Syftet med denna studie var att undersöka hur VÀsterÄs, Surahammar och Fagersta arbetade utifrÄn sina handlingsplaner mot hedersrelaterat förtryck. FrÄgestÀllningarna som styrde studien var, vilka utgÄngspunkter anvÀnds som förklaringsmodell till hedersrelaterat vÄld, hur fortgÄr arbetet med tillÀmpningen av handlingsplanerna samt vad anser intervjupersonerna sjÀlva om effekterna av arbetet med handlingsplanerna och eventuella svÄrigheter? Detta undersöktes med hjÀlp utav en semistrukturerad intervjuguide. TvÄ personer i respektive kommun intervjuades. Samtliga intervjupersoner arbetade strategiskt med frÄgan.

VÄrt syfte med arbetet har varit att undersöka barns meningsskapande i olika miljöer och belysa hur miljöerna kan skapa möjligheter respektive begrÀnsa barn i deras bildskapande. Vi anvÀnde oss av rundturer, observationer, fÀltnotiser och fotografering som metod. I vÄr analys utifrÄn det socialsemiotiska perspektivet har vi kommit fram till att pedagogen uttrycker att arbetslaget Àr medvetna om miljöernas betydelse, d.v.s. materialets placering, möblering, rummets egenskaper och tidsramar för barns meningsskapande. I analys och diskussion framgÄr det att olika rum skapar olika tecken för barnen och att barnen lÀser av outtalade regler som rummets design skapar.

AbstraktSprÄket ses ur ett sociokulturellt perspektiv som en av den viktigaste nyckeln till kunskap. Genom sprÄket kommunicerar mÀnniskan och förmedlar kunskap vidare. Olika kommuner i landet arbetar olika med att stimulera barns sprÄkutveckling. I Markaryds kommun har man valt att arbeta med ?SexÄrsböcker? i förskoleklassen som en del av ett sprÄkstimulerande projekt.

En förutsÀttning för vÄrdandet Àr att vÄrdgivaren har respekt för den lidande mÀnniskan, ger henne delaktighet i vÄrden genom att ge henne möjlighet att pÄverka sin vÄrd. För att vÄrden skall kunna vara vÄrdande krÀvs det att mÀnniskans vÀrdighet beaktas. Detta kan ske genom att vÄrdgivaren respekterar patientens önskan om sjÀlvbestÀmmande, patientens integritet och ett vÀrnande om mÀnniskans unika vÀrde. Syftet med den hÀr studien var att se hur mÀnniskans vÀrdighet upprÀtthÄlls i anestesisjuksköterskornas arbete. För att förstÄ fenomenet intervjuades anestesisjuksköterskor vars intervjuer analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka vad forskningen sÀger om trygghet i den fysiska miljön. Vidare Àr syftet att undersöka hur Stockholms stad förhÄller sig till denna forskning genom sina tvÄ ansökningar till Boverket om stöd för trygghetsprojekt. Arbetet har utgÄtt frÄn tvÄ teoretiska perspektiv - social brottsprevention och situationell brottsprevention. Undersökningen har skett genom metoden kvalitativ innehÄllsanalys, som anvÀnts för att analysera de tvÄ ansökningarna ?Trygg i Trekantsparken? och ?Trygga samband över JÀrvafÀltet?. Resultatet visar att forskningen om trygghet i den fysiska miljön Àr nyanserad.

