Syftet med denna studie Àr att undersöka om den tysta lÀsningen i grundskolans tidigare Är behöver Àndras, varför detta behövs samt hur den kan Àndras. Till grund för studien skrevs tre frÄgestÀllningar. Dessa lyder: Behöver den tysta lÀsningen förÀndras- varför?Hur kan den tysta lÀsningen i skolan utvecklas?Hur kan utvecklandet av tyst lÀsning gynna elevernas lÀsande och livslÄnga lÀrande? Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet. Det undersökningen visat Àr att lÀsförmÄgan i Sverige sjunkit och att den fortsÀtter att sjunka.

Förskolan ska strÀva mot att lÀgga en god grund för barns sprÄkliga utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger ute i verksamheten arbetar med barns sprÄkliga utveckling och lÀrande via höglÀsning och böcker. I denna studie ges en insyn i bakgrund och tidigare forskning om barns sprÄkliga utveckling och lÀrande som sedan följs av metod. DÀrefter följer delstudier frÄn oss som skrivit arbetet. Vi har intervjuat 10 pedagoger som representerar 9 olika förskolor. Delstudierna har först analyserats enskilt och dÀrefter gemensamt. Resultatet visar hur de aktuella förskolorna arbetar aktivt med barns sprÄkliga utveckling och lÀrande.

Dagens ledord skulle kunna sÀgas vara förÀndring. Medarbetare börjar och slutar sina anstÀllningar, verksamheter omorganiseras, nya företag etableras och gamla kommunala funktioner avknoppas och blir privata. En annan kultur tar plats dÀr medarbetarnas lÀrande och utveckling ses som ett av företagens viktigaste konkurrensmedel och blir dÀrigenom nÄgot att fokusera pÄ, synliggöra och utveckla. Vikten av en gynnsam lÀrandemiljö för medarbetarna stÄr dÀrför i centrum för att möjliggöra för deras livslÄnga lÀrande. Med utgÄngspunkt frÄn det sociokulturella perspektivet samt hur förutsÀttningar för lÀrande uppstÄr och skapas blev syftet med studien sÄledes att fÄ förstÄelse för chefens betydelse för lÀrandemiljön pÄ en nyetablerad arbetsplats.

ABSTRAKT Milic Pavlovic, Ljiljana (2012). Skype i hem och skolmiljö. En fallstudie om Skypekommunikation mellan ett barn med Downs syndrom och hans familjemedlemmar. (Skype at home and in school environment. A case study of the communication between a child with Down syndrome and his family members); Skolutveckling och ledarskap; Specialpedagogik; LÀrarutbildningen; Malmö Högskola Syftet med studien Àr att beskriva, analysera och tolka kommunikation via Skype mellan en elev i trÀningsskola och hans familjemedlemmar nÀr eleven anvÀnder bÄde verbalt sprÄk och tecken som stöd.

Efter att vi kommit i kontakt med en tidningsartikel som handlade om barn som lÀste för en specialtrÀnad hund, vÀcktes vÄr nyfikenhet för möjligheten att anvÀnda sig av djur i undervisningssyften. VÄr utgÄngspunkt Àr att studera hur barn kan trÀna upp sina lÀsfÀrdigheter. AvgrÀnsningen i studien innebÀr att vi har för avsikt att studera yngre barns, i Ärskurs 2, upplevelser av att lÀsa högt för ett djur. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av intervju, dÀr 6 elever intervjuades, eftersom vi var intresserade av att studera elevers uppfattningar och tankar kring att lÀsa för ett djur. I resultatet har det framkommit att nÀr eleverna talade om lÀsupplevelsen beskrev de att de fann det roligt att lÀsa för sin hund.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som trÀnar pÄ gym ansÄg att olika faktorer pÄverkade betydelsen för hur trovÀrdig en gyminstruktör Àr. FrÄgestÀllningarna var: Finns det faktorer som Àr betydelsefulla för trovÀrdigheten oberoende av trÀningsmÀngd och bakgrundsfaktorer? Varierar uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovÀrdig beroende pÄ hur mÄnga trÀningstillfÀllen per vecka en person har? Skiljer sig uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovÀrdig mellan personer som har en lÄng tids medlemskap i gymkulturen? Metoden var enkÀtundersökning som genomfördes pÄ sex olika gymanlÀggningar i mellanstor stad i vÀstra Sverige. EnkÀterna bearbetades i ett datorprogram och diskuterades sedan utifrÄn begreppet trovÀrdighet ur ett sociokulturellt perspektiv. Det framkom att den faktor som graderades högst för trovÀrdigheten hos en gyminstruktör var att kunna uppvisa goda kunskaper om trÀningsformen.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka huruvida lÀrarprofessionalism kring lÀsfrÀmjande insatser vÀxer fram i relationer. Syftet Àr ocksÄ att utforska speciallÀrarens- och förstelÀrarens roll som kvalificerad samtalspartner samt undersöka om relationell handledning möjliggör för lÀrare att förÀndra och utveckla undervisningen gÀllande lÀsfrÀmjande insatser. Ytterligare ett syfte Àr attundersöka om det genom relationell handledning gÄr att bygga en bro mellan specialpedagogik och pedagogik. Studien har en kvalitativ ansats och studiens design ligger inom ramen för aktionsforskning. Kvalitativ data har samlats in genom observationer, intervjuer och loggbok och resultatet har analyserats utifrÄn hermeneutisk metod med stöd i det sociokulturella- och pragmatiska perspektivet, intersubjektivitetsteori samt systemteori.

