Den hÀr uppsatsen tar avstamp i en personlig erfarenhet av nÀr representationen pÄ sociala medierorsakat konsekvenser i den fysiska vÀrlden. Uppsatsen undersöker, genom en autoetnografiskmetod, processer för normerande tillhörighet inom speciella diskurser. I texten anvÀndsmusikgenren Black Metal som exempel för att visa hur normer styr och kontrollerar socialthandlingsutrymme för kvinnor. Begrepp som anvÀnds för att beskriva dessa processer kommer frÄnErving Goffman och har kallats för det dramaturgiska perspektivet. Begreppen anvÀnds vidare iarbetet som verktyg i det gestaltande arbetet dÀr normer för subjektspositioner undersöks iiscensatta fotografier..

Ansvaret att skapa en god lÀrandemiljö ligger till stor del hos lÀrarna. Vi har undersökt vilka faktorer som bidrar till elevers intresse och drivkraft samt de strategier eleverna sjÀlva beskriver att lÀrare anvÀnder sig av med avsikten att motivera. Genom kvalitativa intervjuer har vi lÄtit Ätta elever frÄn tvÄ skolor tala om sina upplevelser av hur lÀrare motiverar dem i skolan. Det eleverna lyfter i vÄr studie stÀmmer till viss del överens med den motivationsforskning och de framstÀllda teorier vi presenterar. Vi har funnit att olika elever blir bÄde positivt och negativt pÄverkade i sin motivation av olika faktorer beroende pÄ deras personlighet och grundlÀggande behovstillfredsstÀllelse.

Syftet med denna studie var att skapa en djupare förstÄelse för hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barn i förskolan. Syftet Àr i sin tur nedbrutet till tre frÄgestÀllningar: Vilka erfarenheter har förskollÀrare av flersprÄkighet i förskolan? Hur arbetar pedagogerna med att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i förskolan? Hur integreras dessa barn? För att ta reda pÄ detta gjordes en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma pedagoger. Kopplat till studien har jag anvÀnt mig av styrdokumenten samt litteraturstudier. UtgÄngspunkten i arbetet ligger i den sociokulturella teorin som relaterar till barns sprÄkutveckling.

VÄr studie Àr en kvalitativ undersökning som belyser anvÀndandet av det konkreta materielet inom matematikundervisningen. Vi undersöker om det har skett nÄgon förÀndring vad gÀller anvÀndandet av det konkreta materielet i matematikundervisningen frÄn 1962 Ärs lÀroplan, Lgr62, till dagens lÀroplan Lpo94. Vi belyser studien utifrÄn tre perspektiv. Det ena perspektivet Àr den litteratur som finns att tillgÄ i Àmnet och de tvÄ andra perspektiven ingÄr i vÄr empiriska del, som bestÄr av intervjuer med specialister pÄ omrÄdet och lÀrare pÄ fÀltet. VÄr slutsats presenteras efter diskussionen i vilken det inte framkommer ett enat resultat.

Den utformning BSC fÄtt vid kvinnokliniken pÄ LÀnssjukhuset Ryhov i Jönköping uppvisar flera skillnader i förhÄllande till Kaplans och Nortons beskrivning av utformning av BSC. BSC vid kvinnokliniken har idag en annan betydelse Àn den som Kaplan och Norton definierade. Sin ursprungliga form som ett planerings- och styrsystem har det behÄllit bara inom ett perspektiv, inom det finansiella perspektivet. Inom de tre andra perspektiven kan det ses som en redovisningsmodell med uppgift att Ästadkomma en bÀttre planering och uppföljning av verksamheten inom kliniken. SjÀlva implementeringsförfarandet följde dock Kaplans och Nortons teoretiska modell och nÄgra anmÀrkningsvÀrda skillnader i förhÄllande till denna förekom inte..

