Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. UndersökningenutgÄr ifrÄn den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förstÄelse för hur ungdomar vÀljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten nÀr de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i tvÄ steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt sjÀlvportrÀtt samt att ungdomarna intervjuades.

Detta arbete skrev jag under vÄren 2011. Anledningen till hela arbetet Àr min fascination för bilder. Redan under mitt kandidatarbete sÄg jag hur bilder kan vara till stor hjÀlp för att aktivera och engagera mÀnniskor. Jag ville undersöka det vidare och se hur vi som landskapsarkitekter kan anvÀnda den konstruerade bilden, perspektivet, för att förmedla vÄra idéer. Under olika skeden och i olika sammanhang kan vi utnyttja perspektivet för att visa vÄra idéer över en plats som hÄller pÄ att gestaltas.

Dagens samhÀlle Àr i stÀndig förÀndring, vilket hela tiden stÀller nya krav pÄ mÀnniskor och utbildning. Internationalisering i skolan kan idag innebÀra bland annat internationella kontakter med skolor i andra lÀnder, diskussioner kring attityder och vÀrderingar eller temaveckor med internationell anknytning (Brodow, 2003). LitteraturgenomgÄngen visade bland annat att pedagoger arbetade med internationalisering pÄ olika sÀtt i undervisning. Ofta ansÄg pedagoger att internationaliseringsarbete skulle integreras i den vanliga undervisningen (Skolverket, 1999). Det Àr viktigt att elever fÄr kunskap om olika kulturer, för att lÀttare kunna tolka och förstÄ dessa (Fredriksson & Wahlström, 1997). Begrepp som kultur upplevdes och definierades pÄ olika sÀtt (Eklund, 2003).

Syftet med arbetet var att undersöka hur lÀrare och elever interagerar med varandra och hur det naturvetenskapliga innehÄllet presenteras och kommuniceras under en naturvetenskaplig lektion pÄ gymnasiet. Studien ingÄr i det nordiska forskningsprojektet Explora som arbetar med naturvetenskaplig undervisning och som har tagit fram en kodbok för detta ÀndamÄl. UtgÄngspunkten Àr sociokulturellt lÀrande, dÀr kommunikationen Àr viktig för lÀrandet, dÀr lÀrande innebÀr att socialiseras in i en diskurs och att sprÄket anvÀnds olika i olika kontexter. Undersökningen var till största delen kvantitativ och deduktiv men med kvalitativa inslag. Kodboken anvÀndes som analysinstrument och dÀrmed gjordes en slags innehÄllsanalys.

Uppsatsen Àmnar ge en indikation pÄ huruvida affÀrsdriven SOA har adopterats i organisationer vilka har utfört eller planerat att utföra ett SOA-initiativ. Genom att karakterisera begreppet SOA via den litterÀra grund uppsatsen vilar pÄ, har vi kunnat identifiera teman utifrÄn vilka vi utformat en intervjuguide i syfte att utföra en intervjuundersökning, i form av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet transkriberades och analyserades. Via meningskoncentration kunde vi sedan presentera informanternas syn pÄ ovanstÄende syfte samt relatera detta till litteraturgenomgÄngen. Detta resonemang blev till en diskussion för att dÀrifrÄn nÄ ett resultat och sÄledes kunna ge ett forskningsbidrag.

Studier har visat att lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har svÄrt att inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i den ordinarie undervisningen. Den hÀr studien har undersökt vilka uppfattningar och strategier lÀrare gett uttryck för nÀr de ska inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i idrott och hÀlsa. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare i grundskolans senare Är, och analyserats utifrÄn det kategoriska och det relationella perspektivet. Studien visade att lÀrare i idrott och hÀlsa ansÄg att de behöver mer tid för planering, men ocksÄ mer kunskap och erfarenhet för att kunna inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i undervisningen i idrott och hÀlsa..

