Den hÀr uppsatsen tar avstamp i en personlig erfarenhet av nÀr representationen pÄ sociala medierorsakat konsekvenser i den fysiska vÀrlden. Uppsatsen undersöker, genom en autoetnografiskmetod, processer för normerande tillhörighet inom speciella diskurser. I texten anvÀndsmusikgenren Black Metal som exempel för att visa hur normer styr och kontrollerar socialthandlingsutrymme för kvinnor. Begrepp som anvÀnds för att beskriva dessa processer kommer frÄnErving Goffman och har kallats för det dramaturgiska perspektivet. Begreppen anvÀnds vidare iarbetet som verktyg i det gestaltande arbetet dÀr normer för subjektspositioner undersöks iiscensatta fotografier..

SAMMANFATTNINGDenna studie Àr en analys av Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter ifrÄga om deras perspektiv pÄ mottagarna vid kriskommunikation. Studien har tvÄ syften, dels att undersöka vilken roll forskarna ger mottagarna i de nuvarande studierna, dels att reflektera hur forskningen skulle kunna kompletteras i framtiden. Krisberedskapsmyndigheten Àr den myndighet som ansvarar för att vara samordnande myndighet i en krissituation, planera inför kommande kriser och att samla in kunskap om kriser.Denna studie anvÀnder sig av mottagarperspektivet encoding/decoding för att undersöka Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter. Encoding/decoding perspektivet ser pÄ mottagarna som aktiva och komplexa i tolkningen av meddelanden. Perspektivet menar attolika mottagare kan tolka information pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilken bakgrund mottagaren har.

Hur kan sprÄksociologi anvÀndas för att skildra mÀnniskors bemötanden mot varandra? Det var frÄgan jag stÀllde mig i inledningen av detta arbete. De flesta av oss Àr omedvetet medvetna om att alla mÀnniskor i de allra flesta situationer vÀrderar och vÀrderas av sina medmÀnniskor. Förenklat kan man sÀga att den som vÀrderas högt har ett stort sociokulturellt kapital. För den som vÀrderas lÀgre sjunker ocksÄ det sociokulturella kapitalet.

Den hÀr uppsatsen handlar om de sovjetiska psykologerna Vygotskij och Leontjevs teoretiska perspektiv pÄ lek, sÄ som Vygotkji presenterar sin teori i förlÀsningen Lekens roll i barnets psykiska utveckling 1933 (1981) och sÄ som Leontjev presenterar sin teori i artikeln Lekens psykologiska grundvalar i förskoleÄldern 1944 (1982). Den hÀr uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ hermeneutisk textanalys av dessa tvÄ kÀllor, och stÀller sig frÄgan vad Vygotskijs och Leontjevs teorier betyder? Analysen anlÀgger dels ett hermeneutiskt historiskt perspektiv och dels ett nutids historiskt pedagogiskt perspektiv. För det nutidspedagogiska perspektivet anvÀnder jag mig av det skandinaviska forskningsfÀltet lekpedagogik, framför allt Birgitta Knutsdotter Olofsson, Fredrik Ole Lillemyr och Gunilla Lindqvist. För det hermeneutiskt historiska perspektivet anvÀnder jag mig av en kvalitativ textanalys dÀr jag har systematiserat de tvÄ texterna i vardera tre analysteman.

Dagens svenska samhÀlle har blivit allt mer etniskt och kulturellt diversifierat. Denna nya mÄngkulturella verklighet pÄverkar allt mer samhÀllets olika arenor. Denna uppsats undersöker hur detta avspeglar sig inom en del av den socialpolitiska institutionen KriminalvÄrden. Denna studie har gjorts pÄ en av KriminalvÄrdens anstalter för att genom intervjuer med personal komma Ät hur personalen talar om och agerar utifrÄn den etniska och sociokulturella heterogenitet som i dagens Sverige Àr en realitet. Hur handskas och ser personalen pÄ de ökade krav pÄ mÄngfald och "kulturell kompetens" som numera stÀlls inom KriminalvÄrden, likt de flesta andra av samhÀllets arenor idag.

