möjligt. VÄrdrelationen mellan sjuksköterska och patient kan medföra att de kÀnner en gemenskap och uppskattning för varandra. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som pÄverkar vÄrdrelationen mellan sjuksköterska och patient i livets slutskede ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Denna litteraturstudie har utgÄtt frÄn Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO.

Emma Rydstav och Robert Standqvists undersökning Unga(r) pÄ glid -En fallstudie pÄ Hanz med z, behandlar delar av en elevs skolgÄng. Eleven har haft en komplicerad skolsituation och denna beskrivs utifrÄn elevens, rektorns och tvÄ pedagogers ?sanningar?, samt dokumentation om eleven. Dessa ?sanningar? om, vad skolan har gjort och vad de hade kunnat göra annorlunda samt hur detta förhÄller sig till teorier och styrdokument undersöks.

Barn idag spenderar en stor del av sitt dagliga liv pÄ förskolan. Förskolan Àr idag en del av skolvÀsendet. Vi frÄgar oss hur detta pÄverkar de yngsta barnens omsorgsbehov och deras behov av att knyta an och skapa trygga relationer. LÀroplanen för förskolan binder ihop lÀrande och omsorg till en helhet och ger omsorgen en större roll. Trots detta sÄ har det gjorts en tolkning av lÀroplanen, utifrÄn de yngsta barnens behov.