SAMMANFATTNINGDenna studie Àr en analys av Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter ifrÄga om deras perspektiv pÄ mottagarna vid kriskommunikation. Studien har tvÄ syften, dels att undersöka vilken roll forskarna ger mottagarna i de nuvarande studierna, dels att reflektera hur forskningen skulle kunna kompletteras i framtiden. Krisberedskapsmyndigheten Àr den myndighet som ansvarar för att vara samordnande myndighet i en krissituation, planera inför kommande kriser och att samla in kunskap om kriser.Denna studie anvÀnder sig av mottagarperspektivet encoding/decoding för att undersöka Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter. Encoding/decoding perspektivet ser pÄ mottagarna som aktiva och komplexa i tolkningen av meddelanden. Perspektivet menar attolika mottagare kan tolka information pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilken bakgrund mottagaren har.

BAKGRUND:I vÄr bakgrund har vi skrivit om tidigare forskning som berör vÄrt syfte och den relation som finns mellan klassrummet och Skolverkets dokument. Vi presenterar Àven vÄr teoretiska ram som utgÄr frÄn Cummins modell för andrasprÄksinlÀrning och Vygotskijs sociokulturella förhÄllningssÀtt. Vi presenterar Àven vÄr analysmodell för ordförrÄdsdidaktik som utgÄr frÄn Pikulski och Templetons vokabulÀrutveckling.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur ordförrÄdsundervisningen i ett andrasprÄksperspektiv uttrycks och gestaltar sig pÄ tre nivÄer i utbildningssystemet samt relationen mellan dessa tre nivÄer.METOD:För att besvara syftet valde vi att göra en fallstudie. I vÄr fallstudie har vi anvÀnt oss utav intervjuer, observationer och studerat skolans dokument samt Skolverkets.RESULTAT:Studiens resultat visade att ett stort fokus pÄ ordförrÄdsutvecklingen lÄg pÄ elevnÀra och vardagsrelaterade ord. Eleverna arbetade sjÀlvstÀndigt med enligt pedagogen passande moment för sin utvecklingsnivÄ.

Detta examensarbete behandlar eventuella skillnader i skolÄr fyras och skolÄr sex svordomsanvÀndning beroende pÄ sociolekt, sexolekt och kronolekt pÄ tvÄ skolor med olika sociokulturella bakgrunder. Vi gjorde en enkÀtundersökning i dessa Äldersgrupper pÄ bÄda skolorna för att fÄ del av elevernas upplevda norm angÄende deras syn pÄ svordomar och hur de tror att de anvÀnder dem. Resultatet visade pÄ att de finns skillnader inom de bÄda sociolekterna, men dessa var inte lika stora som de teorier vi anvÀnt oss av menar att de ska vara. Detta kan bero pÄ att samhÀllet börjar bli mer integrerat. Vi kom Àven fram till at pojkar anvÀnder sig av svordomar till större del Àn vad flickor gör samt att de svÀr av olika anledningar.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur fyra andrasprÄkslÀrare anger att de arbetar och resonerar  kring flersprÄkiga barns sprÄkutveckling, samt vilken betydelse modersmÄlet har för barns sprÄkutveckling. Undersökningen Àr baserad pÄ Vygotskjis sociokulturella teori och Cummins modell för frÀmjande av barns sprÄkutveckling. Resultatet visar att lÀrarna arbetar utifrÄn barnens behov och förutsÀttningar samt fokuserar pÄ det individuella mötet med barnet. ArbetssÀtt som anvÀnds för att frÀmja barns sprÄkutveckling Àr böcker, bilder och konkret material för att fÄ eleverna att diskutera och samtala med varandra. Resultatet visar ocksÄ att konkret material gynnar flersprÄkiga barn för att skapa förstÄelse och att eleverna kan ta till sig det svenska sprÄket enklare. Resultatet visar ocksÄ tydligt att modersmÄlet Àr en viktigt faktor för barns sprÄkutveckling.

