Uppsatsens syfte Àr att studera barns lek med avseende pÄ kommunikation och samspel. Vi vill Àven undersöka barns maktpositioner i leken. I litteraturdelen beskrivs olika synsÀtt pÄ kommunikation, samspel och makt. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella perspektivet. Studien Àr gjord i en förskoleklass med Ätta stycken barn dÀr videoobservation och fÀltanteckningar har anvÀnts som en kvalitativ metod.

Denna studies syfte var att beskriva och analysera fem pedagogers erfarenheter och uppfattningar om de lÀs- och skrivutvecklingsmetoder som de anvÀnder i sitt arbete. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur arbetar pedagogerna med lÀs- och skrivutveckling? Varför har pedagogerna valt detta arbetssÀtt? Vilka teoretiska utgÄngspunkter har metoderna? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med pedagoger som arbetar mot skolans tidigare Är i KronobergslÀn. Studiens resultat visade att pedagogerna anvÀnder sig av blandade metoder inom antingen det analytiska eller det syntetiska spektrat.

Det hÀr examensarbetet behandlar den verbala kommunikationen mellan pedagog och barn som Àr mellan 1-3 Är i förskolan. Arbetet beskriver Àven pedagogens pÄverkan pÄ barns sprÄkliga utveckling och deras ansvar att ha ett arbetssÀtt som stöder och vÀgleder barnen framÄt i sin utvecklingsprocess. Som teoretisk grund spelar det sociokulturella perspektivet en central roll i det hÀr arbetet. Enligt det sociokulturella perspektivet har den kommunikation och det samspel som finns mellan barnet och mÀnniskorna i dess nÀrhet en stor pÄverkan pÄ barnet och hur det kommer att utvecklas. Undersökningens syfte har varit att studera hur pedagogen verbalt kommunicerar med de yngsta barnen, samt hur barnen tar kontakt med pedagogen i förskolans verksamhet.Examensarbetet har begrÀnsats till att endast undersöka en specifik omsorgssituation i verksamheten, nÀmligen fruktstunden. Arbetet har utförts genom observationsstudier under ett antal fruktstunder pÄ en smÄbarnsavdelning i förskolans verksamhet. De forskningsfrÄgor som det hÀr arbetet har utgÄtt ifrÄn Àr följande: (a) Hur ser pedagogens kommunikation till barnen ut under fruktstunden? och (b) Vilken kontakt försöker barnen fÄ med pedagogen under fruktstunden? Huvudbudskapet i det hÀr examensarbetet Àr att belysa pedagogens roll i den vardagliga verbala kommunikationen med de yngsta barnen i förskolans verksamhet, och vilken betydelse han eller hon kan ha för barnen och deras lÀrande- och utvecklingsprocess.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollÀrarnas arbetssÀtt pÄ flersprÄkiga förskolor. Den empiriska studien avsÄg att besvara syftet utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som berör frÄgor om hur förskollÀrare utformar det fysiska rummet i en flersprÄkig miljö och vilka strategier de anvÀnder för att frÀmja flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. TvÄ perspektiv som bÀst passade för studien blev dess teoretiska utgÄngspunkter. Det ena perspektivet Àr tvÄ metaforer som betraktar lÀrandet utifrÄn bÄde förvÀrvande av kunskaper och deltagande. Det andra perspektivet Àr den sociokulturella teorin om lÀrande och utveckling.En kvalitativ metod i form av strukturerade observationer anvÀndes under totalt en veckas tid pÄ tvÄ förskolor i tvÄ olika kommuner i VÀstra Götaland.

Dagens kunskapssamhÀlle bidrar till att lÀraren har en utmanande roll i skolan, eftersom samhÀllets förÀndringar pÄverkar. Det Àr dÀrför viktigt att vara vaksam över sitt eget lÀrande likvÀl som att kunna utöva en yrkesprofessionalism. LÀrarens yrkesuppdrag innebÀr att fullfölja det uppdrag som lÀraren Àr Älagd det vill sÀga att arbeta utifrÄn skolplaner, lÀroplaner och andra styrdokument. Syftet med denna studie har varit att studera vilka aspekter som lÀrarna anser viktiga för sitt eget lÀrande sÄvÀl som i deras yrkesroll. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet.

uppsatsen beskriver den kreativa processen att skriva ett teatermanus inom det konst pedagogiska perspektivet inom dramapedagogiken. Bilaga ett teatermanus "Livet Àr en fest!".

