Syftet med examensarbetet har varit att ta reda pÄ vad lÀsförstÄelse innebÀr enligt pedagogerna och hur de arbetar med att utveckla elevers lÀsförstÄelse i skolan. Min avsikt har ocksÄ varit att ta reda pÄ hur pedagogen utmanar den enskilda eleven i sin förstÄelseprocess. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger frÄn Ärskurs tre till Ärskurs sju. Jag har valt att anvÀnda mig av Lev S Vygotskijs sociokulturella perspektiv, funktionaliserad och formaliserad undervisning och det relationella och punktuella perspektivet samt tidigare forskning för att tolka och analysera resultatet frÄn samtalsintervjuerna. Slutsatsen i min studie Àr att för de intervjuade pedagogerna sÄ innebÀr elevers lÀsförstÄelse att eleven skall kunna lÀsa mellan raderna och det Àr viktigt att utveckla ett stort ordförrÄd.

Studiens syfte Àr att utforska en musikers kroppssprÄk vid instuderingen av en orkesterstÀmma. Detta har observerats under instuderingen av förstaflöjtstÀmman i fjÀrde satsen av Brahms andra symfoni. Studien har sin utgÄngspunkt i det designteoretiska perspektivet och har genomförts med hjÀlp av videoobservationer under repetitionsperioden av verket. Jag har Àven fört loggbok under processen av sjÀlvobservationen. Resultatet av studien visar att de kroppsliga resurserna kan hjÀlpa, men ocksÄ stjÀlpa, den musikaliska processen och dess uttryck.

De senaste Ären har det författats ett flertal rapporter som visar att svenska elevers kunskaper i matematik sjunker.  Som en följd av det har klassrummet varit i blickfÄnget för att studera kommunikationen mellan pedagoger och elever under matematiklektioner. Syftet med föreliggande studie var att ge ytterligare en pusselbit till den bilden, genom att beskriva hur kommunikationen gestaltas under tvÄ lektioner. Den epistemologiska synen grundar sig i det sociokulturella perspektivet och studien genomfördes med inspiration av en socialkonstruktionistisk inriktning. Empiri har samlats in genom videoinspelade observationer och för att ge ytterligare tyngd i studien, intervjuades Àven de tvÄ klasslÀrarna. Urvalet av klasserna skedde genom ett kombinerat strategiskt- och bekvÀmlighetsurval.  Resultatet visar att den muntliga kommunikationen kan gestaltas pÄ olika sÀtt och att det Àr lÀrarna i egenskap av pedagogiska ledare som styr hur den utformas.

Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning pÄ tre förskolor i SkÄne med syfte att fÄ synliggjort hur pedagogers förhÄllningssÀtt till pojkar respektive flickor synliggörs i förskolans utomhusmiljö. Det empiriska materialet samlades in genom sex intervjuer pÄ tvÄ förskolor och en kompletterande observation pÄ en tredje förskola. Materialet spelades in med hjÀlp av en ljudupptagare och transkriberades dÀrefter.Studiens teoretiska bakgrund Àr det sociokulturella perspektivet samt ett genusperspektiv. Detta med tanke pÄ att barn lÀr i interaktion med sin omgivning samt att genus Àr ett av studiens fokus.Resultatet i studien visar att pedagoger har stora kunskaper inom genus och utomhusmiljö, dock visar resultatet en baksida dÀr pedagogerna sÀger en sak men gör en annan. I studien dras slutsatsen; att pedagoger Àr vÀl medvetna om sin pÄverkan pÄ barnen samt att utomhusmiljön inte anvÀnds i arbetet med genus..