Studiens syfte Àr att skapa en socialkonstruktionistisk och symbolisk interaktionistisk förstÄelse för samt beskriva den bildkommunikativa metoden MSP. Studiens syfte Àr ocksÄ att föra pÄ tal möjligheten att anvÀnda bildskapande som instrument inom socialpsykologin. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv Àr Socialkonstruktionism och synen pÄ varandet och mÀnniskan Àr existentialistisk och det analyspraktiska teoretiska perspektivet Àr Symbolisk interaktionism. Teorier som anvÀnds rör SjÀlvets socialisation och uppbyggnad, samt sprÄket och bildskapande. Studien bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med fyra respondenter.

Syftet med uppsatsen Àr att öka kunskapen om och förstÄelse för barn med DAMP för att kunna bemöta dem med genomtÀnkta strategier i en klassrumssituation. Uppsatsen Àr uppdelad i en teoridel och i en metoddel. I teoridelen har jag tagit del av olika författares kunskap pÄ omrÄdet som jag försöker strukturera upp och sammanfatta pÄ ett överskÄdligt sÀtt. Jag har bland annat lÀst böcker av Duvner, Gillberg och Kadesjö. Efter genomförd litteraturgenomgÄng vidgar jag perspektivet (metoddelen) genom att intervjua personer som lever med DAMP-problematiken i vardagen.

Denna c-uppsats handlar om hur pedagoger pÄ en smÄbarnsavdelning arbetar för att frÀmja de yngsta barnens sprÄkutveckling. Syftet med den hÀr studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur en specifik smÄbarnsavdelning arbetar för att frÀmja den tidiga sprÄkutvecklingen i den praxisnÀra verksamheten. För att fÄ svar pÄ studiens syfte har vi utgÄtt frÄn frÄgestÀllningar som motsvarar syftets innehÄll. Vi har observerat pedagogerna pÄ avdelningen samt genomfört en fokusgruppsintervju som har analyserats utifrÄn en fenomenologisk analysmetod. I vÄr studie har vi utgÄtt och anvÀnt oss av den sociokulturella teorin.

I studien har jag med hjÀlp av de sociokulturella verktygen dialog, samspel och elevernas proximala utvecklingszon studerat lÀrandeprocessen i Ärskurs tvÄ i ett tema-arbete för hÄllbar utveckling. Jag har anvÀnt aktionsforskning som metod och syftet har varit att bÄde dokumentera och förbÀttra verksamheten. Aktionsforskningen har genomförts i klassen dÀr jag sjÀlv och en kollega Àr lÀrare.Resultatet av studien visar att eleverna blev bÀttre pÄ att framföra sina Äsikter och lyssna pÄ varandra. Eleverna har fÄtt övning i, och kan anvÀnda, olika verktyg som röstning, lottdragning och kompromisser vid konflikter. Under tema-arbetets gÄng har elevernas texter utvecklats och de har lÀrt sig att anvÀnda inhÀmtade kunskaper för att förbÀttra sina texter.

Dövhet definieras olika inom olika discipliner. Enligt det medicinska perspektivet Àr dövhet en avvikelse som bör behandlas, medan det kulturella perspektivet ser döva som en sprÄklig och kulturell minoritet. I Sverige har döva lÀnge kÀmpat för att fÄ teckensprÄket erkÀnt som sprÄk, undervisning pÄ teckensprÄk och rÀtt till fri tolkservice. I och med att detta erkÀnts som rÀttigheter har Sverige lÀnge ansetts ligga i spetsen gÀllande dövas rÀttigheter. Samtidigt opereras sÄ gott som alla döva barn i Sverige med cochleaimplantat som gör det möjligt att uppfatta ljud.

Enligt embodiment teorier pÄverkar kroppsliga förnimmelser orelaterade emotioner och attityder. I en fÀltstudie undersöktes om fÀrdriktningen pÄverkar tendensen att betona framtiden eller dÄtiden, dvs. om framlÀngesresande betonar framtiden starkare Àn baklÀngesresande och vice versa samt könskillnader i tidsperspektiv. 201 tÄgresenÀrer (136 kvinnor, 63 mÀn) svarade pÄ S-ZTPI samt TIPI. En oberoende tvÄvÀgs MANOVA visade inga effekter av fÀrdriktning.