Studiens syfte var att undersöka observationsmaterialen LÀsutvecklingsschema (Allard, Rudqvist & Sundblad, 2001), Relationsutvecklingsschema (Erixon et al. 2007) och Tidig registrering av sprÄkutveckling (Espenakk et al. 2013) i förhÄllande till vad Lpfö98/10 tillskriver uppdraget. Genom att anvÀnda en kvalitativ innehÄllsanalys, med frÀmsta fokus pÄ observationspunkterna, var avsikten att synliggöra vilken sprÄksyn som konstrueras i materialen ur ett en- och flersprÄkigt perspektiv. Genom att anvÀnda Vallberg Roth och MÄnssons (2010) didaktiska frÄgor undersöktes materialet utifrÄn vem som bedömn, vad för nÄgot som ska bedömas och varför detta bör ske. Det sociokulturella perspektivet har agerat teoretisk ram för analysen.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete var att undersöka hur samt vilka sprÄkstrategier barnen anvÀnder i sina sociala interaktioner med andra barn och hur dessa sprÄkstrategier pÄverkar deras kamratrelationer. För att möjliggöra uppnÄendet av syftet studerades barnens interaktioner utifrÄn tre frÄgestÀllningar som fokuserade pÄ barnens sprÄkstrategier för att inbjuda, utesluta eller förhandla med kamrater i lek. Undersökningen bedrevs utifrÄn det sociokulturella perspektivet, dÄ det verbala sprÄket och interaktion med andra barn ses som nödvÀndigt för barns lÀrande och utveckling inom detta perspektiv. Denna studie genomfördes med deltagande observation som metod dÄ barnens handlingar och interaktioner behövde studeras i deras dagliga miljö, som Àr förskolan. Jag valde deltagande observation som metod eftersom jag ville delta och befinna mig nÀra barnen i förskolan för att undersöka och skapa mig en bild av barnens verklighet.

Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i LÀrarutbildningen, avancerad nivÄ, 15hp.Högskolan i Skövde. Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlÄdan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlÄdan ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Sidantal: 27 Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh. Handledare: Susanne Gustavsson. Datum: januari 2014 Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlÄda, naturvetenskap. Studien belyser barns möjligheter till naturvetenskapligt meningsskapande i sandlÄdan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlÄdan, men inte reflekterat över vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs dÀr. Vi har Àven i vÄr verksamhet uppmÀrksammat genom samtal med andra pedagoger att naturvetenskap upplevs som svÄrt och krÄngligt. Studiens syfte Àr att undersöka vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlÄdan.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

Syftet med denna studie var att belysa de situationer i förskolan dÀr barn tar eller ges tillfÀlle till reflektion kring kÀnslor samt hur detta kan möjliggöra eller hindra utvecklingen av emotionell kompetens. Vi har tagit utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet samt inspirerats av en etnografisk metodansats. För att uppnÄ syftet anvÀnde vi oss av videoobservation för att fÄnga olika situationer i vardagen. Vi filmade tre dagar i förskolan, tvÄ dagar lades fokus pÄ samtal mellan barn och en dag mellan barn och pedagoger. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en kvalitativ innehÄllsanalys och resultatet presenterades varvat med vÄra tolkningar av empirin.

Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i LÀrarutbildningen, avancerad nivÄ, 15hp.Högskolan i Skövde. Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlÄdan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlÄdan ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Sidantal: 27 Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh. Handledare: Susanne Gustavsson. Datum: januari 2014 Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlÄda, naturvetenskap. Studien belyser barns möjligheter till naturvetenskapligt meningsskapande i sandlÄdan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlÄdan, men inte reflekterat över vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs dÀr. Vi har Àven i vÄr verksamhet uppmÀrksammat genom samtal med andra pedagoger att naturvetenskap upplevs som svÄrt och krÄngligt. Studiens syfte Àr att undersöka vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlÄdan.

SammanfattningGenom hela vÄr lÀrarutbildning har vi kÀnt att vi stÀndigt Äterkommer till samtalets betydelse i mötet mellan lÀrare och elev, samtal som kan ligga till grund för bÄde ett fördjupat lÀrande och för att frÀmja det sociala samspelet. Samtalet kan sÄledes kopplas bÄde till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag. Vi anser att det Àr lÀraren som har makten att avgöra pÄ vilket sÀtt eleverna fÄr kÀnna delaktighet, eftersom det Àr lÀraren som bestÀmmer nÀr, var och hur eleverna slÀpps in i samtal. DÀrför vill vi veta mer om elevers upplevelser och erfarenheter av kommunikation och interaktion i klassrum och skola, dÄ det Àr eleverna som fÄr ta konsekvenserna av lÀrares förhÄllningssÀtt. VÄr utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, dÄ detta perspektiv fokuserar pÄ gruppens och sprÄkets betydelse i lÀrandet. För att ta del av elevers tankar genomförde vi en kvalitativ intervjustudie i vilken det framkom att elever kÀnner att de har goda möjligheter till att mötas och fÄ samtala.

SammanfattningDenna uppsats underso?ker hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever som tappar sin koncentrationsfo?rma?ga, inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet. Fokus ligger pa? hur olika la?rare agerar i bemo?tandet na?r en elev tappar sin koncentration, om det fanns na?gra skillnader i hur la?rare agerar na?r det ga?ller barn med generella koncentrationssva?righeter ja?mfo?rt med barn utan generella koncentrationssva?righeter, samt vilken effekt la?rarens agerande fa?r fo?r den fortsatta undervisningen.MetodDenna underso?kning besta?r av 14 strukturerade observationer, vilket inneba?r att vi pa? fo?rhand vet vilka situationer och beteenden vi vill studera.Teoretiska perspektivDet kategoriska och det relationella perspektivet a?r de tva? perspektiv som denna uppsats kretsar kring. Inom det kategoriska perspektivet anses eleven vara problemet, medan i det relationella perspektivet anses miljo?n vara problemet.SyfteSyftet med underso?kningen a?r att studera hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever na?r de tappar sin koncentration inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet.ResultatUnderso?kningen visar pa? skillnader i elevers koncentrationsfo?rma?ga i hel- respektive halvklass och eleverna tappar koncentrationen betydligt oftare i helklass.

