Studiens syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare i LuleÄ kommun förhÄller sig till begreppet entreprenörskap och om och i sÄdana fall hur det integreras i verksamheten. Vi har brutit ned syftet i tre forskningsfrÄgor: Vilken betydelse lÀgger pedagogerna i begreppet entreprenörskap? Vilka attityder till begreppet har pedagogerna? Samt har entreprenörskap integrerats i förskoleverksamheten? I sÄdana fall hur? Den teoretiska aspekten vi valt i denna studie Àr fenomenografin eftersom det Àr pedagogernas tankar vi Àr ute efter. Vi har Àven valt att ha med det sociokulturella perspektivet dÄ det styrker vikten av det sociala samspelet och att andra mÀnniskor Àr viktiga för lÀrandet och den sociala utvecklingen. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sex olika förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor i LuleÄ kommun.

Syftet med denna studie var att jÀmföra vilken mening digital kompetens har mellan tvÄ parter: statlig förvaltningsmyndighet, Arbetsförmedlingen, och en kommersiell förvaltningsorganisation, Manpower AB. Varje part var sedd utifrÄn tre perspektiv: rekryterare/arbetsförmedlare/jobbcoacher, arbetande, arbetssökande. De 24 deltagarna - med 12 deltagare frÄn varje part - har genom intervjuer svarat pÄ frÄgor som Àr relaterade till begreppet ?digital?, ?kompetens? och uttrycket ?digital kompetens.? Deras svar skapade tre huvudkategorier; mÄl, ansvar och personliga villkor i resultatet. UtifrÄn perspektivet mÄl framvisas vilken roll organisationerna har i relation till individen och vilken roll individen har i relation till organisationerna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om den tysta lÀsningen i grundskolans tidigare Är behöver Àndras, varför detta behövs samt hur den kan Àndras. Till grund för studien skrevs tre frÄgestÀllningar. Dessa lyder: Behöver den tysta lÀsningen förÀndras- varför?Hur kan den tysta lÀsningen i skolan utvecklas?Hur kan utvecklandet av tyst lÀsning gynna elevernas lÀsande och livslÄnga lÀrande? Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet. Det undersökningen visat Àr att lÀsförmÄgan i Sverige sjunkit och att den fortsÀtter att sjunka.

Jag vill i den hÀr uppsatsen ge en bild av hur nÄgra lÀrare arbetar med skönlitteratur i sin undervisning. Genom det kommer Àven lÀrarnas förhÄllningssÀtt till svenskÀmnet att granskas. Jag kommer att studera hur olika lÀrare anvÀnder skönlitteratur i svenskÀmnet, varför lÀraren har valt att anvÀnda skönlitteratur pÄ det sÀttet och vilka för- och nackdelar det finns med att anvÀnda skönlitteratur i svenskÀmnet. I kapitlet Historiskt perspektiv pÄ skönlitteraturens roll i skolan beskriver jag skolvÀsendets historia och hur skönlitteraturens roll sett ut i svenskÀmnet. LitteraturgenomgÄngen ger en teoretisk genomgÄng av det sociokulturella och det kognitivistiska perspektivet och textens betydelse för mÀnniskan.

Syftet med denna studie var att synliggöra förskollÀrares tankar om vardagsmatematiken. Studien skulle Àven innefatta hur förskollÀrare tar tillvara pÄ den vardagliga matematiken. VÄr metod i studien gick ut pÄ att intervjua förskollÀrare genom en self report, som tillhör den kvalitativa forskningen. VÄr self report innebar att de tillfrÄgade förskollÀrarna skriftligt fick redogöra sina tankar och erfarenheter utifrÄn frÄgeformulÀret. Med hjÀlp av vÄr self reports öppna frÄgor synliggjordes förskollÀrares djupgÄende tankar om ett visst fenomen, vilket leder in vÄr studie till en fenomenografisk forskningsansats.