Syftet med studien Àr att ge ökad förstÄelse för hur pedagoger arbetar med elevernas koncentration i klassrummet. Vilka metoder anvÀnder de sig av, planerar de sin dagliga verksamhet med hÀnsyn till koncentrationsnivÄn hos eleverna, vilka svÄrigheter och utmaningar upplever de med koncentrationsarbetet. I bakgrunden presenteras det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, med anknytning till elevers koncentration i undervisningen. DÀr presenteras ocksÄ hjÀrnans funktion vid koncentrationsarbete och vad forskningen upptÀckt om sambandet mellan koncentration och fysisk rörelse. Ett avsnitt tar upp hur skolan har sett pÄ koncentration genom tiderna och hur lÀrarens arbete med elevkoncentration har vuxit fram i skolan.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ varför barn och ungdomar börjar musicera och varifrÄn deras musikintresse kommer. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet. I litteraturgenomgÄngen behandlas relevanta faktorer som pÄverkar musikintresset, barn och ungdomars utövande av musik, forskning kring musikens positiva effekter och vad styrdokumenten sÀger om musik i skolan. Resultatet av de semistrukturerade intervjuerna delades in i sju teman och visar att det Àr skillnad pÄ varifrÄn musikintresset kommer och varför musik börjar utövas. Utvecklingen mot ett utövande delas in i tre steg.

Syftet med studien Ă€r att fĂ„ en fördjupad kunskap om innebörden av Time som begrepp samt att ge en bild av hur erfarna lĂ€rare hanterar Ă€mnet i sin undervisning. Denna studie har sin teoretiska utgĂ„ngspunkt i det sociokulturella perspektivet och hur medierande redskap anvĂ€nds i undervisningen.Den kvalitativa forskningsintervjun anvĂ€ndes som metod för att fĂ„ svar pĂ„ mina frĂ„gor. De fem informanterna arbetar i antingen VĂ€rmlands eller Örebro LĂ€n. De Ă€r alla verksamma pedagoger pĂ„ nivĂ„erna frĂ„n gymnasium upp till musikhögskola och de undervisar i olika musikĂ€mnen. Resultatet visar att Ă€mnet handlar om hur man, som musiker, placerar sina toner i förhĂ„llande till en given puls samt att alla informanter understryker att Time Ă€r viktigt och bör undervisas i.

Syftet med denna uppsats var att belysa hur pedagoger arbetar för att skapa ett interkulturellt klassrum. Genom att undersöka hur pedagoger vid tvÄ olika grundskolor arbetade utifrÄn ett interkulturellt perspektiv samt Àven undersöka pedagogernas uppfattningar om ett interkulturellt perspektiv, uppfylldes syftet. Det teoretiska perspektiv vi anvÀnde oss av i vÄr uppsats var ett interkulturellt perspektiv. UtifrÄn det interkulturella perspektivet undersökte vi hur pedagogerna arbetade med och uppfattade begrepp som kultur, sprÄk, mÄngkultur och identitet. Metoderna som anvÀndes i uppsatsen var observation och intervju.Resultatet visade att det interkulturella klassrummet skapas frÀmst genom att pedagogerna uppmÀrksammar och arbetar med elevernas sprÄk och kulturer.