Detta examensarbete handlar om hÄrdrockssÄngares medvetenhet nÀr det gÀller sÄngteknik. Syftet med arbetet Àr att fÄ kunskap om vilka tillvÀgagÄngssÀtt de har anvÀnt sig av nÀr de skapat sitt sound och hittat sin teknik. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr det sociokulturella perspektivet. Tidigare forskning inom omrÄdet behandlar traditionell röstlÀra, mer moderna sÄngskolor och socialkulturella normer gÀllande inlÀrning. Jag har anvÀnt mig av den kvalitativa forskningsintervjun som metod och mina informanter Àr verksamma inom omrÄdet.

Uppsatsens grundlÀggande syftet Àr att förklara förutsÀttningar för tillvÀxt i en grÀnsregion. För att uppnÄ detta syfte har förutsÀttningar utifrÄn teori delats upp i tre olika dimensioner: institutionella, ekonomiska och sociokulturella. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit vÀgledande för att empiriskt identifiera förutsÀttningar för tillvÀxt i en grÀnsregion mellan Sverige och Norge. Det Àr förklaringen av ett visst fenomen ? grÀnshinder ? i relation till grÀnsöverskridande verksamhet som efterstrÀvas. FörutsÀttningar för tillvÀxt i en grÀnsregion begrÀnsas av brist pÄ institutionella, ekonomiska och sociokulturella förutsÀttningar.

Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrars syn pÄ barns lÀrande. Studien belyser Àven förskolans uppdrag vad gÀller det livslÄnga lÀrandet. Den teoretiska utgÄngspunkten hÀmtas ur det sociokulturella perspektivet. Syftet Àr ocksÄ att fÄ kunskap om huruvida förskolans och förÀldrarnas syn pÄ lÀrande, sammanfaller eller skiljer sig Ät. Genom att öka medvetenheten hos pedagogerna i förskolan om förÀldrars syn pÄ barns lÀrande kan mötet mellan familj och förskola stÀrkas.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att studera hur förskolans lÀrare i en lek och lÀrandesituationarbetar med att kombinera ett ÀmnesinnehÄll i leken. I den nya skollagen som togs ibruk 2011 har begreppet undervisning Àven anvÀnts nÀr det gÀller förskolans verksamhet. Iden reviderade lÀroplanen frÄn 2010 har ett förtydligande gjorts om ÀmnesinnehÄllet och lÀrarensansvar. Studien Àr en kvalitativ fallstudie dÀr vi har anvÀnt oss av observationer medhjÀlp av videofilmning och med uppföljande stimulated recall intervjuer. Litteraturen somhar anvÀnts handlar om lÀrarens yrkesroll, barns lek och lÀrande och teorier med utgÄngspunkt i det sociokulturella och det utvecklingspedagogiska perspektivet.

