Denna C-D uppsats har som syfte att urskilja hur de olika arkeologiska perspektiven (kulturhistorisk-, processuell- och den postprocessuella arkeologin samt genus perspektivet) under 1900-talet fram till idag och hur de har pÄverkat den arkeologiska utstÀllningen till form och innehÄll. Uppsatsen tar upp utvecklingen av Lunds universitets historiska museum, och Àven dess framtida bild (LUHM)..

Under mina elva Är som lÀrare, pÄ ett sÀrskilt ungdomshem, har jag funderat över hur verksamheten bedrivs, leds och hur en utvecklande skolmiljö kan skapas för lÀrare och elever. Studiens syfte Àr att undersöka hur skolledare, lÀrare och elever pÄ ett sÀrskilt ungdomshem ser pÄ den nuvarande och framtida utvecklingen av skolverksamheten. Jag vill Àven belysa de svagheter respektive styrkor, som skolledare, lÀrare och elever upplever inom skolverksamheten samt vilken roll specialpedagog och speciallÀrare kan ha inom verksamheten. Studien Àr kvalitativ och har en hermeneutisk ansats som innebÀr att jag vill tolka och försöka sÀtta mig in i elever, lÀrare och skolledares upplevelser. Metoden som anvÀnds Àr semistrukturerade intervjuer med tre elever, tvÄ lÀrare och en skolledare som alla Àr verksamma inom skolverksamheten som bedrivs av Statens institutions styrelse, SiS.  För att tolka det empiriska materialet har Antonovskys tre framgÄngsfaktorer, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, inom KASAM anvÀnts.

Syfte: Syfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger tÀnker kring de faktorer som pÄverkar/avgör nÀr barn inom förskolan byter frÄn smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr: Vad och vem pÄverkar enligt pedagogerna beslutet nÀr ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergÄngen av barn frÄn en smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lÀr genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer Àn de sjÀlva ges barnet bÀsta chansen för lÀrande.

Studiens syfte Àr att undersöka barns kommunikation och samspel med varandra samt deras fantasi i den gemensamma leken. I litteraturstudien beskriver vi hur olika forskare och författare har sett pÄ barns gemensamma lek utifrÄn kommunikation, socialt samspel och fantasi. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella synsÀttet. Studien Àr en kvalitativ studie dÀr observationen anvÀnds som metod. Redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd? NÀr anses ett barn vara i behov av sÀrskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lÀrande och utveckling Àr beroende av den sociala kontext barnet ingÄr i. UtifrÄn studiens syfte Àr det sociokulturellt perspektiv en förutsÀttning för barnets lÀrande i förskolan.

Denna studies syfte var att öka kunskapen om de elever som ej deltar i gymasieskolans idrottsundervisning. Perspektivet var kultursociologiskt och syftade till att försöka urskilja om den sociala positionen, som i denna undersökning frÀmst utgÄtt frÄn elevernas val av gymnasieprogram, har nÄgon betydelse för elevernas instÀllning till idrottsÀmnet. Som idrottslÀrare Àr det viktigt att ha kunskap om dessa elever för att kunna medverka till att fÄ dem aktiva i undervisningen.(Hela sammanfattningen finns i uppsatsen.).

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva de effekter som uppstÄr i en organisation nÀr denna stÄr inför nya förutsÀttningar, samt hur anpassningen till dessa nya förutsÀttningar kan förÀndra tidigare inarbetade system. Metod: Med tanke pÄ att uppsatsens syfte Àr av ett beskrivande slag, har studien utförts utifrÄn ett deskriptivt perspektiv. För att kunna genomföra detta har en kvalitativ metod valts. SjÀlva undersökningen har utförts utifrÄn fallstudier, dÀr intervjuobjekten har valts ut genom ett sÄ kallat snöbollsurval. Informationen frÄn intervjuerna har sedan anpassats till en modell, varmed uppsatsen haft en deduktiv ansats.Teoretiska perspektiv:Det teoretiska perspektivet i uppsatsen har utgÄtt frÄn styrning av verksamheter och dÄ framförallt de bestÄndsdelar, i form av strategi, ledningsfilosofi, organisationsstruktur och styrsystem, som ingÄr i denna styrning.

Syftet med detta examensarbete har varit att i förskolan undersöka hur pedagoger förhÄller sig till tystnadsplikt och de etiska dilemman som de dagligen stÀlls inför. FrÄgestÀllningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökning och som metod har vi valt att anvÀnda semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med 11 verksamma pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor. Empirin har analyserats med Vygotskijs sociokulturella teori och Kohlbergs teori om moralisk utveckling. Pedagogerna anser att trots lagar och regler finns det ofta en osÀkerhet. De stÀllningstaganden som pedagogerna tar i verksamheten Àr utifrÄn hur de Àr som person och dess tidigare erfarenheter, vilket gör att det skapas olika förhÄllningssÀtt i arbetslagen..