SammanfattningDenna studie Àr av kvalitativ art och intresserar sig för hur skolor arbetar med pedagogiska utredningar inför ett eventuellt upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram. I studien har tre rektorer, fyra specialpedagoger och en speciallÀrare intervjuats om deras erfarenheter av pedagogiska utredningar och om deras uppfattningar om vad som Àr viktiga faktorer i detta arbete för att sÄsmÄningom kunna ge eleverna adekvat stöd. I analysen av intervjuerna har begreppen proaktiv och reaktiv verksamhetskultur (Lundgren och Persson 2003) spelat en viss roll. Intervjuerna har kompletterats med analys av tio skrivna utredningar frÄn skolor dÀr nÄgra av informanterna arbetar för att ge en fördjupad bild av hur elever och deras behov beskrivs i dessa utredningar.I analysen av utredningarna har det kompensatoriska perspektivet (Nilholm 2007a) och det relationella perspektivet (Persson 2001) spelat en framtrÀdande roll. Resultaten av denna studie visar att de pedagoger som gör utredningarna grovt sett fokuserar pÄ tre olika aspekter som i denna studie benÀmns dÄtid, nutid och framtid.

VÄrt syfte med denna studie Àr att beskriva lÀrares uppfattningar om en kommunikativ matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua fem lÀrare och utifrÄn dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera variation. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat fem matematiklÀrare pÄ fyra olika skolor.Resultatet visar att de flesta lÀrarna tillskriver den muntliga kommunikationen stort vÀrde. LÀrarna uppfattar kommunikationen som betydelsefull för lÀrandet och framhÄller dess mervÀrde för elevernas lÀrande samt matematikundervisningens utformning. Olika faktorer som tid, styrdokument, den fysiska miljön, elevers och lÀrares kompetens, det matematiska sprÄket samt elevgruppen gör dock att lÀrarna inte alltid kan anvÀnda sig av kommunikation i undervisningen pÄ önskvÀrt sÀtt.

Uppsatsen omfattas av enlÀroboksanalys av sex geografilÀroböcker för mellanstadiet dÀrsyftet Àr att ur ett maktperspektiv studerabeskrivningar av svarta och vita amerikaner. Metoden somanvÀnds Àr kritisk diskursanalys och analysmaterialet bestÄr av bÄde text och bild. Analysen prÀglas av ettpoststrukturalistisktsamt konstruktionistisktperspektivpÄ etnicitetvilket stÀmmer vÀl överens med analysmetoden. Resultatet frÄn analysen visaratt lÀroböckerna lyckas olika bra med att förmedla nyanserade ochobjektiva beskrivningar avsvarta och vita amerikaner. NÄgra böcker problematiserarexempelvis européernasfördrivning av indianer i Amerika och beskrivereuropéer och indianer som lika delaktiga i stridigheterna.

De stora förÀndringarna inom det sociokulturella och teknologiska omrÄdet har bidragit till utvecklingen av en ny dimension av marknadsföring, vilken har inriktat sig pÄ att se och behandla kunderna som levande individer. Kundernas sinne, kÀnslor och humör stÀlls i centrum. Att involvera mÀnniskas sinne i tjÀnsteprocessen kan vara avgörande för kundens direkta upplevelse av olika köp- och konsumtionsprocesser.Denna studie syftar till att undersöka hur humör och kÀnslotillstÄnd, servicekvalitet, kundlojalitet och servicepersonal samspelar med interpersonell beröring vid ett servicemöte.Ett experiment utfördes i en detaljhandelsbutik för att mÀta beröringens effekter. Hypoteser formulerades med utgÄngpunkt i att interpersonell beröring, i form av en lÀtt touch mellan armbÄge och axel, bör leda till en positiv inverkan pÄ kundernas kÀnslotillstÄnd samt bidra till bÀttre kundupplevelse. Resultatet visade att interpersonell beröring har positiv inverkan pÄ kundernas kÀnslotillstÄnd samt ökar graden av den upplevda servicekvaliteten och stÀrker kundlojaliteten..

Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. UndersökningenutgÄr ifrÄn den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förstÄelse för hur ungdomar vÀljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten nÀr de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i tvÄ steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt sjÀlvportrÀtt samt att ungdomarna intervjuades.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter lÀrare i idrott och hÀlsa har att arbeta med elever med fysiska funktionshinder nÀr det gÀller sÄvÀl inkludering som mÄluppfyllelse, samt hur idrottslÀrare utan den praktiska kunskapen reflekterar över hur de skulle kunna arbeta mot ovanstÄende mÄl.Teori: Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀndes det kommunikativa relationsinriktade perspektivet. Perspektivet har sÄvÀl en empirisk bas som en teoretisk grund. Alla mÀnniskor Àr trots gemensam praktik, kultur och sociala sammanhang unika och upplever vÀrlden pÄ olika sÀtt. DÀrför Àr det viktigt att se pÄ mÀnniskan utifrÄn den kontext hon ingÄr i. Delaktighet, kommunikation och lÀrande Àr centrala begrepp och bör beaktas samtidigt vid studier i skolans verksamhet.Metod: Studien Àr en kvalitativ studie dÀr empirin Àr byggd pÄ intervjuer och observationer.

SammanfattningJag har i denna studie intervjuat sex olika lÀrare pÄ tre olika skolor i StockholmsomrÄdet. Studien handlar om hur teaterlÀrare skapar en teaterförestÀllning. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur skapar teater lÀrare teaterförestÀllning i skolan? Vilka metoder anvÀnder sig teaterlÀrare av i sin undervisning? Vad har lÀrare för synpunkter pÄ fördelar utifrÄn metoder som den anvÀnder vid skapande av en teaterförestÀllning? IngÄr det andra Àmnen vid skapande av en teaterförestÀllning i skolan? Vad anser lÀrare att elever lÀr sig med teater i skolan? Min avsikt Àr inte att pÄvisa vilken metod eller sÀtt som passar bÀttre Àn nÄgon annan, utan att lyfta fram flera tankar om hur man kan arbeta med teaterförestÀllning i undervisningen. Jag har arbetat med en kvalitativ metod och varje intervju tog en timme att genomföra.

Arbetet Àr inriktat pÄ förskolebarnens samtal i den fria leken. Syftet med arbetet Àr att synliggöra vad som sker i kommunikationen mellan barn i deras lek. Ontologiskt ses barnens lek som Äterspegling av deras vÀrldsuppfattning. Kunskap om den kan erhÄllas genom att iaktta. Den epistemologiska hÄllningen Àr empiristisk.

Sammanfattning Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur ett antal barn samspelar nÀr de stÀlldes inför ett problem. Barnen i studien videoinspelades nÀr de arbetade med ett tangrampussel under fem minuter. VÄrt syfte var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar barnens förmÄga att lösa uppgiften. Vi analyserade dÀrefter grupperna i ett större perspektiv utifrÄn deras samspel och resultat av uppgiften. Vi utgick ifrÄn följande lÀrandeteorier, behavioristiska teorier, förmedlingspedagogik, kognitiva teorier, konstruktivistiskt perspektiv och sociokulturella teorier.

I detta examensarbete har vi skrivit om fritidspedagogiken. Vi har skrivit om fritidsverksamheten utifrÄn begreppen kultur och etnisk mÄngfald. En undersökning har gjorts pÄ fyra fritidsenheter, pÄ olika platser i SkÄne. Undersökningen tar upp hur en del verksamheter jobbar med begreppet kultur och den etniska mÄngfalden. Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ om och hur fritidsverksamheterna anvÀnder sig av kultur och etnicitet ute pÄ enheterna.