Syftet med studien Àr att undersöka elevers attityder till lÀrares roll i att hantera interpersonella elevkonflikter. Uppsatsens forskningsfrÄgor Àr: Vilken roll anser elever att lÀrare har i att hantera konflikter mellan elever? Vilket ansvar anser elever medföljer den roll de tillskriver lÀrare? Studien Àr utförd mot bakgrund av att forskning inom omrÄdet frÀmst fokuserar pÄ konflikthanteringsmetoder eller lÀrarperspektiv. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer dÀr fokusgrupper anvÀndes. Fokusgrupperna utfördes pÄ en och samma skola dÀr tvÄ elevgrupper i Är nio intervjuades och grupperna bestod av fyra elever varav tvÄ var killar och tvÄ var tjejer.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur surfplattan anvÀnds som redskap i undervisningen inom gymnasiesÀrskolans individuella program.Centrala frÄgestÀllningar Àr: ? I vilka sammanhang anvÀnds surfplattor?? Vad leder anvÀndandet till?? AnvÀnds surfplattan som ett redskap för att nÄ mÄlen i den övergripande lÀroplanen samt mÄlen inom ÀmnesomrÄdet SprÄk och kommunikation? I sÄ fall hur?? Vilka möjligheter och hinder beskrivs?Teori: Studien behandlar frÄgestÀllningar gÀllande lÀrande i en pedagogisk skolpraktik dÀr jag undersöker hur elever och pedagoger samspelar med det externa redskapet surfplatta. Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet vars grundlÀggande teori stödjer uppfattningen av att lÀrande och utveckling sker i samspel mellan individer och miljö genom de olika intellektuella och fysiska redskap vi besitter i den kontext vi befinner oss i. Det sociokulturella perspektivet har sitt ursprung i Vygotskijs teorier om tÀnkande och sprÄk och har utvecklats vidare av olika forskare, dÀribland SÀljö som lyfter fram samspelet mellan individer och dess olika redskap, artefakter som anvÀnds för lÀrande, tÀnkande och handlande. I denna studie lÀggs fokus pÄ pedagogers och elevers anvÀndande av surfplattan som digitalt redskap, under hela skoldagen.Metod: Studien Àr utförd med kvalitativ inriktning som metod med inspiration av den etnografiska ansatsen i komprimerad form.

Inledning Under hösten var det mĂ„nga elever pĂ„ skolan dĂ€r jag arbetar som hade svĂ„rt för att nĂ„ upp till kunskapskraven i SO-Ă€mnena. DĂ„ det i dessa Ă€mnen stĂ€lls stora krav pĂ„ god lĂ€s- och skriv-förmĂ„ga fann jag det intressant att studera hur Ă€mnena ter sig för elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„rig-heter.Syfte Syftet med studien var att undersöka hur SO-Ă€mnena kan te sig för elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„-righeter. Studiens frĂ„gestĂ€llningar var:? Hur kan nĂ„gra SO-lektioner se ut ur ett observatörsperspektiv?? Vilka uppfattningar har eleverna om SO-lektionerna?? Hur ser mĂ„luppfyllelsen ut för eleverna?? Hur avspeglar sig bristande mĂ„luppfyllelse i SO i elevernas IUP och Ă„tgĂ€rdsprogram?? Vilka uppfattningar har undervisande lĂ€rare av SO-undervisningen?? Hur resonerar lĂ€raren kring begreppsbildning?? Hur resonerar lĂ€raren kring lĂ€sförstĂ„else?Teori Teoretiskt grundade sig studien i det relationella perspektivet dĂ€r elevernas förutsĂ€ttningar ses relationellt och interaktionen mellan olika aktörer och olika pedagogiska verksamheter Ă€r av yppersta vikt. Även det sociokulturella perspektivet med sina artefakter har pĂ„verkat mig.MetodDĂ„ studiens problem utgick frĂ„n personlig erfarenhet genomfördes den som en etnografiskt inspirerad fallstudie.

VÄrt syfte med denna studie var att med utgÄngspunkt i nÄgra pedagogers arbete analysera hur datorer och surfplattor kan anvÀndas som hjÀlpmedel för att frÀmja barns tal- och skriftsprÄksutveckling. Vi formulerade Àven tvÄ frÄgestÀllningar som hjÀlp för att kunna uppnÄ vÄrt syfte. VÄr studie har sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet och som metod valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Resultatet visar att bÄde surfplattor och datorer anvÀnds i förskolan för att stimulera barns tal- och skriftsprÄksutveckling, men pÄ skilda sÀtt. Datorer anvÀnds mest till att skriva med och surfplattor mer för spelande, dock med spel som pedagogerna ansÄg hade fokus pÄ lÀrande.

I denna studie fokuserar vi pÄ hur lÀrare kan öka inlÀrningen för elever med ett andrasprÄk. Studien Àr huvudsakligen indelad i tvÄ delar, dÀr den innehÄllsliga och metodlogiska delen ingÄr. OmfÄnget pÄ studien Àr tolv artiklar med olika typer av inriktning och resultat. UtgÄngspunkten Àr det sociokulturella perspektivet med sÀrskild teoretisk förankring i Vygotskij och Hundeide. I resultatet kan vi se att det finns flera metoder som har en positiv inverkan pÄ andrasprÄksinlÀrningen.