En av de stora upptÀckterna i livet Àr att lÀra sig lÀsa, men det Àr en Ànnu större upptÀckt att förstÄ det lÀsta, det vill sÀga att lÀsa för att lÀra. DessvÀrre visar de senaste internationella lÀsundersökningarna, bland annat Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS), att lÀsförstÄelsen hos svenska elever har försÀmrats. DÀrför Àr syftet med vÄr studie att reda ut hur fyra lÀrare i Äk 4-6 arbetar för att utveckla sina elevers lÀsförstÄelse. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr bland annat det sociokulturella perspektivet. För att kunna genomföra studien anvÀnde vi oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ ökad kunskap om och förstÄelse för vilka didaktiska val fiolpedagoger kan göra för att frÀmja elevers motivation till att spela och öva. För att komma nÀrmare ett svar pÄ denna önskan har intervjuer med fyra fiolpedagoger genomförts. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr det sociokulturella perspektivet, det vill sÀga ett perspektiv dÀr det sociala sammanhanget betonas och dÀr lÀraren ses som en viktig del i lÀrandet. Resultatet visar att de fyra intervjuade fiolpedagogerna anser att det sociala sammanhanget Àr det viktigaste för elevers motivation, eftersom det medför att undervisningen upplevs som meningsfull. De anser Àven att förÀldrar kan pÄverka elevers motivation och att övning Àr en viktig faktor för att eleverna ska utvecklas.

Denna studie behandlar frÄgan om fyra grundskollÀrares syn pÄ laborativt undervisningsmaterial i matematikundervisningen. Studien utgÄr frÄn bakgrunden som presenterar varför studien Àr aktuell. Studien fortsÀtter till litteraturöversikten som presenterar tidigare forskning bakom laborativt undervisningsmaterial i matematikundervisningen. Det sociokulturella perspektivet som utgÄr frÄn tanken av lÀrande genom handling och lÀrande i meningsfulla sammanhang skapar den teoretiska grunden till denna studie och underlÀttar analysen av lÀrarnas beskrivningar. Studien besvarar tre preciserade frÄgestÀllningar som har fokus i hur lÀrarna beskriver arbete med laborativt undervisningsmaterial, vilka för-och nackdelar lÀrarna ser med materialet och hur lÀrarna ser pÄ kollektivt lÀrande.

Vi har utgÄtt ifrÄn det sociokulturella och  fenomenografiska  perspektivet i vÄr studie. VÄr studie har behandlat vilket material som finns och anvÀnds pÄ respektive förskolor i arbetet med matematiken.  Vi har Àven undersökt pÄ vilket sÀtt materialet anvÀnds av lÀrarna och av barnen samt om det finns en  matematisk  miljö  pÄ  förskolorna,  och  i  sÄ  fall, hur  den  kommer  till uttryck.   Syftet   med  vÄr  studie   var  att   ta   reda   pÄ   anvÀndningen   av matematikmaterialet  pÄ  förskolor  som  arbetar  utifrÄn  Montessori  inriktad pedagogik och Reggio Emilia inspirerad pedagogik. Vi har Àven tagit reda pÄ pedagogers tankar bakom matematikmaterial. Studien har inte som syfte att jÀmföra de olika pedagogikernas anvÀndning av material. VÄrt empiriska insamlande  material  har  tagits  fram  via  intervjuer  och  observationer.

Ett ökat antal frÄgor frÄn verksamma lÀrare kring hur undervisningen kan anpassas för elever som har en kombinerad flersprÄkighet och sprÄkstörning ligger till grund för uppsatsen. Syftet med studien Àr att undersöka hur stödet vid flersprÄkighet kombinerad med sprÄkstörning Àr utformat. Fokus Àr att studera hur stödet Àr organiserat, vilka insatser som lÀrare och elever anser utgör ett stöd i skolarbetet samt hur stödet kan utvecklas. UtifrÄn det sociokulturella perspektivet och ifrÄn KoRP, ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv, har en fallstudie i tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner genomförts. Data har samlats in genom observationer och intervjuer, varav tvÄ med elever.Resultatet Àr en mÄngfald av trÄdar men bland annat visar studien att hur kommunen vÀljer att organisera sitt stöd pÄverkar hur specialpedagogen pÄ den enskilda skolan agerar i sin yrkesroll.