16 kvinnor dör varje Ă„r pĂ„ grund av vĂ„ld i hemmet och enligt undersökningen Slagen Dam har varannan kvinna sen sin 15-Ă„rsdag blivit utsatt för nĂ„gon form av vĂ„ld av en nĂ€rstĂ„ende man. Trots dessa siffror Ă€r mörkertalet för antalet kvinnor som utsĂ€tts för vĂ„ld i hemmet fortfarande vĂ€ldigt stort. SĂ„ vad Ă€r avgörande i kvinnornas val att inte anmĂ€la brottet och varför stannar de hos mannen? Syftet med detta arbete Ă€r att utifrĂ„n aktuell svensk forskning kring mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor i nĂ€ra relationer analysera och granska vilka teoretiska perspektiv som anvĂ€nds för att förklara varför mĂ„nga kvinnor stannar kvar i relationen dĂ€r de utsĂ€tts för vĂ„ld. Studiens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Vilka Ă€r de mest framtrĂ€dande teoretiska perspektiven inom svensk forskning inom omrĂ„det mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor i nĂ€ra relationer? Vad Ă€r enligt de teoretiska perspektiven orsakerna till varför kvinnor stannar i relationer dĂ€r de utsĂ€tts för vĂ„ld? Är perspektiven som anvĂ€nds tillrĂ€ckliga för att förklara varför kvinnor stannar kvar i sina relationer, dĂ€r mĂ€n utövar vĂ„ld mot dem?Resultatet visar att det i dagslĂ€get finns tre ledande perspektiv: det individualpsykologiska perspektivet, det strukturella/könskulturella perspektivet och det socialpsykologiska perspektivet.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur pedagogerna i förskolan agerar nÀr barnen anvÀnder sig av datorn i verksamheten. Studien baserar sig pÄ fyra observationstillfÀllen pÄ tvÄ olika förskolor i en mindre kommun och kvalitativa intervjuer med de fem deltagande pedagogerna som arbetar pÄ dessa tvÄ förskolor. Resultaten visar hur pedagogerna vÀljer att vara nÀrvarande eller frÄnvarande nÀr barnen anvÀnder datorn och vad det Àr som ligger till grund för de val de gör. Vissa gÄnger Àr det ett medvetet val medan andra gÄnger har pedagogerna gjort det av ren vana och reagerar inte förrÀn efterÄt. Oavsett hur pedagogerna vÀljer att agera Àr de helt överrens om att pedagogen borde vara nÀrvarande för att kunna hjÀlpa barnen nÀr det behövs.

Denna undersökning syftar till att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ social kompetens och hur de arbetar med det. Enligt forskning har akademisk kompetens och social kompetens en ömsesidig pÄverkan pÄ utvecklandet av varandra. Forskningen Àr dock övervÀgande till fördel för att social kompetens Àr en förutsÀttning för lÀrande. Detta utgÄr Àven lÀroplanen frÄn i och med dess prÀgling av det sociokulturella perspektivet. Sex lÀrare intervjuades angÄende deras syn pÄ begreppet, hur de arbetar med det och vilken betydelse det har för lÀrandet.

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ pedagogernas tankar och upplevelser av pedagogisk dokumentation, vilka hinder och svÄrigheter de stöter pÄ och vad har förÀndrats i arbetet med dokumentation sedan lÀroplanen för förskolan reviderades Är 2010. I undersökningen deltog fem pedagoger, varav fyra förskollÀrare och en barnskötare. Kvalitativa intervjuer anvÀndes som forskningsmetod. Empirin analyserades genom den sociokulturella teorin och Vygotskijs tankar om barns lÀrande och utveckling och Àven Lenz Taguchis tolkning av det konstruktionistiska perspektivet och pedagogiken inspirerad av Reggio Emilia. Resultatet visar att de flesta pedagoger har en positiv syn pÄ dokumentation och ser dess fördelar. Majoriteten av pedagoger anser att tiden Àr största hindret i arbetet med dokumentation vilket ibland leder till frustration.

Studiens syfte Àr att undersöka hur nÄgra elever med Aspergers syndrom upplever skillnaderna mellan en vanlig integrerad klass och en specialklass anpassad efter elever med Aspergers syndrom med fokus pÄ förutsÀttningarna för koncentration och social interaktion. Fyra individer har intervjuats, de har flera Ärs erfarenhet av bÄda skolformerna och deras ÄterberÀttande av hela sin skolgÄng, med extra fokus pÄ koncentration och social interaktion, ligger som grund för resultatet och analysen. I analysen anvÀnds ett kodschema för att tydliggöra berÀttelsernas gemensamma drag och individernas process för lÀsaren. I diskussionen sammanfattas och diskuteras analysen samt lÀrande ur det sociokulturella perspektivet. Resultatet var inte entydligt, de olika individerna hade olika uppfattningar och erfarenheter men nÄgot de hade gemensamt var att arbetssÀttet med korta arbetspass och mycket pauser passar dem bra.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.