Det sÀgs ibland att mÀnniskan kan tala hundra olika sprÄk men endast anvÀnder ett? Genom att arbeta multimodalt, det vill sÀga genom att gestalta vÄrt examensarbete med hjÀlp av olika uttryckssÀtt, arbetar vi pÄ det sÀtt som vÄra huvudÀmnen, Barndoms- och ungdomsvetenskap och Kultur, medier och estetik, föresprÄkar. HuvudÀmnenas grundsyn Àr likartade och gemensamma nÀmnare för dessa Àr bland annat intresset för hur kunskap och mening skapas i sprÄkliga sammanhang. Inom bÄda huvudÀmnena arbetas det mycket med det vidgade sprÄkbegreppet. BÄda huvudÀmnena bygger pÄ det sociokulturella perspektivet som innebÀr att mening skapas i ett sammanhang och att man lÀr i den kontext man ingÄr i.

Undersökningen syftade till att undersöka könsstereotyper. Den teoretiska referensramen betonar stereotypers kognitiva och sociokulturella natur. En enkÀt tillstÀlldes kvinnliga och manliga journalister. I enkÀten gavs en kort informationstext om antingen en fiktiv kvinna eller man. Försökspersonerna ombads skatta hur sannolikt det var att den fiktive personen i texten hade de egenskaper som presenterades i enkÀten.

Denna uppsats kommer att studera fotbollssupporterkulturen och fotbollssupportrarnas identitetsskapande. Syftet Àr att ta reda pÄ hur supporterskapet ser ut, förvÀrvas och vilken betydelse det har för individen. Vilka följder har fotbollssupporterskapet i individernas vardag och hur uppfattas fotbollsvÄldet ur supportrarnas perspektiv? De teorier vi har valt att anvÀnda oss av Àr Berger & Luckmanns kunskapssociologiska teorier, Goffman dramaturgiska modell samt diskurspsykologi. Vi har intervjuat nio mÀn som alla Àr fotbollssupportrar.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd? NÀr anses ett barn vara i behov av sÀrskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lÀrande och utveckling Àr beroende av den sociala kontext barnet ingÄr i. UtifrÄn studiens syfte Àr det sociokulturellt perspektiv en förutsÀttning för barnets lÀrande i förskolan.

Syfte: Syftet med studien var att studera hur nÄgra lÀrare pÄ en högstadieskola kommunicerade elevers matematiksvÄrigheter med förÀldrar som inte behÀrskar svenska.Teori: Den teoriram som ligger till grund för studien Àr det sociokulturella perspektivet, eftersom det som studerades var kommunikation. Metod: En högstadieskola valdes p.g.a. dess höga andel elever med annat modersmÄl Àn svenska. Alla lÀrare pÄ skolan besvarade en enkÀt. Med enkÀten som underlag gjordes urvalet, som blev sju lÀrare.

Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva hur pedagoger arbetar med ett naturvetenskapligt innehÄll i en förskola. Grunden till valet av Àmne Àr ett ökat intresse för naturvetenskap och dess plats i verksamheten samt hur pedagoger tar till sig detta arbetssÀtt.Vi har valt kvalitativ metod dÀr bÄde intervjuer och observationer genomförders. Teorin vi har valt att utgÄ ifrÄn Àr den sociokulturella.VÄrt resultat visar att pedagogerna har ett positivt förhÄllningssÀtt till naturvetenskapligt innehÄll. Det finns en medvetenhet i pedagogernas arbetssÀtt om barns lÀrande och i vilka situationer det kan skapas ett spontant lÀrande, dÀr barnen fÄr upptÀcka och utforska tillsammans över tid och rum..

ProblemomrÄde Vi har bÄda arbetat en lÀngre tid i skolans Är F-6 och kommit i kontakt med mÄnga elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄr erfarenhet Àr att arbetet med att utreda elevers behov av sÀrskilt stöd ser vÀldigt olika ut pÄ skolorna och att Àven specialpedagogens roll i detta arbete ser olika ut. Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de arbetar med pedagogisk utredning samt hur dokumentationen i detta arbete ser ut i skolÄr F-6. Vi vill ta reda pÄ vilken roll specialpedagogen har, samt se vilka likheter och olikheter det finns inom detta omrÄde. De preciserade frÄgestÀllningarna Àr: ? Hur beskriver specialpedagoger att de arbetar med pedagogiska utredningar i skolÄr F-6? ? Hur ser dokumentationen i detta arbete ut? Teoretisk ram I undersökningen utgÄr vi frÄn tvÄ teoretiska ansatser.