Nina Andersson (2014) LÀsning i sÀrskolan ? ur ett elevperspektiv.SpeciallÀrarprogrammet 90hp, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö Högskola ProblemomrÄde: Undervisningen i sÀrskolan har fÄtt kritik för att det Àr för mycket fokus pÄ omsorg istÀllet för kunskap. DÀrför Àr det av stor vikt att belysa undervisningen i sÀrskolan och se i fall den bilden stÀmmer. Att fÄnga elevers syn pÄ nÄgot och i synnerhet elever med utvecklingsstörning Àr inte sÀrskilt vanligt dÀrför Àr min bestÀmda uppfattning att det Àr viktigt att den hÀr gruppens röster blir hörda. För att fÄ en bakgrund och förstÄelse av elevernas kontext Àr min avsikt att beskriva deras svenskundervisning under ett antal lektioner. Syfte: Syftet Àr att undersöka grundsÀrskoleelevers upplevelser och erfarenheter av lÀsning och svenskundervisning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrare och elevers uppfattningar om vikten och anvÀndandet av engelska som arbetssprÄk i engelskundervisningen. Uppsatsen inleds med en teoridel, dÀr bland annat den sociokulturella teorin presenteras och kopplas till studien. Det inledande bakgrundkapitlet följs av en beskrivning engelskundervisningens utveckling i Sverige fram till idag. Studiens undersökning omfattar fyra observationstillfÀllen i en klass i Ärskurs 9 och lika mÄnga kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare. För att fÄ reda pÄ elevers Äsikter har en kvantitativ enkÀtundersökning utförts med 83 elever i Ärskurs 9.

Syftet med min uppsats Ă€r att undersöka hur lĂ€rare i svenska som andrasprĂ„k samverkar med yrkeslĂ€rare pĂ„ gymnasiet pĂ„ nĂ„gra utvalda skolor i Östergötland. Avsikten med samverkan mellan lĂ€rarna Ă€r att höja elevernas motivation att lĂ€sa det gymnasiegemensamma Ă€mnet svenska som andrasprĂ„k. Jag har utgĂ„tt ifrĂ„n Vygotskijs sociokulturella teori. Han menar bland annat att man inte kan separera ord och begrepp frĂ„n praktiska aktiviteter. I min undersökning, har jag anvĂ€nt mig av en kvalitativ metod.

Det naturliga för familjer och par som har problem Àr att söka sig till andra instanser Àn inom primÀrvÄrden, dÀrav intresset att genomföra en studie inom primÀrvÄrden dÀr syftet varit att undersöka svÄrigheter, möjligheter, samt öka förstÄelsen för att arbeta med familjeterapi. Den aktuella studien Àr en intervju studie dÀr nio stycken personal med olika yrkesprofession ombads svara pÄ semistrukturerade frÄgor, dÀr deras reflektioner samt bedömningar nÀr de remitterade till familjeterapi fick lÀgga grunden för studiens innehÄll. Resultatet tyder pÄ att det gÄr att arbeta med familjesystemet inom primÀrvÄrden. Slutsatsen Àr att det gÄr att vidga perspektivet kring olika behandlingsmetoder, samt se möjligheterna att implementera familjeterapi som metod eller att utöka med att tÀnka kring familjesystemet nÀr patienter med psykisk ohÀlsa söker till primÀrvÄrden..

Denna studie har undersökt möjligheten att anvÀnda begreppsprovokation pedagogiskt i en museimiljö ? en skulpturpark. Idén Àr att medelst skulpturer av surrealistisk karaktÀr lÄta barnen röra sig i grÀnslandet mellan fiktion och verklighet; för att utmana tanken och vidga begreppsrymden. Metoder som frÀmjar barns fria tÀnkande och kreativitet motiveras bland annat i FN:s barnkonvention och i svensk skollag.I studien deltog 10 barn i Äldern 9-10 Är. Barnen uttryckte sina tankar vid 12 av parkens skulpturer, varav 7 med förvÀntad begreppsprovocerande verkan och 5 utan sÄdan förvÀntad effekt.