Syfte: Studiens syfte Àr att kartlÀgga och analysera insatser och ÄtgÀrder som skrivs in i Ät-gÀrdsprogram för elever som befaras att inte nÄ de uppstÀllda mÄlen i Är 3 och 6 nÀr det gÀller lÀsning och lÀsförstÄelse. Den syftar ocksÄ till att ge en fördjupad bild av hur lÀrare resonerar kring ÄtgÀrder för elever som riskerar att inte nÄ dessa kunskapskrav Teori och metod: Studiens teoretiska kunskapsansats Àr det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv förstÄs allt lÀrande i samspelet mellan kollektivet och den enskilda individen. SprÄket har en central roll och genom det kan vi dela erfarenheter och kommunicera kunskap. Synen pÄ lÀrande handlar om hur man utnyttjar och tillÀgnar sig kognitiva resurser.

Författarna till detta arbete fick en förfrÄgan frÄn den pedagogiska utvecklaren pÄ Storvreta förskoleenhet om att förverkliga ett utav Uppsala kommuns sju rumskoncept. Rumskoncepten Àr ett led i Uppsala kommuns strÀvan efter att skapa sÄ likvÀrdig utbildning som möjligt pÄ alla kommunala förskolor. Denna rapport beskriver den process som författarna genomgick i skapandet av en utforskande sandmiljö inomhus pÄ en förskola. I skapandet av den upplevelseprototyp som placerades pÄ den aktuella förskolan utgick författarna dels ifrÄn Ett förstÄelsefördjupande dokument om lÀrmiljöer, men Àven frÄn de tankar och idéer som Uppdragsgivare och AnvÀndare framförde. Det arbetssÀtt som författarna valde att anvÀnda för att utveckla prototypen var en Human-Centered design.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie Àr att undersöka hur pedagoger skapar inkluderande undervisning i klassrummet och resonerar kring den samt undersöka hur pedagogernas inkluderande strategier Àr relaterade till det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Data har samlats in genom observationer av lektioner samt semistrukturerade intervjuer av de pedagoger vars lektioner vi observerade. Bearbetningen av insamlad data genomfördes separat för varje fall och resulterade i fyra olika fallstudier. Fallen bestÄr av beskrivningar av olika hÀndelser, bÄde mer generella skeenden men Àven sÄdant som Àr karaktÀriserande för de olika fallen. Det fanns fem inkluderande undervisningsstrategier som tydligt visade sig och som pedagogerna la sin tyngdpunkt vid.

Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka den eventuella effekten av strukturerade textsamtal pÄ deltagande elevers lÀsförstÄelse. I studien har de för lÀsförstÄelsen sÄ viktiga lÀsförstÄelsestrategierna undersökts. Dessutom har syftet varit att undersöka vad som kÀnnetecknar processen vid strukturerade textsamtal.Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande dÀr lÀrande sker i en historisk och kulturell kontext och i samspel med andra mÀnniskor. Studien grundar sig ocksÄ pÄ en interaktiv syn pÄ lÀsförstÄelse.Metod: Studien har en kvalitativ ansats som inspirerats av interventionsstudiens upplÀggning. Datainsamling har skett via inspelningar av 6 elevers parvisa samtal kring lÀsförstÄelseprov före och efter fem strukturerade textsamtal med hela gruppen.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur och om pedagogerna anvÀnder sig av estetiska lÀrprocesser i undervisningen. Det finns endast vid ett tillfÀlle inom so-Àmnena som estetik tas upp och det Àr inom religionen. Detta kan ge en skev uppfattning om hur estetiken ska integreras inom de samhÀllsorienterade Àmnena. DessvÀrre Àr Àven den teoretiska kunskapen mer överordnad framför den praktiskt-estetiska kunskapen. För att genomföra denna undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi har intervjuat sex pedagoger som har minst fem Är av arbetslivserfarenhet inom skolverksamheten.

Arbetets art: Examinationsuppgift 15 hp. Titel: Nyutbildade kockar, har de tillrÀckliga yrkeskunskaper? En fallstudie om fyra kockars och tvÄ arbetsledare/chefers erfarenheter och reflektioner. Engelsk titel: New trained cooks, do they have sufficient trade knowledge? A case study about four cooks' and two overseer/managers' experiences and reflections.

Syftet med denna undersökning Àr att lyfta fram hur förskollÀrarna tÀnker i sina didaktiska val av lekmaterial i den fria leken. Dessa val kan pÄverka barns lÀrande och utveckling i den fria leken genom regler gÀllande olika materials anvÀndande. Genom material kan barn i sin fantasi omvandla ett material med ett specifikt anvÀndningsomrÄde till nÄgot helt annat, dÄ barn gÀrna transformerar material sÄ de passar in i den fria leken. Dessa tankar baseras pÄ det sociokulturella perspektivet.Metoden som anvÀnds Àr intervjuer dÄ utgÄngspunkten Àr att förstÄ och beskriva hur förskollÀrare tÀnker om sitt handlande, vÄr ansats utgÄr dÀrför frÄn ett kognitivistiskt perspektiv. Resultatet baseras pÄ sex intervjuer av förskollÀrare.Resultatet som framkom i undersökningen var att samtliga förskollÀrare tÀnkte pÄ att ge barnen fri tillgÄng till allt material i en tillÄtande miljö.