Syftet med examensarbetet Àr att utifrÄn ett elevperspektiv belysa hur ett individanpassat specialpedagogiskt stöd i matematik pÄ grundskolan kan utformas för speciallÀrarens yrkesprofession genom att studera elevers uppfattning om lÀrande, specialpedagogiskt stöd samt elevers förvÀntningar pÄ speciallÀrarens kompetens och arbetssÀtt i Àmnet matematik pÄ grundskolan. Den sociokulturella utvecklingsteorin har fungerat som teoretisk förankring. Studien utgörs av en kvantitativ enkÀtundersökning utförd bland samtliga elever i Ärskurs nio i en kommun för att belysa problemomrÄdet samt en kvalitativ intervjustudie. I de kvalitativa intervjuerna deltog endast elever med erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i matematik under sin grundskoletid. Resultaten av min undersökning pekar pÄ att elever generellt har uppfattningen att lÀrande sker i interaktion med andra, i enlighet med den sociokulturella utvecklingsteorin, och anser att specialpedagogiskt stöd kan ske pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ, med tonvikt pÄ gruppnivÄn i form av sÀrskilda undervisningsgrupper. Elevuppfattningarna av hur specialpedagogiskt stöd skall organiseras överensstÀmmer med bilden hur specialpedagogiskt stöd i huvudsak organiseras i svensk grundskola enligt tidigare forskning trots styrdokuments intentioner om inkluderat stöd för elever i behov av sÀrskilt stöd. En majoritet av eleverna, 86 %, anser att det finns ett behov av speciallÀrare i grundskolan, 23 % uppger att de sjÀlva berörts av specialpedagogiskt stöd i matematik i grundskolan.

Bakgrund: Syftet Àr att undersöka hur elever med ADHD har upplevt sin skoltid samt hur eleverna anser att lÀrare bemöter elever med ADHD. Metod: Genom kvalitativa metoder har sex vuxna personer med diagnosen ADHD intervjuats. Undersökningen utgÄr ifrÄn tre frÄgestÀllningar om hur elever med ADHD har upplevt sin skolgÄng, vilka relationer de haft till lÀrare och hur anpassning av undervisning sett ut. De teoretiska utgÄngspunkterna för undersökningen Àr socialkonstruktivismen och relationella perspektivet. Analysen utgÄr utifrÄn en hermeneutisk ansats.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur arbetsförlagt lÀrande, APL fungerar pÄ ett företagsom tar emotelever frÄn ett yrkesinriktat gymnasieprogram.Vi har gjort en fallstudie kring detta företag och genomfört intervjuer med tre elever som varit pÄ detta företag pÄ sin praktik, APL. Vi har Àven intervjuat tvÄ personer pÄ företaget, samt den lÀrare som pÄ gymnasieskolan Àr den ansvarige för APL och har kontakt med företaget.Genom vÄr undersökning har vi stÀrkts i uppfattningen att de teorier vi valt att se undersökningen genom, det sociokulturella och det entreprenöriella perspektivet, som ocksÄ föresprÄkas av Skolverket och genomsyrar den svenska skolan idag, Àr relevanta. Verklighetskontakten med det kommande yrket Àr ytterst viktigt, det Àr alla parter eniga om. De intervjuade eleverna bekrÀftar ocksÄ att de blir motiverade och upplever att de lÀr sig yrkespraxisen och den tysta kunskapen i yrket lÀttare pÄ plats. Det som Àr svÄrt att förmedla inom skolans ramar.

Syftet Àr att undersöka vilka specialpedagogiska perspektiv som kan identifieras i gymnasieskolors arbete med att erbjuda sÀrskilt stöd. Materialet har samlats in genom kvalitativa forskningsintervjuer och urvalet Àr fem specialpedagoger. Kvalitativ forskningsintervju kan beskrivas som en möjlighet att förstÄ vÀrlden och det sammanhang de intervjuade personerna befinner sig i. Det ger ocksÄ en möjlighet att utveckla en mening och se ett mönster utifrÄn de intervjuades erfarenheter. Resultatet pÄminner om det Nilholm beskriver som dilemmaperspektivet vilket kan förklaras med att man mÄste vara medveten om den inbyggda konflikten mellan att ge individuell hjÀlp och att lÄta en grupp fÄ gemensamma kunskaper och utvecklas tillsammans.

Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga fem lÀrares arbetssÀtt kring lÀsförstÄelse i förskoleklass upp till skolÄr 3. Samt frÄga om hur lÀrarna resonerar kring begreppet inkludering vilket avser att alla elever, oavsett socioekonomisk bakgrund, ska ges lika chanser att uppnÄ de mÄl som krÀvs för att klara av hela skolgÄngen. Dessutom har lÀrarnas tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de vÀljer skönlitteratur undersökts för att pröva kopplingen till lÀsförstÄelse. Ett centralt begrepp i undersökningen Àr inkludering som tagits upp för att se vad lÀrarna lÀgger för innebörd i begreppet. SÀrskilt intressant har det varit att undersöka hur lÀrarna ser pÄ förhÄllandet mellan inkludering och jÀmlikhet, dÄ det genom PISAS (2009) undersökning framkommit att Sverige tappar sin topposition vad gÀller jÀmlikhet i skolundervisningen.

Huvudsyftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares arbetssÀtt och metoder med högpresterande elever i gymnasieskolan. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts med lÀrare pÄ fem olika skolor i tvÄ stÀder. Teorierna som anvÀnds i studien Àr det sociokulturella perspektivet och perspektiv som tillhör specialpedagogiken. Resultatet visar att de sju intervjuade lÀrarna hade olika definitioner av och uppfattningar om de högpresterande eleverna. LÀrarna var överens om att högpresterande elever utmÀrker sig pÄ nÄgot vis i undervisningen.

Att arbeta med elever som presterar pÄ en högre nivÄ Àn vad övriga elever i klassen gör kan vara utmanade arbete för lÀrare. Det ingÄr i lÀrarens uppdrag att stimulera och motivera alla elever i sin kunskapsutveckling, dÀrför ville vi undersöka hur lÀrare stimulerar och individualisera för dessa elever. I denna studie presenteras tidigare forskning samt resultaten av empirin som samlades in med hjÀlp av observationer och intervjuer. Studien genomfördes pÄ tvÄ skolor dÀr tre lÀrare pÄ varje stadium deltog.I bakgrunden beskriver vi kort om varför vi anser att detta Àr ett omrÄde som Àr av nytta för samhÀllet dÄ högpresterande elever Àr en grupp som sjunker vilket PISA-undersökningen visade pÄ. De metoder som vi har anvÀnt oss av vid denna undersökning var intervju och observationer dÄ vi ville se hur lÀrarna faktiskt arbetar.

I vÄrt arbete har vi undersökt hur perspektivet hÄllbar utveckling framtrÀder i tre historielÀroböcker för gymnasiet: Alla tiders historia Maxi, Perspektiv pÄ historien A och Epos historia ? För gymnasieskolans kurs A och B. Dessutom har vi, utifrÄn historiedidaktisk teori kring begreppet historiemedvetande, klarlagt i vilken utstrÀckning de undersökta lÀroböckerna kan utveckla elevers handlingsberedskap. VÄr metod har varit hermeneutisk och i lÀromedelsanalysen har vi utgÄtt frÄn vÄr förkunskap om historien, en definition av hÄllbar utveckling samt teorier om historiemedvetande. Nedslagen som analyserats i böckerna har varit följande: upptÀckterna, mellankrigstiden och svensk nutidshistoria. Resultatet visar att perspektivet hÄllbar utveckling gör sig gÀllande, dock i olika utstrÀckning beroende pÄ nedslag och lÀrobok.

Syftet med föreliggande studie Àr att studera hur höglÀsning sker i fyra olika lÀssituationer i förskolan. UtifrÄn höglÀsningsaktiviteten vill vi sedan diskutera hur barnets sprÄkliga utveckling kan möjliggöras respektive hindras genom deltagande i sÄdana praktiker. Den teoretiska utgÄngspunkten i vÄr studie Àr det sociokulturella perspektivet som innebÀr att lÀrandet Àr en social och kommunikativ process dÀr sprÄket Àr ett viktigt redskap för lÀrande. InstÀllningen Àr ocksÄ att samspel och aktivitet utgör centrala aspekter för utvecklingen av barnets sprÄk. Dessa begrepp löper dÀrmed som en röd trÄd genom uppsatsens alla delar.

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fÄtt sÀmre resultat i matematik jÀmfört med andra OECD-lÀnder. Anledningar till det kan vara att undervisningen Àr för lÀromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrÄn elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och sprÄket behöver anvÀndas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete Àr att fÄ reda pÄ hur flersprÄkiga elever, elever i behov av sÀrskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlÀttar lÀrandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts pÄ en skola dÀr eleverna fick göra rÀknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.