Studiens syfte Ă€r att undersöka hur medialiserad populĂ€rkultur pĂ„verkar barn i deras utelekar och om det finns nĂ„gon skillnad pĂ„ pojk-lekar och flick-lekar. FrĂ„gestĂ€llningar som vi utgick ifrĂ„n var: Inspirerar medialiserad populĂ€rkultur barns fria utelek? Vilka sorts lekar Ă€r det det handlar om? Är det skillnad pĂ„ vilken typ av populĂ€rkultur som inspirerar flickor respektive pojkar? Undersökningen genomfördes i barnens nĂ€rmiljöer utomhus, urvalsgruppen bestod av 28 barn i Ă„ldern ett- till sex Ă„r. Den valda metoden var observationer, med papper och penna. I teorianknytning valdes delar av Vygotskijs sociokulturella teori ut.

Vad Àr andlighet? MÄnga av oss blandar ihop andligheten med religion, men det Àr viktigt att skilja pÄ andlighet och religion. Religion Àr nÄgot som vi fÄr lÀra oss frÄn andra medan andlighet Àr nÄgonting vi finner djupt inom oss sjÀlva.Andlighet hos en mÀnniska Àr ett bejakande av sjÀlen. Andlighet Àr ett uttryck för den del av oss mÀnniskor som inte har nÄgon fysisk form. I mitt arbete behandlar jag temat andlighet utifrÄn en personlig utgÄngspunkt dÀr jag, som mÀnniska mellan andligt och jordligt, hyllar min plats i den sistnÀmnda. För mig Àr ofta den fysiska och materiella upplevelsen en förutsÀttning för just den andliga upplevelsen. Ingen utesluter den andra men för mig Àr perspektivet pÄ andlighet omvÀnt. En av uppgifterna i mitt magisterarbete blev sÄledes att lyckas förmedla andlighet genom just en materiell skapelse. Jag blev tvungen att stÀlla mig frÄgor om detta överhuvudtaget Àr möjligt? Andlighet Àr ju pÄ mÄnga sÀtt motsatsen till att bli materialiserad..

Denna undersökning tar sin utgÄmgspunkt i det förlag som folkpartisten Cecilia Wikström lade sommaren 2006 om att införa en litterÀr kanon, obligatorisk skönlitteratur, i skolundervisningen. Undersökningen baseras pÄ fem kvalitativa intervjuer med svensklÀrare pÄ gymnasiet. Syftet Àr att se om det finns nÄgon skillnad i det förhÄllningssÀtt lÀraren har i sitt urval av skönlitteratur, beroende pÄ vilka elever det Àr som ska undervisas. Resultatet vi kom fram till Àr att det mÄngkulturella perspektivet inte Àr nÄgot som informanterna i vÄr undersökning tar nÄgon hÀnsyn till nÀr de vÀljer skönlitteratur, trots att Lpf 94 föreskriver att elever ska fÄ ta del av det egna kulturarvet. Slutsatsen Àr att det förslag som Wikström (fp) lade om att införa en gemensam referensram inte Àr genomförbart om hÀnsyn samtidigt ska tas till alla enskilda individers kulturarv..

Syftet med studien Àr att belysa hur barn i förskolan anvÀnder sig utav sina redan vunna literacyfÀrdigheter. Studien har genomförts med kvalitativ metod dÀr en etnografisk fÀltstudie legat till grund för de resultat som presenteras. Vi har anvÀnt en metodkombination av systematisk observation och dokumentation genom filminspelning.  Vi har följt tio stycken barn och underlaget har samlats in frÄn tvÄ förskolor i Linköpings kommun. Resultatet har bearbetats utifrÄn Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Resultatet visar att de unika literacypraktiker barnen Àr engagerade i Àr beroende av ett antal olika faktorer.