VÄr studie syftar till att undersöka hur yngre elever talar om och uppfattar sitt eget lÀrande för att pÄ sÄ vis försöka förstÄ vilka villkor och förutsÀttningar i undervisningssituationer som eleverna anser pÄverkar deras möjligheter att lÀra. För att kunna besvara vÄrt syfte har vi valt forskningsfrÄgor som utgÄr frÄn en del av Lev Vygotskijs tankar vad det gÀller lÀrandet, det sociala samspelet med lÀraren och klasskamraterna (gruppen) som hjÀlpande verktyg, mediering, artefakter och miljö. Vi har valt att anvÀnda det sociokulturella perspektivet som utgÄngspunkt nÀr vi analyserar och tolkar vÄra informanters utsagor dvs. vÄrt resultat. I vÄr studie har det varit viktigt för oss att utgÄ frÄn barnperspektivet, att om möjligt komma Ät elevernas egna uppfattningar formulerade av dem sjÀlva för att verkligen komma nÀra och försöka förstÄ hur de ser pÄ och uppfattar det egna lÀrandet.

Denna studie Àmnar att gÄ igenom lÀrande pÄ arbetsplatsen och hur det situerade lÀrandet frÄn en tjÀnst kan anvÀndas i andra tjÀnster. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frÄgor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, dÀr tÀnkandet och handlandet hos oss mÀnniskor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lÀrandet ytterligare anvÀnds begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstÄ hur lÀrandet kan frÀmjas. Studien baseras pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med Ätta kvinnor som innehar en HR-tjÀnst idag.

Syftet med denna interventionsstudie Àr att undersöka om explicit undervisning med strukturerade textsamtal enligt reciprok undervisning kan frÀmja elevers förstÄelse av text samt förmÄga att göra egna sammanfattningar. Studien har sin utgÄngspunkt i det sociokulturella och det pragmatiska perspektivet, dÀr lÀrande genom praktisk handling och interaktion med andra stÄr i fokus. Ansatsen för studien Àr i huvudsak kvantitativ. En intervention har gjorts med 39 elever i Ärskurs 4. Interventionsperioden innefattade 9 lektioner med undervisning i lÀsförstÄelsestrategier utifrÄn reciprok undervisning dÀr lÀrare och elever tÀnkte högt kring texter.

?Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlÀrande Àr en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande Àr det vanligaste undervisningssÀttet i dagens skola. Med utgÄngspunkt frÄn det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med sprÄket i fokus, som ett bra inlÀrningssÀtt för elever att utvecklas och inhÀmta kunskap pÄ.Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka olika förutsÀttningar för lÀrande som erbjuds i tvÄ utvalda klasser, vilka redovisas som fall. VÄr utgÄngspunkt Àr att val av arbetssÀtt speglar pedagogens syn pÄ kunskap och lÀrande. Genom att observera ges det möjlighet att upptÀcka vilka olika arbetssÀtt som erbjuds.Metod: FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts pÄ tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner i tvÄ olika klasser inom grundskolans senare Är (Äk 6-9).Resultat: Studien visar, utifrÄn vad vi har sett, pÄ att lÀrande sker genom olika arbetssÀtt, men frÀmst genom individuellt arbete.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ pedagogerna tankar kring normalitet, barns olikheter samt normer och vÀrden.I bakgrunden beskrivs det sociokulturella perspektivet, normalitet och förskolan som normaliseringspraktik. Vidare beskrivs normkritiskt perspektiv lite kort.Studien Àr gjord pÄ tvÄ mindre orter pÄ smÄlands ostkust och sammanlagt har Ätta personal med olika profession intervjuats.Resultatet visar att den tillfrÄgade personalen pÄ de tvÄ förskolorna menade att en central frÄga pÄ förskolan nÀr det gÀllde normer och vÀrden var alla barns lika vÀrde och att alla hade rÀtt att vara den de Àr. IstÀllet för att kritisera barnen för deras tillkortakommanden skulle barnen lyftas och fÄ sina företrÀden uppmÀrksammade. LÀroplanens och likabehandlingsplanens betydelse var tydlig. Vidare menade personalen att normbegreppet och vad som kan tolkas som normalt var nÄgot som kunde problematisera deras arbete och deras instÀllning till barnen.