Integreringsprocessen för utlÀndska barn i den svenska skolan Àr huvudpunkten i denna systematiska litteraturstudie. Syftet Àr att undersöka vilka problem som vanligtvis uppkommer i skolan för nyanlÀnda barn med utlÀndsk bakgrund men Àven deras och förÀldrarnas egna önskningar om förbÀttring eller tillvÀgagÄngssÀtt i integrationsprocessen. Utöver detta analyseras hur skolan arbetar för att integrera eleverna i skolan och in i den ordinarie undervisningen. Resultaten visar att det Àr mÄnga problem som uppstÄr men de mest Äterkommande Àr sprÄket, utanförskap samt stÀndiga omflyttningar. Vidare visar resultaten att det optimala tillvÀgagÄngssÀttet för en sund integrering i skolan Àr nÀr eleverna kan knyta an till nÄgot och kÀnna samhörighet genom att skolan vÀrnar om deras sprÄk, kultur och familj.

Syftet med denna studie var att synliggöra förskollÀrares tankar om vardagsmatematiken. Studien skulle Àven innefatta hur förskollÀrare tar tillvara pÄ den vardagliga matematiken. VÄr metod i studien gick ut pÄ att intervjua förskollÀrare genom en self report, som tillhör den kvalitativa forskningen. VÄr self report innebar att de tillfrÄgade förskollÀrarna skriftligt fick redogöra sina tankar och erfarenheter utifrÄn frÄgeformulÀret. Med hjÀlp av vÄr self reports öppna frÄgor synliggjordes förskollÀrares djupgÄende tankar om ett visst fenomen, vilket leder in vÄr studie till en fenomenografisk forskningsansats.

BakgrundBakgrunden för arbetet Àr hÀmtat frÄn den genrepedagogiska forskningen. Genrepedagogiken handlar om att stötta eleverna i deras lÀrande genom det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Genrepedagogiken handlar ocksÄ om att lÀra sprÄk och grammatik i ett meningsfullt sammanhang genom en arbetsmodell som kallas cirkelmodellen. Det Àr cirkelmodellen som det hÀr arbetet kommer att handla om. Vi har ocksÄ valt att belysa cirkelmodellens arbetssÀtt utifrÄn Lgr11 och utveckling av elevers förmÄgor.SyfteSyftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur ett antal lÀrare som undervisar i Ärskurs 2-6 resonerar kring att anvÀnda cirkelmodellen i sin undervisning.MetodMetoden för arbetet Àr kvalitativ intervju.

Denna studie Àmnar att gÄ igenom lÀrande pÄ arbetsplatsen och hur det situerade lÀrandet frÄn en tjÀnst kan anvÀndas i andra tjÀnster. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frÄgor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, dÀr tÀnkandet och handlandet hos oss mÀnniskor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lÀrandet ytterligare anvÀnds begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstÄ hur lÀrandet kan frÀmjas. Studien baseras pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med Ätta kvinnor som innehar en HR-tjÀnst idag.

Denna studie Àmnar att gÄ igenom lÀrande pÄ arbetsplatsen och hur det situerade lÀrandet frÄn en tjÀnst kan anvÀndas i andra tjÀnster. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frÄgor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, dÀr tÀnkandet och handlandet hos oss mÀnniskor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lÀrandet ytterligare anvÀnds begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstÄ hur lÀrandet kan frÀmjas. Studien baseras pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med Ätta kvinnor som innehar en HR-tjÀnst idag.

Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.

Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i LÀrarutbildningen, avancerad nivÄ, 15hp.Högskolan i Skövde. Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlÄdan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlÄdan ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Sidantal: 27 Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh. Handledare: Susanne Gustavsson. Datum: januari 2014 Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlÄda, naturvetenskap. Studien belyser barns möjligheter till naturvetenskapligt meningsskapande i sandlÄdan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlÄdan, men inte reflekterat över vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs dÀr. Vi har Àven i vÄr verksamhet uppmÀrksammat genom samtal med andra pedagoger att naturvetenskap upplevs som svÄrt och krÄngligt. Studiens syfte Àr att undersöka vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlÄdan.

I vÄrt utvecklingsarbete valde vi att fokusera pÄ miljöperspektivet och det sociala perspektivet inom hÄllbar utveckling. UtifrÄn miljöaspekten fokuserade vi pÄ Ätervinning och utifrÄn den sociala aspekten fokuserade vi pÄ Barnkonventionen. VÄrt syfte med detta utvecklingsarbete har varit att utveckla/stÀrka elevernas medvetenhet inom hÄllbar utveckling avseende miljöperspektivet och det sociala perspektivet. Vi valde att genomföra vÄrt utvecklingsarbete som en aktionsforskning. Som metod anvÀnde vi oss av observationer, intervjuer samt loggboksanteckningar.